Bjuv

Historisk utveckling och gruvindustri

Bjuvs historia är starkt förknippad med utvinningen av stenkol. De stora kolfyndigheterna i regionen kom att forma orten, som utvecklades till ett traditionellt industrisamhälle. Brytningen i Bjuv inleddes på 1870-talet, och det första gruvschaktet öppnades under detta decennium. Samhället växte snabbt som en gruvort, en utveckling som accelererades när Hälsingborg, Hässleholms Järnväg öppnades 1875. Denna järnvägsförbindelse möjliggjorde transport av den bräckliga stenkolen. Senare byggdes även en järnväg till Billesholm för att nå den livligt trafikerade Västkustbanan.

Det har funnits sex gruvschakt i Bjuv. Schakt 1 sänktes 1873 och var i drift till 1904, varefter det användes som ventilationsschakt. Schakt 2 sänktes 1872 och fungerade som ventilationsschakt till 1905, för att därefter vara uppfordringsschakt fram till 1930. Det mest långlivade var Schakt 3, även kallat Greve Strömfelts schakt, som sänktes 1894 och var i drift ända fram till 1979. Detta schakt var i drift under längst tid inom hela kolfältet. Ytterligare schakt för personbefordran fanns i Tibbarp (1931-1942), Olstorp (1942-1968) och Bjuvstorp (1942-1946). Den sista kolgruvan i Sverige stängdes i Bjuv 1979.

Gruvindustrin krävde en stor arbetskraft, vilket ledde till omfattande inflyttning. För att hysa de anställda byggdes tjänstebostäder av gruvbolaget Höganäs-Billesholms AB. Bebyggelsen på området kallat 'Platsen' började uppföras på 1870-talet. Ytterligare bostäder byggdes i kvarteret Freden 1918, ett namn som syftar på slutet av första världskriget. Spåren efter gruvorna sträcker sig under stora delar av Bjuv och kan ibland synas i form av spruckna husgrunder, även om inrasade gruvgångar inte är vanligt förekommande.

Museer och kulturarv

Idag bevaras minnet av gruvtiden i flera museer. I Schakt 3:s före detta maskinrum finns ett gruvmuseum som visar hur det såg ut under gruvornas aktiva tid. Här finns bland annat en modell av en gruvort och en lägenhet inredd med tidstypiska möbler och redskap från ett gruvarbetarhem på 1900-talets början. Intill schaktet står ett badhus från 1903. Ett liknande museum finns vid den före detta gruvan i Nyvång. Båda museerna har öppet under sommarmånaderna.

Bjuvs kyrka är ett annat viktigt historiskt byggnadsminne. Kyrkan byggdes ursprungligen på 1160-talet, och ett torn samt ett vapenhus tillkom under 1400-talet. I anslutning till kyrkan finns prästgården, som byggdes 1918, och en skolbyggnad från 1902. Utöver kolbrytning förekom även utvinning av eldfast lera i området, vilket ledde till en industriell produktion av tegel och lervaror. Efterfrågan på tegel och de rikliga lerfyndigheterna resulterade i att flera tegelbruk etablerades i Bjuvstrakten.

Livsmedelsindustrin och Findus

Under 1900-talet blev livsmedelsindustrin allt viktigare för Bjuvs ekonomi. Konservindustrin fick ett starkt fäste. Skånska Fruktvin & Likörfabriken AB grundades i Bjuv 1903. Detta bolag köptes upp av Marabou 1941 och bytte namn till konservfabriken Findus, en sammandragning av FruktINDUStri. År 1945 lanserades de första djupfrysta produkterna här. Findus blev en central arbetsgivare och byggde även bostäder åt sina anställda. Under 1940-talet förvärvade Findus mark i Selleberga, där ett bostadsområde ritat av arkitekten Artur von Schmalensee uppfördes. Området planerades med generöst dimensionerade trädgårdar inspirerade av den engelska trädgårdsstadsidén och grupperades kring ett öppet grönområde.

Länge var Findus Sverige AB kommunens största arbetsgivare, med produktion av frysta färdigrätter, frysta ärtor, barnmat och konserver. Denna produktion i Bjuv upphörde dock 2017. År 2021 var den största privata arbetsgivaren istället det kommunala bolaget Omsorg i Bjuv AB. Totalt fanns det detta år cirka 670 företag i Bjuvs kommun, med omkring 5 500 sysselsatta. Tillverknings- och byggindustrin stod för cirka 40 procent av alla arbetstillfällen i kommunen.

Samhället och handel

I Bjuvs tätort finns ett brett utbud av service och butiker. Här finns Bjuvs kyrka, butiker, tandvård, apotek, Systembolag, restauranger och kaféer. Handeln är koncentrerad till gator som Norra Storgatan och Södra Storgatan. Enligt SCB finns ett handelsområde i Bjuv som omfattar bland annat Coop och Apoteket vid Norra Storgatan. Vid Södra Storgatan ligger Ica Supermarket, som tidigare hette All-Livs.

Handeln i centrala Bjuv har dock utsatts för hård konkurrens. Etableringarna av stormarknader som City Gross, Ica Maxi och Familia Köpcentrum i det närbelägna Hyllinge från 1993 och framåt har angivits som en bidragande orsak till att butiker i Bjuv har lagt ner. Ortens kooperativa historia sträcker sig långt tillbaka. Bjuv hade en egen konsumentförening, Kronan, grundad 1897. Den fusionerade 1964 med Kooperativa föreningen Svea i Helsingborg. Den senare kooperativa butiken, Konsum, lade ner 2002. Lokalerna på Norra Storgatan 20 har sedan hyst Willys Hemma, Netto och från mars 2020 en Coop-butik, vilket innebär att det åter finns en kooperativ livsmedelsbutik i byggnaden.

Bankväsende och kommunikationer

Bjuv har haft ett eget bankväsende. Bjuvs sparbank grundades 1884 och var fristående fram till 1980, då den uppgick i Sparbanken Västra Skåne, senare en del av Swedbank. Köpmannabanken hade ett kortvarigt kontor som övertogs av Skånska banken 1921. Detta kontor drevs fram till 1977, då det överläts till Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). SEB lade ner sitt kontor i Bjuv 2008, och den 27 december 2019 stängde även Swedbank, vilket lämnade orten utan bankkontor.

När det gäller transport är Bjuv väl förbundet med omvärlden. Bjuvs järnvägsstation ligger på Skånebanan och trafikeras av Pågatågen mellan Helsingborg och Hässleholm. Med bil ligger Bjuv ungefär 15 till 20 minuter från Helsingborg, 15 minuter från närmaste på- och avfart längs E6 och 10 minuter från närmaste på- och avfart längs E4. Ortens kollektivtrafik kompletteras av regionbussar. Linje 250 går mellan Helsingborg och Ekeby via Bjuv, medan linje 251 (Helsingborg, Påarp, Mörarp, Bjuv, Billesholm) går en gång per natt till lördag och söndag.

Administrativ tillhörighet och kända personer

Bjuv har varit kyrkby i Bjuvs socken. Den 25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle inom Bjuvs landskommun. År 1946 bildades Bjuvs köping genom en ombildning av landskommunen och municipalsamhället. Köpingen utökades 1952 med en del av Norra Vrams socken och landskommun. Sedan 1971 ingår Bjuv i Bjuvs kommun, där orten är centralort. Juridiskt hörde Bjuv till Luggude tingslag fram till 1971 och ingår därefter i Helsingborgs domsaga. Kyrkligt tillhör större delen av orten Bjuvs församling, med en mindre del i Norra Vrams församling. Flera kända personer har sina rötter i Bjuv. Bland dessa finns artisten Anna Anka (tidigare Åberg), komikern Per Holmkvist som ofta refererar till sin uppväxt i Bjuv i sina föreställningar, och musikern Pelle Ossler, tidigare medlem i Wilmer X. Andra är fotomodellen och konstnären Marie Plosjö, fotbollsmålvakterna Daniel Andersson (Helsingborgs IF) och Göran Hagberg, innebandyspelaren Henrik Quist samt sprintlöparen Julia Henriksson.

Vanliga frågor om Bjuv

Var ligger Bjuv?

Bjuv är en tätort och centralort i Bjuvs kommun i Skåne län. Orten ligger öster om Helsingborg, på en avstånd som med bil tar cirka 15 till 20 minuter. Geografiskt är Bjuv beläget i den skånska landsbygden, med goda förbindelser till större vägar. Det tar ungefär 15 minuter att nå närmaste på- och avfart längs E6:an och 10 minuter till närmaste på- och avfart längs E4:an. Bjuv har även järnvägsförbindelse via Skånebanan.

Vad är Bjuv känt för historiskt?

Bjuv är historiskt känt som en viktig gruvort för utvinning av stenkol. Brytningen började på 1870-talet och var en drivkraft för ortens snabba tillväxt. Den sista kolgruvan i Sverige, Greve Strömfelts schakt (Schakt 3), stängdes här 1979. Under 1900-talet blev orten även en betydande plats för livsmedelsindustri, främst genom Findusfabriken som producerade djupfrysta varor och konserver fram till 2017. Orten har också en medeltida kyrka från 1160-talet.

Finns det något museum att besöka i Bjuv?

Ja, Bjuv har ett gruvmuseum som är inrymt i det före detta maskinrummet för Schakt 3. Museet visar hur ett gruvarbetarliv och en gruvort såg ut förr, med modeller och en tidstypiskt inredd lägenhet. Intill finns ett badhus från 1903. Ett liknande museum finns vid den före detta gruvan i Nyvång. Båda museerna har öppet under sommarmånaderna. I museet vid Schakt 3 kan man se en modell av en gruvort och en lägenhet med möbler från 1900-talets början.

Vilka är de största arbetsgivarna i Bjuv idag?

Tillverknings- och byggindustrin står för cirka 40 procent av arbetstillfällena i Bjuvs kommun. Länge var Findus Sverige AB den största arbetsgivaren, men fabrikens produktion upphörde 2017. År 2021 var den största privata arbetsgivaren det kommunala bolaget Omsorg i Bjuv AB. Totalt fanns det detta år cirka 670 företag i kommunen med omkring 5 500 sysselsatta. Findus producerade frysta färdigrätter, ärtor, barnmat och konserver innan verksamheten lades ned.

Hur tar jag mig till Bjuv med kollektivtrafik?

Bjuv är väl förbundet med kollektivtrafik. Bjuvs järnvägsstation ligger på Skånebanan och trafikeras av Pågatågen på sträckan Helsingborg–Hässleholm. Dessutom går det regionbussar till orten. Regionbusslinje 250 har slutdestination Helsingborg i ena riktningen och Ekeby i den andra. Linje 251 (Helsingborg – Påarp – Mörarp – Bjuv – Billesholm) går en gång per natt till lördag och söndag. Med bil tar resan från Helsingborg cirka 15 till 20 minuter.

Vilka kända personer kommer från Bjuv?

Flera offentliga personer har sin bakgrund i Bjuv. Bland dem finns artisten Anna Anka (tidigare Åberg) och komikern Per Holmkvist, som ofta pratar om sin uppväxt i Bjuv i sina föreställningar. Musikern Pelle Ossler, tidigare medlem i Wilmer X, och fotomodellen samt konstnären Marie Plosjö kommer också från orten. Inom idrotten härstammar fotbollsmålvakterna Daniel Andersson (Helsingborgs IF) och Göran Hagberg från Bjuv, liksom innebandyspelaren Henrik Quist och sprintlöparen Julia Henriksson.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.