Agnes Wold

Forskning och medicinsk karriär

Agnes Wold disputerade 1989 vid Göteborgs universitet och är specialiserad på tarmens normala bakterieflora och dess interaktion med immunsystemet. Hennes forskning har en särskild inriktning mot hur allergier och inflammatorisk tarmsjukdom kan bero på förändringar i tarmfloran. Hon har länge studerat allergiutveckling hos barn som växer upp på familjejordbruk med djur, vilket hon kopplar till den så kallade hygienhypotesen. Enligt denna hypotes kan en alltför ren miljö under barndomen öka risken för allergier, medan exponering för en rik mikroflora, som på en gård, kan skydda.

Wolds arbete har lett till konkreta framsteg inom medicinsk forskning. I januari 2014 uppmärksammades det att hennes forskargrupp hade utvecklat ett lovande generellt vaccin mot allergi. Vaccinet bygger på ett bakterieprotein som fungerar som antigen och stimulerar immunförsvaret på ett nytt sätt. Sedan 2008 har hon kombinerat sin forskning med kliniskt arbete som överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon har också varit en produktiv författare av läroböcker inom områdena inflammationssjukdomar och infektionsimmunologi, vilket visar på hennes breda kunskap och engagemang för utbildning.

Kampen för jämställdhet i akademin

Agnes Wold spelade en central roll i att belysa systematisk könsdiskriminering inom svensk forskning. Tillsammans med kollegan Christine Wennerås publicerade hon 1997 en uppmärksammad artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature med titeln Nepotism and sexism in peer-review. Artikeln var en vidareutveckling av en granskning de gjort av ansökningar till Medicinska forskningsrådet, som initialt mötts av avvisande kritik. Den slutliga studien visade vetenskapligt att kvinnor behövde ha betydligt bättre akademiska meriter än män för att få framgång med ansökningar om tjänster och forskningsanslag.

Denna granskning bidrog direkt till att hela styrelsen i Medicinska forskningsrådet byttes ut våren 1995. Wolds insatser på detta område har gett henne bred erkänsla. Hon har varit ordförande för Kvinnliga akademikers förening och medlem i Högskoleverkets jämställdhetsgrupp. År 2006 utsågs hon till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola, bland annat med motiveringen att hon uppmärksammat hur kvinnliga forskare riskerar att missgynnas. Hennes arbete har således haft en direkt påverkan på strukturer och processer inom den svenska forskningsvärlden.

Samhällsdebattör och mytbekämpare

Agnes Wold är en stridbar och folkkär röst i den svenska samhällsdebatten, där hon ofta tar upp frågor kring hälsa, medicin och vetenskap. Hon har ett uttalat syfte att avfärda vad hon anser vara hälsomyter baserade på bristande kunskap. Hon har till exempel kritiserat Socialstyrelsens rekommendationer om städning för att skydda mot smitta och menar att dessa bygger på ett ovetenskapligt underlag. Enligt Wold gör smuts oss varken sjukare eller mer allergiska, och hon framhåller istället fördelarna med en naturlig och rik mikroflora.

Hennes engagemang sträcker sig till många områden. År 2013 kritiserade hon ett lagförslag om att förbjuda reklam för modersmjölksersättning, som hon ansåg saknade vetenskaplig grund och inskränkte på friheter. Under covid-19-pandemin var hon en regelbunden kommentator, även om vissa av hennes tidiga uttalanden om barnvaccination senare nyanserades. Hon har också ifrågasatt kommunala satsningar på att rensa ut ftalater i förskolor och hävdat att sambandet mellan dessa ämnen och hormonstörningar är en kontroversiell teori. I kostdebatten har hon ifrågasatt kostens och viktens betydelse för hälsan, vilket har gett henne kritik från andra experter.

Engagemang i frågor om kön och identitet

Agnes Wold har tagit en aktiv och kontroversiell ställning i debatten om transpersoners rättigheter. Hon är emot den nya könstillhörighetslagen som gör det lättare att ändra juridiskt kön och har uttryckt stark kritik mot att unga med könsdysfori erbjuds könsbekräftande behandling. Hon har hävdat att hela efterfrågan på sådan vård är påhittad och skapad av vården i samarbete med en translobby, och att sociala medier förstärker detta till en form av social smitta bland unga. Hennes åsikter i denna fråga har gett henne omfattande kritik från HBTQ-organisationer, och organisationen RFSL Stockholm tilldelade henne 2024 priset Rosa Tisteln med motiveringen att hon utnyttjat sin plattform för att sprida skadliga myter och desinformation på transpersoners bekostnad. Wold har själv bemött kritiken med att hon inte är våldsromantiker och att hon resonerar om eventuella konsekvenser av en ny definition av kön. Hon såg priset Rosa Tisteln som ett försök att tysta hennes kritik mot den nya lagen. Hennes tydliga ställningstagande i frågan har också uppmärksammats av medieforskare, som noterat att hon som SR-profil med eget program tog en mer uttalad ståndpunkt än public service i övrigt inför riksdagsomröstningen om lagen.

Medienärvaro och populärvetenskap

Agnes Wold har en omfattande medial närvaro som bidragit starkt till hennes folkliga genomslag. Hon har varit värd för både Sommar i P1 och Vinter i P1 på Sveriges Radio. År 2021 startade hon tillsammans med Christer Lundberg podden Fråga Agnes Wold, där hon svarar på lyssnarfrågor om hälsa och medicin med syftet att motverka myter. Samma par tävlade även i TV-programmet På spåret säsongen 2021/2022, vilket var första gången för Wold.

Hon har författat och medverkat i flera böcker som riktar sig till en bred publik. Tillsammans med barnläkaren Cecilia Chrapkowska skrev hon 2017 boken Praktika för blivande föräldrar, som presenterar gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund. År 2019 medverkade hon med en essä i boken Klimakteriet, där hon argumenterade för att livsfasen inte borde utmålas som ett bekymmer utan snarare som en evolutionär fördel. Sedan 2023 är hon knuten till tidningen Expressen som krönikör, vilket ytterligare stärker hennes plattform som samhällsdebattör.

Utmärkelser och erkännanden

Agnes Wolds arbete har belönats med flera prestigefyllda utmärkelser som speglar både hennes vetenskapliga bidrag och hennes roll som samhällsdebattör. Utöver hedersdoktorsexamen vid Chalmers 2006 invaldes hon 2014 till ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. År 2016 utsågs hon till Årets kvinna av tidningen Expressen. Motiveringen lyfte fram hur hon i en medievärld som premierar åsikter och bildsköna brudar slog sig in i toppen och gjorde slarvsylta av myter om städning, amning och klimakteriet.

Hon har även mottagit Learning Ladder Prize 2018, ett pris som riktar sig till svenskar som hjälper andra att utveckla kunskap. År 2020 tilldelades hon hedersutmärkelsen Årets göteborgare. Dessa priser visar på en bred uppskattning för hennes förmåga att överbrygga gapet mellan avancerad forskning och allmänhetens intresse. De erkänner också hennes mod att utmana etablerade sanningar och strukturer inom både vetenskap och samhälle.

Vanliga frågor om Agnes Wold

Vad är Agnes Wold mest känd för?

Agnes Wold är mest känd som professor i klinisk bakteriologi och en mycket aktiv samhällsdebattör. Hon är internationellt erkänd för sin forskning om tarmens normalflora och dess samband med allergier och immunförsvar. Nationellt är hon särskilt känd för två saker. För det första för rapporten om könsdiskriminering i forskningsansökningar som publicerades i tidskriften Nature 1997, som var ny för sin tid. För det andra för sitt breda medieengagemang där hon ifrågasätter hälsomyter och ger vetenskapligt baserade råd om allt från städning och amning till klimakteriet och vaccin.

Vad handlar Agnes Wolds forskning om?

Agnes Wolds forskning fokuserar på kroppens normala bakterieflora, särskilt i tarmen, och hur den interagerar med immunsystemet. Hon studerar hur förändringar i denna flora kan leda till allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar. En viktig del av hennes arbete har varit att undersöka varför barn som växer upp på gårdar med djur har lägre frekvens av allergier, vilket stöder den så kallade hygienhypotesen. Hennes forskning har också lett till utvecklingen av ett lovande generellt vaccin mot allergi, baserat på ett bakterieprotein som stimulerar immunförsvaret.

Vad var Agnes Wolds roll i jämställdhetsdebatten inom forskningen?

Agnes Wold spelade en avgörande roll genom att, tillsammans med Christine Wennerås, avslöja systematisk könsdiskriminering vid Medicinska forskningsrådet. Deras initiala granskning 1995 visade att kvinnor missgynnades vid tillsättning av forskningsassistenttjänster, vilket ledde till att hela rådets styrelse byttes ut. Efter vidareutveckling publicerades studien 1997 i Nature. Den visade vetenskapligt att kvinnor behövde betydligt bättre akademiska meriter än män för att få framgång med ansökningar. Detta arbete gav Wold stor erkänsla och hon utsågs senare till hedersdoktor vid Chalmers för dessa insatser.

Vilka kontroverser har Agnes Wold varit involverad i?

Agnes Wold har varit involverad i flera kontroversiella debatter. Hon har kritiserat lagförslag om reklam för modersmjölksersättning och ifrågasatt satsningar på att rensa ut ftalater i förskolor. Under covid-19-pandemin nyanserade hon tidigare uttalanden om barnvaccination. Hennes syn på att klimakteriet inte är ett problem har också väckt debatt. Den mest omfattande kontroversen gäller hennes ståndpunkt i transfrågor, där hon är emot den nya könstillhörighetslagen och könsbekräftande vård för unga. Detta har gett henne stark kritik från HBTQ-organisationer och ett kritiserat pris, Rosa Tisteln.

I vilka medier kan man se och höra Agnes Wold?

Agnes Wold har en omfattande medial närvaro. På Sveriges Radio har hon varit värd för Sommar i P1 och Vinter i P1. Sedan 2021 driver hon podden Fråga Agnes Wold tillsammans med Christer Lundberg, där de besvarar lyssnarfrågor för att motverka hälsomyter. Hon tävlade även med Lundberg i TV-programmet På spåret. Sedan 2023 är hon krönikör i tidningen Expressen. Genom dessa kanaler når hon ut med sitt budskap om vetenskap, jämställdhet och kritik av etablerade sanningar, vilket har gjort henne till en av Sveriges mest igenkända professorer.

Vilka priser har Agnes Wold vunnit?

Agnes Wold har vunnit flera priser. År 2006 blev hon hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola för sina insatser mot diskriminering av kvinnliga forskare. Hon invaldes 2014 i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. År 2016 utsågs hon till Årets kvinna av Expressen för att hon med forskning och förnuft gjorde slarvsylta av hälsomyter. Hon tilldelades Learning Ladder Prize 2018 för att hjälpa andra att utveckla kunskap och hedersutmärkelsen Årets göteborgare 2020. Dessa priser speglar både hennes akademiska arbete och hennes roll som folkbildare och samhällsdebattör.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.