Carina Bergfeldt

Bakgrund och journalistisk början

Barbro Carina Bergfeldt föddes den 19 februari 1980 i Götene i Västergötland, där hon också växte upp. Hennes akademiska bana inleddes med studier i internationella relationer vid Göteborgs universitet. Mellan åren 2002 och 2006 genomgick hon en grundläggande journalistutbildning vid samma universitet. Utbildningen kompletterades med studier vid Newcastle University i Storbritannien och vid Columbia University i USA, vilket la en bred grund för hennes internationella inriktning. Hennes yrkeskarriär inleddes på TV4 Halland och Skaraborgs Läns Tidning. År 2006 fick hon anställning på Aftonbladet, där hon kom att arbeta i tio år som skrivande kvällstidningsreporter. Under denna tid producerade hon bland annat en reportageserie om massakern på Utøya 2012. Det arbetet, med titeln Dagen vi aldrig glömmer, belönades med Stora journalistpriset i kategorin Årets berättare.

Korrespondent i USA och dokumentär

I mars 2016 började Bergfeldt ett nytt kapitel som Sveriges Televisions korrespondent i Washington, D.C. Hon stannade på denna post i knappt fyra år, fram till januari 2020. Under sin tid i USA bevakade hon den amerikanska politiken, inklusive presidentvalskampanjen inför valet 2020. En betydande personlig och professionell insats under hennes tid som korrespondent var dokumentären Min hemlige bror, som SVT publicerade i juni 2019. Dokumentären handlade om hur Bergfeldt, efter att ha tagit ett DNA-test, upptäckte att hon hade en dittills okänd halvbror i USA. Denna upplevelse blev en central berättelse under hennes vistelse utomlands.

TV-programledare och pratshowens framgång

Efter att ha lämnat USA och rollen som korrespondent flyttade Bergfeldt tillbaka till Sverige. År 2021 blev hon programledare för sin egen pratshow på SVT, som fick namnet Carina Bergfeldt. Programmet ersatte inledningsvis tillfälligt Skavlan, som hade en säsongs uppehåll. Från våren 2022 tog hennes program över den fasta fredagskvällsplatsen som Skavlan tidigare haft. Pratshowen, som inledningsvis hette Bergfeldt, kom att sändas i totalt tio säsonger fram till våren 2026, då den lades på is. Enligt SVT var 2026 ett budgetår och beslut om programmets framtid skulle fattas senare. I ett uttalande på sociala medier uttryckte Bergfeldt stolthet över serien och de samtal den möjliggjort. Bergfeldt har även varit programledare för programserien Drömlandet, som har ett visst rese- och matfokus. I serien besökte hon USA under den första säsongen 2023, med kocken Tareq Taylor som medresenär. Senare säsonger följde, där Australien besöktes 2024 och Irland 2025, då Farah Abadi fyllde rollen som medresenär.

Författarskap och mångsidigt skrivande

Carina Bergfeldt har varit aktiv som författare eller medförfattare sedan tidigt 2010-tal. Hennes författarskap spänner över flera genrer, från spänningsromaner och deckare till djupgående reportageböcker och antologibidrag. Hon debuterade 2012 med spänningsromanen Fadersmord, utgiven på Frank förlag, som handlar om kvinnomisshandel och våld. År 2014 var hon medförfattare till antologin Rasismen i Sverige: nyckeltexter 2010–2014. Året efter kom både reportageboken Sju dagar kvar att leva, som berättar om en man i Texas som har en vecka kvar i livet, och romanen Fotografiet, som fungerade som en fristående uppföljare till Fadersmord.

År 2019 kom reportageboken Tre dagar med Ku Klux Klan, distribuerad som e-bok och ljudbok. Hon återkom till temat dödsstraff i USA 2023 med boken En bra dag att dö, som bygger på en fängelsepastors berättelser om 276 dödsdömda. Tillsammans med författaren Sofie Sarenbrant startade Bergfeldt 2023 en ny serie deckarböcker med den fiktiva programledaren Frida von Engen som huvudperson. Den inledande boken var Födelsedagen, följd av Långfredagen 2024. År 2026 gav hon ut romanen En dag ska vi återvända, den första delen i en planerad svit kallad Gustaviasviten. Boken har svenska transatlantiska slavhandeln som fond och utspelar sig från år 1790, där den följer två par med olika öden kopplade till den svenska kolonin Sankt Bartalomeus.

Priser och utmärkelser

Bergfeldt har erhållit flera prestigefyllda priser under sin karriär. Förutom Stora journalistpriset 2012 i kategorin Årets berättare har hon tilldelats Tidningen Journalistens pris Årets stilist 2013. År 2014 var hon Mats Ljung-stipendiat tillsammans med komikern Petter Bristav. Hon har också fått lokala och internationella utmärkelser. År 2016 utsågs hon till Årets Skaraborgare för 2015, ett pris som delas ut av P4 Skaraborg. År 2018 mottog hon ett Outstanding Achievement Award från American Swedish Historical Museum. Samma år utnämndes hon till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet. År 2021 vann hon Kristallen i kategorin Årets kvinnliga programledare för sin pratshow. Denna samling av utmärkelser speglar hennes breda och respekterade gärning inom svensk journalistik och medieföreteelse.

Privatliv och familj

Carina Bergfeldt är sedan den 22 juni 2019 gift med den danske journalisten Jesper Zølck. Paret träffades när de arbetade i USA 2017, där Zølck som danska TV2:s korrespondent också bevakade presidentvalskampanjen inför valet 2020. De flyttade till Stockholm 2020, och Zølck är sedan 2021 nordisk korrespondent för TV2. I februari 2020 fick paret sitt första barn, en son. Inom familjen talar de engelska, ett arbetsspråk som etablerades när de träffades och som har påverkat deras privata kommunikation. Bergfeldt var sommarvärd i P1 den 9 juli 2019. I programmet berättade hon om en barndom präglad av våld, hot och psykisk misshandel, erfarenheter som hon beskrev som svåra ärr.

Kritik och mediegranskning

Bergfeldts arbete har vid flera tillfällen väckt debatt och kritik. Under valrörelsen 2018 friades hon men kritiserades av Granskningsnämnden för osaklighet i sin rapportering om Donald Trump. I mitten av augusti 2021 startade hon en insamling till Svenska Afghanistankommittén, medvetet i strid mot SVT:s regler. SVT:s etikavdelning sade att de såg mellan fingrarna på det inträffade. Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT nyheter, förtydligade att SVT ansåg att Bergfeldt hade betett sig olämpligt och att hon fått restriktioner i sin bevakning av Afghanistankommittén, Afghanistan och biståndsfrågor.

Bergfeldt uppmärksammades även samma år för att ha varit på fest med politiker. Journalisten Axel Gordh Humlesjö ifrågasatte att Bergfeldt initialt vägrat att låta sig intervjuas i mediegranskade program. Den 18 september 2021 lät hon sig slutligen intervjuas i programmet Medierna. Där medgav hon att insamlingen relaterad till Afghanistan var ett misstag, men sade att hon var provocerad av kritiken mot festbilderna. Hon förklarade också sin tidigare tvekan att medverka i Medierna med hänvisning till att de tio år tidigare felaktigt rapporterat om en av hennes resor.

Vanliga frågor om Carina Bergfeldt

Vilka TV- och radioprogram har Carina Bergfeldt lett?

Carina Bergfeldt har lett flera program för Sveriges Television. Hennes främsta program är pratshowen Carina Bergfeldt, som inledningsvis ersatte Skavlan tillfälligt men sedan tog över dess fredagskvällsplats och sändes i tio säsonger fram till 2026. Hon har även varit programledare för tre säsonger av rese- och matprogrammet Drömlandet, där hon besökte USA, Australien och Irland tillsammans med medresenärer som Tareq Taylor och Farah Abadi. Dessutom var hon sommarvärd i Sveriges Radio P1 den 9 juli 2019.

Vilka böcker har Carina Bergfeldt skrivit?

Carina Bergfeldt har ett omfattande författarskap som spänner över både spänningsromaner och reportageböcker. Hennes tidiga verk inkluderar spänningsromanen Fadersmord från 2012 och reportageboken Sju dagar kvar att leva från 2014. Senare har hon gett ut böcker som Tre dagar med Ku Klux Klan (2019) och En bra dag att dö (2023), som båda behandlar amerikanska förhållanden. Tillsammans med Sofie Sarenbrant har hon startat en deckarserie med huvudpersonen Frida von Engen, med böckerna Födelsedagen (2023) och Långfredagen (2024). År 2026 släppte hon romanen En dag ska vi återvända, den första delen i Gustaviasviten.

Vad fick Carina Bergfeldt Stora journalistpriset för?

Carina Bergfeldt tilldelades Stora journalistpriset år 2012 i kategorin Årets berättare. Hon fick priset för sin reportageserie Dagen vi aldrig glömmer, som producerades för Aftonbladet och handlade om massakern på Utøya i Norge 2011. Priset erkände hennes skickliga berättande och rapportering kring denna svåra händelse. Denna utmärkelse var en tidig höjdpunkt i hennes karriär som skrivande reporter innan hon övergick till korrespondent- och TV-arbete.

Vem är Carina Bergfeldt gift med och har hon barn?

Carina Bergfeldt är sedan den 22 juni 2019 gift med den danske journalisten Jesper Zølck. Paret träffades 2017 när de båda arbetade med att bevaka amerikansk politik i USA. I februari 2020 fick paret sitt första barn, en son. Efter att ha bott i USA flyttade familjen 2020 till Stockholm, där Jesper Zølck arbetar som nordisk korrespondent för danska TV2. Inom familjen använder de engelska som huvudspråk, vilket påverkades av att det var deras gemensamma arbetsspråk när de träffades.

Vad gjorde Carina Bergfeldt som SVT:s USA-korrespondent?

Som SVT:s korrespondent i Washington, D.C. från mars 2016 till januari 2020 rapporterade Carina Bergfeldt om amerikansk politik och samhälle. Under denna tid producerade hon även dokumentären Min hemlige bror, som sändes av SVT i juni 2019. Dokumentären handlade om hur hon, efter ett DNA-test, upptäckte att hon hade en dittills okänd halvbror i USA. Hennes korrespondenttid avslutades efter knappt fyra år, varefter hon återvände till Sverige för att påbörja sin karriär som TV-programledare.

Vilka utmärkelser och priser har Carina Bergfeldt fått?

Förutom Stora journalistpriset 2012 har Carina Bergfeldt fått flera andra priser. År 2013 tilldelades hon Tidningen Journalistens pris Årets stilist. Hon blev Mats Ljung-stipendiat tillsammans med Petter Bristav 2014 och utsågs till Årets Skaraborgare 2015. År 2018 erhöll hon ett Outstanding Achievement Award från American Swedish Historical Museum och blev filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet. I samband med sitt TV-arbete fick hon 2021 Kristallen i kategorin Årets kvinnliga programledare.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.