Lasse O'Månsson

Tidiga år och karriärstart

Lasse O'Månsson föddes i Sala och inledde sin skrivarbana på tidningen Sala Allehanda. Tillsammans med kollegan Olle Alström grundade han 1954 Svensk humoristisk tidskrift, som dock endast gav ut fyra nummer innan den lades ner. Redan innan dess hade han publicerat kåseriet En dag å Kongl. Djurgården i tidskriften All världens berättare 1953. Efter nedläggningen flyttade han till Stockholm för att fortsätta sin karriär.

Hans stora genombrott kom 1960 när han blev redaktör för den nystartade tidningen Svenska MAD. Denna publikation blev mycket populär i Sverige och O'Månsson förblev dess redaktör fram till 1975, då förlaget byttes från Williams till Semic Press och han lämnade sin post. Parallellt med detta tog han 1962 även hand om den nyetablerade humortidningen HJäLP!, som innehöll mycket svenskt material och texter av Hasseåtage. Han var även skaparen av den mer skämtbildsinriktade tidningen Plop!.

Radio och TV

Lasse O'Månsson var en central gestalt i svensk radiohumor under många år. Mellan 1957 och 1968 var han medskapare och framförare av det populära radioprogrammet Blå tummen. En sketch från detta program, sänd 1963, ledde till att O'Månsson och Nils Eklund dömdes till dagsböter 1964 för grovt kränkande av trosfriden. Sketchen handlade om att dela ut nattvard på en bensinmack.

Åren 1966 till 1967 medverkade han som berättare, tillsammans med Leif Smoke Rings Anderson, i Sveriges Radios radioteaterföljetong Dickie Dick Dickens. Under 1970-talet syntes och hördes han tillsammans med Bengan Wittström i radioserien Bättre sänt än aldrig, som senare fick uppföljare med titlar som Mycket bättre sänt än aldrig, Ännu bättre sänt än aldrig och Bättre sent än alltid. På TV blev han känd som ett av de så kallade Skäggen. Denna grupp framkallade 1963 den första tittarstormen i svensk TV-historia genom sina framträdanden.

Scen och författarskap

Utöver sin medieverksamhet var Lasse O'Månsson även aktiv på scen. Han medverkade i Hasseåtages två första revyer, Gröna hund från 1962 och Hålligång på Berns från 1963. Som författare var han produktiv och gav ut ett stort antal böcker i sin karakteristiska humorstil. Bland hans mest kända verk finns Tarzan super säger aporna från 1964, som ingår i Göran Häggs guidebok 1001 böcker du måste ha läst innan du dör. Andra betydande titlar är Bryt Samman, amigos! från 1977 och August Strindbergs Gula bok från 1980. Hans bibliografi sträcker sig från 1960 med Våra dumma vänner i naturen till postumt utgivna verk som Berättelser från 1989, illustrerade av Joakim Pirinen.

Hans författarskap var omfattande och inkluderade även titlar som Stora O'-boken, Riddarna kring runda ordet och Den lille hjälp!aren från 1967. År 1968 gav han ut flera böcker, inklusive Nya riddare kring runda ordet, Den nya hjälparen, Lasse O' och polarna och D[okto]r Krockers övningsbok. Ytterligare titlar från denna period är Snabba riddare kring runda ordet, Så du pratar, Paddy! och O'blandat från 1969. Under 1970-talet kom böcker som Sock it to me, Daddy O'! och Simma långsamt Paddy! 1970, Konfliktinstitutet 1971, Rädd att landa och Den förbannade fantasin 1977. År 1979 publicerades Paddys memoarer, O'städat och Fantasi funkar. Hans sista verk under hans livstid inkluderar Drömmen om en blå Thunderbird eller De elva vanligaste historierna om A och O från 1980 och Min pianist är sjuk från 1983.

Stil och inflytande

Lasse O'Månsson älskade jazzmusik, vilket också avspeglades i hans signatur Daddy O. Han introducerade en form av sjuk humor i Sverige och anses vara en av de första stora humoristerna i svensk radio och TV. Hans humor kunde vara gränsöverskridande och provokativ, vilket bland annat ledde till den juridiska processen om trosfriden. Han påstod sig vara född i Dublin, vilket ledde till att han började använda det irländska prefixet O' i sitt namn. Denna persona blev en del av hans offentliga image.

Hans inflytande sträckte sig över flera medier. Han var inte bara en tidningsredaktör och författare, utan också en radioprofil och TV-personlighet. Hans arbete med att introducera en mer absurd och gränsöverskridande humor i Sverige öppnade för senare generationer av komiker. Hans engagemang i tidningar som HJäLP! gav också plats för andra humorister, som Hasseåtage, att nå en bred publik.

Eftermäle och stipendium

Lasse O'Månssons inflytande har hyllats långt efter hans bortgång. År 2024 fick han en gata uppkallad efter sig i sin hemstad Sala, på initiativ av salabon Joakim Eriksson. Hans minne vördas också genom Lasse O'Månssons naturastipendium, som instiftades av Sala kommun 2010. Stipendiet innebär ett fritt sommarboende i en drängstuga vid Sala silvergruva och delas årligen ut till författare, översättare, tecknare, komiker, ståuppkomiker, musikjournalister och radio- eller tv-förnyare som verkar i Lasse O'Månssons anda.

Hans liv och verk har dokumenterats i efterföljande publikationer. Boken Daddy O' från 2002, sammanställd av Urban Nilmander och Kenneth Ahlborn, är en omfattande bok om och av Lasse O'Månsson. Kalle Lind ägnade ett kapitel åt honom i sin bok Snedtänkt från 2018, med titeln Om Lasse O'Månsson. Det han blivit ihågkommen för har också diskuterats i program som Minnesvärt 2013 och i P4 Dokumentären Jakten på komikern och morfadern Lasse O'Månsson 2021.

Övrig produktion och medverkan

Utöver böcker och tidningsarbete gjorde Lasse O'Månsson även insatser på andra områden. År 1974 släpptes LP-skivan Lasse O'Månsson avslöjar Mitzi Gaynors hemliga liv. Han fungerade som konferencier tillsammans med Bengan Wittström vid studentorkesterfestivalen Brunk 500 1979, vilket dokumenterades på en dubbel-LP från universitetskonserten som firade Uppsala universitet 500 år. Han översatte även boken Hur man går ner i vikt med sex av Richard Smith, som gavs ut av Askild & Kärnekull 1979.

Hans filmografi inkluderar endast en noterad titel, Svenska bilder från 1964. Hans omfattande arkiv och bidrag till svensk humor har dokumenterats i böcker som Daddy O' från 2002 och i kapitlet Om Lasse O'Månsson i Kalle Linds bok Snedtänkt från 2018. Lasse O'Månsson har också fått ett eget uppslagsverksinlägg i Nationalencyklopedin och finns listad i Vem är det 1985. Hans verk finns katalogiserade i Libris och Svensk mediedatabas. Hans betydelse som humoristisk gränsöverskridare har varit föremål för publicistisk uppmärksamhet, inte minst i artikeln Lasse O'Månsson, humoristisk gränsöverskridare på Minnesvärt 2013.

Bibliografisk översikt

Lasse O'Månssons författarskap omfattar ett brett spektrum av humoristiska verk. Hans tidiga bokutgivning inleddes 1960 med Våra dumma vänner i naturen. Under 1960-talet var han mycket produktiv och gav ut titlar som Det har jag aldrig sagt! 1963, Tarzan super, säger aporna 1964, och 1967 Stora O'-boken, Riddarna kring runda ordet, Den lille hjälp!aren och Blå tummen: prosapölsa i boktappning, den sistnämnda tillsammans med Bertil Pettersson.

År 1968 kom Nya riddare kring runda ordet, Den nya hjälparen, Lasse O' och polarna och D[okto]r Krockers övningsbok: kurösa kurer för knäppa konvalescenter. 1969 följde Snabba riddare kring runda ordet, Så du pratar, Paddy! och O'blandat. 1970 publicerades Sock it to me, Daddy O'! och Simma långsamt Paddy!. 1971 kom Konfliktinstitutet.

Under senare delen av 1970-talet gav han ut Rädd att landa, Den förbannade fantasin och Bryt samman, amigos! 1977. 1979 publicerades Paddys memoarer, O'städat och Fantasi funkar. 1980 kom Drömmen om en blå Thunderbird eller De elva vanligaste historierna om A och O samt August Strindbergs Gula bok och andra märkliga tidsdokument. 1983 gavs Min pianist är sjuk ut. Efter hans död publicerades Berättelser 1989, illustrerad av Joakim Pirinen.

Vanliga frågor om Lasse O'Månsson

Varför använde han namnet O'Månsson?

Lasse O'Månsson lade till det irländska prefixet O' till sitt efternamn Månsson. Enligt uppgifter började han använda detta artistnamn eftersom han påstod sig vara född i Dublin, Irland, trots att han faktiskt föddes i Sala, Sverige. Denna påhittade irländska bakgrund blev en del av hans offentliga personlighet och humoristiska image. Han använde även signaturen Daddy O, vilket ytterligare förstärkte den jazzinfluerade och lite skämtsamma stilen. Namnet O'Månsson blev så starkt förknippat med honom att det är det namn han är mest känd under än idag.

Vilka radioprogram ledde Lasse O'Månsson?

Lasse O'Månsson var en central gestalt i svensk radiohumor under många år. Hans kanske mest kända radioprogram var Blå tummen, som han var med och skapade samt framförde mellan 1957 och 1968. Åren 1966 till 1967 medverkade han som berättare, tillsammans med Leif Smoke Rings Anderson, i Sveriges Radios radioteaterföljetong Dickie Dick Dickens. Under 1970-talet syntes och hördes han tillsammans med Bengan Wittström i radioserien Bättre sänt än aldrig. Denna serie fick senare uppföljare med titlar som Mycket bättre sänt än aldrig, Ännu bättre sänt än aldrig och till sist Bättre sent än alltid.

Fick Lasse O'Månsson några juridiska påföljder för sin humor?

Ja, Lasse O'Månsson fick juridiska påföljder på grund av sin humor. Tillsammans med Nils Eklund dömdes han till dagsböter år 1964. Anledningen var att de grovt hade kränkt trosfriden i en radiosketch som sändes 1963 i programmet Blå tummen. Sketchen handlade om att dela ut nattvard på en bensinmack, vilket domstolen bedömde som ett brott. Denna händelse visar på hur O'Månssons humor, som ofta beskrevs som sjuk och gränsöverskridande, kunde väcka starka reaktioner och till och med leda till rättsliga åtgärder under sin samtid.

Finns det ett stipendium uppkallat efter Lasse O'Månsson?

Ja, det finns ett stipendium uppkallat efter Lasse O'Månsson. Lasse O'Månssons naturastipendium instiftades år 2010 av Sala kommun. Stipendiet innebär ett fritt sommarboende i en drängstuga vid Sala silvergruva. Det delas årligen ut till personer som verkar i O'Månssons anda, inklusive författare, översättare, tecknare, komiker, ståuppkomiker, musikjournalister och radio- eller TV-förnyare. Stipendiet är ett sätt att hålla hans minne och humoristiska arv levande och stödja nya kreativa krafter.

I vilka TV-sammanhang och revyer medverkade Lasse O'Månsson?

Lasse O'Månsson blev en TV-profil som ett av de så kallade Skäggen, en grupp som 1963 framkallade den första tittarstormen i svensk TV-historia genom sina framträdanden. På scen medverkade han i Hasseåtages två första revyer, nämligen Gröna hund från 1962 och Hålligång på Berns från 1963. Hans medverkan i dessa revyer bidrog till att etablera honom som en scenhumorist. Han syntes också i TV-programmet Svenska bilder år 1964. Dessutom var han under 1970-talet aktiv i radioserier tillsammans med Bengan Wittström, vilket visar hans breda medienärvaro.

Källor och vidare läsning

• Lasse O'Månsson (Wikipedia sv)
• libris.kb.se (libris.kb.se)
• discogs.com (discogs.com)
• svenskfilmdatabas.se (svenskfilmdatabas.se)
• ne.se (ne.se)

Granskad av redaktionen på Nyfiken På. Senast uppdaterad 2026-10-24.