Wiki onsdag 21 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Gislaved

Gislaved är en tätort och centralort i Gislaveds kommun i Jönköpings län i Småland. Orten har en lång industrihistoria som började med ett järnbruk 1743 och som senare blev världskänd för sin gummifabrik och bildäckstillverkning. Idag är Gislaved en modern industriort med ett varierat näringsliv och ett exceptionellt aktivt idrottsliv med många framgångsrika föreningar. Med en befolkning på 10 269 invånare (2020) är det den sjunde största tätorten i länet och en viktig knutpunkt i regionen.

Historia och ursprung

Fynd från forntiden tyder på att människor vistades kring sjöarna Gräsken, i kommunens västligaste del, och Majsjön, samt längs Nissans dalgång. I övrigt är trakten kring Gislaveds tätort tämligen fattig på fornfynd. Namnet Gislaved är omnämnt 1434 som namnet på en kvarn. Betydelsen är antagligen kommet ur mansnamnet Gisle och ved, som betyder skog. Byn Gislaved hade år 1538 fem hemman. Gästgiveri fanns kring mitten av 1500-talet och marknad i Gislaved är nämnd 1626, även om det är troligt att en mindre marknad funnits tidigare.

En avgörande händelse inträffade 1743 när Carl Gustaf Gyllenhök och Jean Camitz grundade ett järnbruk vid vattenfallet i Nissan. Järnbruken fick namnet Gyllenfors. Under denna tid hade byn 60-70 invånare, på ungefär tio gårdar. I och med järnbruket flyttade folk till byn under dess expansion, men också från byn under svårare ekonomiska tider för bruket. Dock var huvudnäringen kring byn från forntiden till 1700-talet fortfarande jordbruk, även om järnbrukets betydelse ökade. De flesta var jordbrukare ännu kring mitten av 1800-talet.

Industrialisering och tillväxt

Gyllenfors bruk övergick successivt till produktion av glas, vilket varade till 1890. Nio år senare, 1896, övergår glasbruket i Svenska gummifabriks AB. Andra halvan av 1800-talet innebär också en ökning av invånarantalet, främst tack vare inflyttning. 1800-talet innebar ett genombrott för andra näringsgrenar och industrier som garvning, kopparslagare, sadelmakeri, färgeri, spinneri och väveri. Post, apotek, sjukstuga, veterinär, bank, bageri, skomakeri, diversehandel, urmakeri, bryggeri och fotograf var andra näringar som uppstod från mitten av 1800-talet.

Industrin var i huvudsak lokaliserad på östra sidan om Nissan, medan handeln koncentrerades på västra sidan. På östra sidan bodde också främst arbetare, västra sidan beboddes av bönder och affärsmän. Östsidan, Gyllenfors, fick sin första speceriaffär 1908, vilket gjorde att invånarna där slapp att ta sig till västsidan för att handla. Järnvägslinjen Reftele, Gislaved invigdes 1901 och 1925 öppnades linjen Gislaved-Hestra, även om trafiken till Hestra och Reftele senare lades ned.

Befolkningsutveckling och samhällsstruktur

Befolkningsökningen var stor i Gislaveds by och Gyllenfors under 1800-talets sista decennium. Befolkningen ökade med ungefär två tredjedelar, och mellan 1900 och 1945 femfaldigades befolkningen i Gyllenfors och fyrfaldigades i Gislaved. Jordbrukssektorn minskade i betydelse till förmån för industrin, och 1959 var 11,4% beroende av jordbruket för sin försörjning. Denna snabba tillväxt och förändring i näringsliv speglar övergången från ett jordbrukssamhälle till en modern industriort.

Administrativ utveckling

Gislaved var en ort i Båraryds socken där grannorten Gyllenfors låg i Anderstorps socken. Efter kommunreformen 1862 kom orterna att ligga i Båraryds landskommun och Anderstorps landskommuner. I dessa inrättades 6 maj 1904, respektive 22 februari 1939 municipalsamhällen Gislaveds municipalsamhälle och Gyllenfors municipalsamhälle. 1949 bildades Gislaveds köping genom ombildning av Båraryds landskommun och dess municipalsamhälle samt Gyllenfors municipalsamhälle som då bröts ut ur Anderstorps landskommun. 1952 utökades köpingskommunen där orten Gislaved bebyggelse ytmässigt bara omfattade en mindre del av köpingskommunen.

1971 uppgick köpingen i Gislaveds kommun där Gislaved sedan dess är centralort. Orten tillhörde före 1951 till Båraryds församling och Anderstorps församling. Sedan 1951 tillhör orten Gislaveds församling. Orten ingick till 1947 i Västbo tingslag, därefter till 1971 i Östbo och Västbo tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.

Näringsliv och industri

Gislaved är en industriort, tidigare mest känd för sin gummifabrik, etablerad redan 1895 under namnet Svenska Gummifabriken i Gislaved. Fabriken specialiserade sig under senare år på tillverkning av bildäck med tyska Continental AG som sista ägare. När däckfabriken lades ned 5 juli 2002, övertogs fastigheten av Weland, som omvandlade den till ett så kallat industrihotell. Industrigummiartiklar tillverkas fortfarande hos Gislaved Gummi AB, som är en del av det gamla Gislaved Gummi AB som delades upp i tre bolag: däcktillverkning av Gislaved Däck AB, industrigummiprodukter genom Gislaved Gummi AB och ett bolag för plast, Gislaved Folie AB. Samtliga har olika ägare. På orten finns också ett flertal plast- och verktygsindustrier som utgör en viktig del av det moderna näringslivet.

Bankväsende och finansiell historia

Båraryds sparbank grundades 1876 och senare ändrades namnet till Gislaveds sparbank. Den uppgick år 1975 i Finnvedens sparbank. Hallands enskilda bank etablerade ett kontor i Gislaved den 1 juli 1901. Denna bank övertogs 1905 av Göteborgs bank. Senare etablerade sig även Nordiska handelsbanken, som senare blev Göteborgs handelsbank, på orten. Detta kontor övertogs senare också av Göteborgs bank. Senare under 1900-talet etablerade sig Svenska Handelsbanken i Gislaved. Nordea lade ner kontoret i Gislaved den 30 april 2016. Därefter fanns Swedbank och Handelsbanken kvar på orten, vilket visar på en kontinuitet i bankverksamhet trots förändringar i ägarstrukturer och namn.

Idrottsliv och föreningar

Gislaved har ett mycket rikt idrottsliv med många aktiva föreningar. Inom fotboll finns klubbarna Gislaveds IS, bildad 1903, Bosna IF bildad 1992, och IFK Gislaved, bildad 1950. Westbo United Dam är en fotbollsförening för damer bildad 2011. Gislaveds IS spelar i division 3 med hemmaarena Ryttarvallen, medan Bosna IF spelar i division 5 på Gisle IP och IFK Gislaved i division 6 på Nissavallen. Ishockeyklubben GSK Hockey har hemmaarena Gislerinken. Speedwayklubben Lejonen har vunnit SM-guld 2008, 2009 och 2024 och tävlar på Gislaved Motorbana. Volleybollklubben Gislaveds Volleybollklubb har ett etablerat lag i elitserien för damer. Andra aktiva föreningar är Gislaved Anderstorps Ridklubb (GARK), Västbo Judoklubb, Västbo Karate Bujinkai, Westbo Innebandy klubb och Klätterklubben Västbo Klätterklubb, bildad 2023 med hemmahall i Modulen Beach & Klättercenter.

Kända profiler från Gislaved

Flera personer med koppling till Gislaved har blivit kända inom olika områden. Bland dessa finns idrottsmännen Olle Anderson, Darijan Bojanic och Edin Dzemat. Fotbollsspelaren Oscar Hiljemark och ishockeyspelaren Simon Hjalmarsson är andra framstående idrottsprofiler från orten. Skidskyttespecialisten Jesper Nelin och artisten Annie Oliv räknas också till Gislavedprofilerna. Fotbollsspelaren Nikola Pašić kompletterar listan över kända personer med koppling till denna småländska industristad.

Vanliga frågor om Gislaved

Var ligger Gislaved och hur stor är orten?

Gislaved är en tätort och centralort i Gislaveds kommun i Jönköpings län i landskapet Småland. Orten är belägen vid Nissan och är den sjunde största tätorten i länet. Enligt senaste tillgängliga siffror hade Gislaved 10 269 invånare vid 2020 års folkräkning. Historiskt sett har orten vuxit kraftigt från en liten by med fem hemman 1538 till en modern centralort med omfattande industri- och idrottsverksamhet.

Vad är Gislaved historiskt känt för?

Gislaved är historiskt känt för sin industriella utveckling som började med ett järnbruk 1743 vid vattenfallet i Nissan. Järnbruken fick namnet Gyllenfors och övergick senare till glasproduktion. År 1896 övertogs glasbruket av Svenska gummifabriks AB, vilket blev starten för ortens berömmelse som gummi- och däckindustristad. Under 1800-talet etablerades många andra näringar som garvning, kopparslagare, sadelmakeri, färgeri, spinneri, väveri, post, apotek, sjukstuga, veterinär, bank, bageri, skomakeri, diversehandel, urmakeri, bryggeri och fotograf.

Vilka större industrier finns eller fanns i Gislaved?

Den mest kända industrin i Gislaved var gummifabriken, etablerad 1895 under namnet Svenska Gummifabriken i Gislaved. Fabriken specialiserade sig senare på bildäckstillverkning med Continental AG som sista ägare. När däckfabriken lades ned 2002 övertogs fastigheten av Weland som skapade ett industrihotell. Industrigummiartiklar tillverkas fortfarande hos Gislaved Gummi AB, som är en del av det gamla företaget som delades upp i tre bolag: däcktillverkning av Gislaved Däck AB, industrigummiprodukter genom Gislaved Gummi AB och ett bolag för plast, Gislaved Folie AB. På orten finns också ett flertal plast- och verktygsindustrier som utgör en viktig del av näringslivet.

Vilka idrottsföreningar finns i Gislaved och vilka framgångar har de?

Gislaved har många aktiva idrottsföreningar inom olika grenar. Inom fotboll finns Gislaveds IS (bildad 1903), Bosna IF (bildad 1992) och IFK Gislaved (bildad 1950). Speedwayklubben Lejonen har vunnit SM-guld 2008, 2009 och 2024. Volleybollklubben Gislaveds Volleybollklubb har ett etablerat damlag i elitserien. Andra föreningar inkluderar ishockeyklubben GSK Hockey, Gislaved Anderstorps Ridklubb (GARK), Västbo Judoklubb, Västbo Karate Bujinkai, Westbo Innebandy klubb och Västbo Klätterklubb bildad 2023. Flera av dessa klubbar har egna hemmaarenor som Ryttarvallen, Gisle IP, Nissavallen och Gislerinken.

Hur har Gislaveds administrativa tillhörighet förändrats över tiden?

Gislaved låg historiskt i Båraryds socken medan grannorten Gyllenfors låg i Anderstorps socken. Efter 1862 låg orterna i Båraryds respektive Anderstorps landskommuner. Municipalsamhällen inrättades 1904 (Gislaved) och 1939 (Gyllenfors). År 1949 bildades Gislaveds köping genom en sammanslagning. 1952 utökades köpingskommunen, och 1971 uppgick köpingen i Gislaveds kommun där Gislaved är centralort. Kyrkligt tillhörde orten före 1951 två församlingar men ingår sedan dess i Gislaveds församling. Rättsligt har orten ingått i flera olika tingslag och domsagor, senast Jönköpings domsaga från 2005.

Vad hände med bankverksamheten i Gislaved?

Bankverksamheten i Gislaved har en lång historia som började med Båraryds sparbank grundad 1876, som senare blev Gislaveds sparbank och uppgick 1975 i Finnvedens sparbank. Hallands enskilda bank etablerade ett kontor 1901, som övertogs 1905 av Göteborgs bank. Nordiska handelsbanken (senare Göteborgs handelsbank) etablerade sig också på orten. Svenska Handelsbanken kom under 1900-talet. Nordea lade ner sitt kontor i Gislaved den 30 april 2016. Efter detta fanns Swedbank och Handelsbanken kvar på orten, vilket visar en kontinuerlig men förändrad banknärvaro genom åren.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.

Relaterade artiklar

Alla resmål →