Arne Hegerfors

Från fotbollstalang till mikrofon

Arne Hegerfors föddes och växte upp i Göteborgs stadsdel Majorna. Han var yngre bror till seriekännaren och journalisten Sture Hegerfors. I ungdomen visade han stor fotbollstalang och fick ett kontraktserbjudande från den franska klubben OGC Nice. En allvarlig knäskada satte dock stopp för en elitkarriär på planen och banan vände istället mot journalistiken. Han började sin yrkesbana på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning från 1964, där hans artikelserie om fotbollsallsvenskan väckte uppmärksamhet. Efter studentexamen 1964 och kortare universitetsstudier arbetade han även på Kvällsposten 1966.

Genom Lars-Gunnar Björklund rekryterades han till Sveriges Radio i Göteborg 1966, där han stannade till 1969. Det var Björklund som startade en sportredaktion på SVT i Göteborg och såg potentialen i Hegerfors. 1969 flyttade Hegerfors till Stockholm för att börja på SVT:s sportredaktion. Det blev starten på en lång och framgångsrik TV-karriär där han under 28 år kom att kommentera ett stort antal större idrottsevenemang för den svenska publiken, inklusive många fotbolls-, ishockey- och handbollsmästerskap samt olympiska spel.

En kommentators stora ögonblick

Under sina år som SVT:s främsta sportkommentator bevakade Arne Hegerfors många historiska idrottsögonblick. Han var med vid OS i München 1972 och kommenterade den dramatiska basketfinalen mellan Sovjetunionen och USA, som Sovjet vann med 50–49 efter sekunddramatik, vilket innebar USA:s första mästerskapsförlust i ett OS. Vid OS i Montréal 1976 beskrev han med inlevelse cyklisten Bernt Johanssons guldlopp, noterande hur Johansson skakade på huvudet av misstro och tittade sig om för att försäkra sig om att ingen fanns bakom honom, som om han hade poliseskort in i mål. Hegerfors var också SVT:s korrespondent vid Heyselstadionkatastrofen 1985, då 39 personer dog och 376 skadades under finalen i Europacupen för mästarlag mellan Liverpool och Juventus. Vid fotbolls-VM 1994 i USA, där Sverige tog brons, kommenterade han flera av lagets matcher. När Martin Dahlin gjorde 3–1 mot Ryssland utbrast han att man nu firade midsommar i Pontiac Silverdome. Ett citat som ofta tillskrivits honom, om att det såg mörkt ut på Kameruns avbytarbänk under VM 1990, anses dock vara ett påhitt utan primärkälla. En granskning på internetforumet Flashback 2015, där VM-matcher sågs i efterhand, kunde inte hitta någon ljudupptagning av citatet, och den första referensen tillskrivs tidningen Aftonbladet och Lasse Anrell 1994.

Underhållning bredvid planen

Arne Hegerfors profil sträckte sig långt utanför ren sportkommentering. Från 1987 blev han programledare för underhållningsprogrammet Kryzz tillsammans med Björn Skifs, ett program som gjordes i flera säsonger fram till 1995. Mellan 1993 och 1996 ledde han även SVT:s program Det kommer mera, först med Martin Timell och sedan med Anders Lundin. Dessa program visade hans bredd och förmåga att även leda underhållningsprogram med framgång.

Efter 28 år på SVT lämnade han public service 1997 för en roll som programledare och sportkommentator på betalkanalen Canal+. Där blev han en central profil, enligt egen utsago något av kanalens galjonsfigur, och ledde egna program som Hegerfors Lördag, en studiosändning kring minst en match i engelska Premier League, och Hockeytorsdag med Arne och Ankan. Han stannade på kanalen, som senare blev C More Entertainment, fram till sin pensionering 2012, vilken bland annat berodde på sviktande hälsa. Hans övergång till Canal+ medförde en miljonlön.

Arne och Ankan – ett legendariskt par

Från 1984 och framåt blev Arne Hegerfors halva av vad som kom att bli ett av Sveriges mest kända sportkommentarpar. Tillsammans med expertkommentatorn och före detta förbundskaptenen Anders Parmström, känd som Ankan, bildade de radarparet Arne och Ankan. Deras samspel, där Hegerfors kommenterade och Parmström gav expertanalys, blev en institution inom svensk ishockey- och fotbollssändning. Paret fortsatte sitt samarbete på Canal+ och blev synonymt med kvalificerad och underhållande sport-TV för en hel generation. Deras samarbete varade ända fram till Hegerfors pensionering.

Priser, erkännanden och kulturspår

Arne Hegerfors arbete belönades med två av de främsta svenska utmärkelserna inom sitt fält. År 1992 tilldelades han Stora journalistpriset för sin insats som ledare för kvällssändningarna från OS i Barcelona, där författaren Ernst Brunner var bisittare. Sexton år senare, 2008, fick han ta emot TV-priset Kristallens hederspris, en utmärkelse som bekräftade hans långa gärning inom svensk television. Hegerfors lämnade även spår i populärkulturen. År 2000 medverkade han i Markoolios musikvideo Mera mål, där han spelade sig själv. Våren 1988 hade han en gästroll som sig själv, i rollen som reporter för Sportnytt, i tv-serien Varuhuset, en scen som senare klippts bort från DVD-utgåvan. Tillsammans med Anders Parmström lånade han också ut sin röst till de svenska versionerna av datorspelen NHL 06 och dess uppföljare. 1973 publicerade han tillsammans med fotbollsspelaren Ralf Edström boken Ralf: en gör så gôtt en kan!.

Privatliv och sista år

Arne Hegerfors träffade sin blivande hustru Kerstin Johansson 1978 och de gifte sig 1983. Paret fick två barn tillsammans. Hegerfors hade även ett barn från ett tidigare äktenskap. Hans kärlek till fotbollen, särskilt IFK Göteborg, var livslång, något han uttryckte i dokumentären IFK Göteborg, från kvartersklubb till världslag, där han sa att laget alltid varit speciellt för honom både i barndomen och som vuxen. Hegerfors hälsa blev sämre under senare år. Han drabbades av både hjärtinfarkt och stroke inom en fyraårsperiod. Han avled den 29 januari 2024, 81 år gammal, i Engelbrekts distrikt i Stockholm efter en tid med hjärntumör.

Vanliga frågor om Arne Hegerfors

Vilka tv- och radioprogram ledde Arne Hegerfors?

Arne Hegerfors ledde ett flertal tv-program under sin karriär. På SVT var han från 1987 programledare för underhållningsprogrammet Kryzz tillsammans med Björn Skifs, ett program som fortsatte i flera säsonger fram till 1995. Mellan 1993 och 1996 ledde han även programmet Det kommer mera, först med Martin Timell och sedan med Anders Lundin. Efter övergången till Canal+ ledde han programsamlingar som Hegerfors Lördag, som var en studiosändning kring matcher i engelska Premier League, och Hockeytorsdag med Arne och Ankan. Hans karriär började dock inom radio på Sveriges Radio i Göteborg 1966 efter att han rekryterats av Lars-Gunnar Björklund.

Vem var Anders 'Ankan' Parmström?

Anders Parmström, med smeknamnet 'Ankan', var en expertkommentator och tidigare förbundskapten i ishockey. Han bildade tillsammans med Arne Hegerfors det mycket kända kommentatorparet 'Arne och Ankan'. Deras samarbete började 1984 och varade fram till Hegerfors pensionering. Paret kommenterade tillsammans många stora ishockeyevenemang och blev en institution inom svensk sportkommentering. De medverkade även tillsammans som röster i de svenska versionerna av datorspelen NHL 06 och dess uppföljare.

Vilka priser vann Arne Hegerfors?

Arne Hegerfors vann två betydande priser under sin karriär. År 1992 tilldelades han Stora journalistpriset för sin insats som programledare under Olympiska sommarspelen i Barcelona, där han ledde kvällssändningarna med författaren Ernst Brunner som bisittare. År 2008 tilldelades han det svenska TV-priset Kristallens hederspris. Dessa priser erkände hans långa och framstående gärning som sportjournalist och programledare i svensk television.

Sa Arne Hegerfors verkligen 'Det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk'?

Det är mycket osannolikt att Arne Hegerfors någonsin yttrade det citat som ofta tillskrivs honom, 'Det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk'. Citatet publicerades först av Lasse Anrell i Aftonbladet den 1 september 1994 och har sedan cirkulerat. En granskning genomförd på internetforumet Flashback från 2015, där VM-matcher från 1990 sågs i efterhand, kunde inte hitta någon ljudupptagning av citatet. Ingen primärkälla har kunnat presenteras, vilket tyder på att citatet med stor sannolikhet är ett påhitt.

När och var dog Arne Hegerfors?

Arne Hegerfors avled den 29 januari 2024 i Stockholms Engelbrekts distrikt. Han blev 81 år gammal. Hans död följde på en sjukdomsperiod där han drabbats av en hjärntumör. Innan dess hade han inom loppet av fyra år även genomgått både en hjärtinfarkt och en stroke. Han arbetade senast på C More Entertainment men slutade 2012 på grund av sviktande hälsa.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.