Vad betyder resiliens?

Definition och mångtydighet

Resiliens definieras i Svenska Akademiens ordlista som förmågan, till exempel hos ett ekosystem, att återhämta sig eller motstå olika störningar. Begreppet innefattar psykisk motståndskraft, anpassningsförmåga och återhämtning, och kan variera beroende på livssituation. Inom IT-sammanhang avser det ett systems förmåga att klara skador eller angrepp utan att sluta fungera och att sedan återställa sig. Den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas är en kärnbeskrivning. Trots dessa beskrivningar saknar begreppet en konsekvent definition inom svensk policy. En studie från Försvarshögskolan visar att det används på olika sätt inom olika områden, och att dessa områden ibland har motstridiga mål. Vad ordet betyder skiljer sig således åt och har även förändrats över tid.

Begreppet förknippas ofta med normativt laddade värden som flexibilitet och positiv anpassning. Kritiker menar dock att det riskerar att bli en tom fras, ett sätt att låta handlingskraftig utan att säga något konkret. Denna dubbelhet, att resiliens handlar både om att anpassa sig till förändringar och om att stå emot dem, gör det svårt att använda ordet på ett enhetligt sätt i policy och styrdokument. Det fungerar ofta som ett slags modeord utan att det är tydligt vad det faktiskt innebär i praktiken. Problemet ligger således inte primärt i en ideologisk laddning, utan i en grundläggande otydlighet.

Användning inom forskning och policy

Resiliens har blivit ett vanligt begrepp både inom forskning och politik. Det används för att beskriva den långsiktiga förmågan att stå emot och återhämta sig inom områden som miljöpolitik, krisberedskap och totalförsvar. I Sverige har begreppet fått ökad uppmärksamhet i samband med landets inträde i Nato, där det spelar en viktig roll i synen på civilt försvar. En analys av statliga offentliga utredningar mellan åren 2000 och 2024 visar dock att förekomsten av ordet är förvånansvärt sällsynt. Detta tyder på att Sverige har gått en annan väg än till exempel USA och Storbritannien, där resiliens blivit ett centralt begrepp inom både klimatpolitik och nationell säkerhet.

Inom barn- och ungdomspsykologi handlar resiliens om barns förmåga att klara en svår uppväxt. Inom ekologin beskriver ekologisk resiliens systemets kapacitet att absorbera störningar och omorganiseras medan det fortsätter att fungera på samma sätt. Organisationer efterfrågar resiliens för att kunna stå emot och överleva motgångar och kriser. Trots den breda användningen visar studien från Försvarshögskolan att begreppet tolkas på många olika sätt. I vissa fall likställs det enbart med motståndskraft, medan det i andra sammanhang betonas som anpassningsförmåga. Ibland beskrivs det som ett slutgiltigt mål, och ibland som en pågående process.

Kritik och utmaningar

Den främsta kritiken mot begreppet resiliens i policyvärlden är dess vaghet och motsägelsefullhet. Det används för att signalera engagemang men leder inte nödvändigtvis till konkret handling. Denna otydlighet riskerar att skapa en falsk känsla av trygghet eller handlingskraft utan att verkliga åtgärder vidtas. Forskningsstudien pekar på att otydligheten är ett större problem än eventuella ideologiska kopplingar. Trots att vissa internationella forskare kopplat begreppet till nyliberal styrning såg forskarna inga tydliga tecken på detta i det svenska materialet. Utmaningen ligger i att ordet lätt blir ett signalord som låter bra men saknar substans.

För att motverka detta problem förespråkar forskarna bakom studien ett mer medvetet språkbruk i policysektorn. Deras rekommendation är att antingen definiera begreppet resiliens mycket tydligt och använda det konsekvent i alla sammanhang, eller att helt ersätta det med mer precisa och specifika ord. Att låta begreppet förbli odefinierat leder bara till att det fortsätter att fungera som ett tomt modeord. Förhoppningen är att studiens resultat ska bidra till en mer genomtänkt och effektiv användning av terminologi inom offentlig förvaltning och planering.

Biologiska och andra användningar

Utanför samhällsvetenskapliga och policyrelaterade sammanhang finns begreppet resiliens även inom biologin. Asplenium resiliens är den vetenskapliga namnet på en svartbräkenväxtart som beskrevs av botanikern Kze. På liknande sätt är Ophiactis resiliens namnet på en ormstjärneart som beskrevs av George Richard Lyman år 1879. Dessa användningar illustrerar begreppets ursprungliga koppling till naturens förmåga att anpassa sig och överleva. Inom IT-branschen har ordet resilience, eller resiliens på svenska, blivit etablerat för att beskriva systemens motståndskraft och återhämtningsförmåga vid cyberattacker eller tekniska fel.

Stockholm Resilience Centre är ett centralt nav för forskning kring begreppet, särskilt i ekologiska och samhälleliga sammanhang. Organisationer och konferenser använder ofta termen för att beskriva sitt synsätt på hållbarhet och framtidssäkerhet. Att inleda en konferens med att beskriva sin syn på vad som skapar resiliens är ett vanligt sätt att sätta agendan. Dessa olika tillämpningar, från botanik till IT-säkerhet, visar på begreppets breda attraktionskraft men också på risken för att dess kärninnebörd blir utvattnad när den appliceras på alltför många och skilda områden utan tydliga ramar.

Vanliga frågor om Vad betyder resiliens?

Vad betyder ordet resiliens?

Resiliens betyder förmågan att vid störningar eller förändringar upprätthålla grundläggande funktioner och vidareutvecklas. Det handlar om motståndskraft, anpassningsförmåga och återhämtning. Inom ekologin beskriver det ett systems långsiktiga förmåga att hantera förändringar. Inom psykologi avser det en persons kapacitet att klara svårigheter och återhämta sig. Inom IT-sammanhang innebär det att system kan klara skador eller angrepp utan att sluta fungera och sedan återställa sig. Begreppet är således mångfacetterat och används i vitt skilda sammanhang.

Var kommer begreppet resiliens ifrån?

Begreppet har sitt ursprung inom ekologin och psykologin. Inom biologin används det som vetenskapligt namn för organismer som svartbräkenväxtarten Asplenium resiliens och ormstjärnearten Ophiactis resiliens. Dessa namn reflekterar arternas överlevnadsförmåga. Begreppet har sedan spridits till samhällsvetenskap, policy och teknik. I svensk policy har det blivit ett nyckelbegrepp inom områden som klimat, säkerhet och krishantering, särskilt i samband med Nato-medlemskap. Dess användning i officiella svenska dokument är dock mindre frekvent än i många andra länder.

Hur används ordet resiliens i vardagen?

I vardagen tar resiliens sig uttryck i hur människor hanterar motgångar och kriser genom positiv anpassning och flexibilitet. Inom barnpsykologi handlar det om hur barn med svår bakgrund klarar sig och utvecklas. Organisationer pratar om att bygga resiliens för att överleva ekonomiska nedgångar eller andra störningar. I media och debatter används det ofta som ett önskvärt mål för samhällets infrastruktur och säkerhet. Termen förekommer även i självhjälpskontexter där fokus ligger på att stärka den personliga motståndskraften. Trots den breda användningen kan innebörden vara vag och variera kraftigt.

Är resiliens ett slanguttryck eller ett vedertaget ord?

Resiliens är ett vedertaget och officiellt ord som finns med i Svenska Akademiens ordlista. Det är inte ett slanguttryck utan ett etablerat begrepp inom akademi, politik och professionella sammanhang. Det används i statliga utredningar, forskningspublikationer och policydebatter. Kritiker menar dock att det i praktiken ofta fungerar som ett modeord eller en tom fras när det används utan tydlig definition. Dess status som ett korrekt svenskt ord är således obestridlig, men dess praktiska användning och nytta kan ifrågasättas på grund av otydligheter och mångtydigheter.

Vad är skillnaden mellan resiliens och motståndskraft?

I många sammanhang används resiliens och motståndskraft som synonymer. Svenska Akademiens ordlista förklarar resiliens med hjälp av begreppet motståndskraft. Studien från Försvarshögskolan noterar dock att resiliens ibland likställs med motståndskraft, medan det i andra fall betonas som anpassningsförmåga, vilket kan vara en nyansskillnad. Motståndskraft kan uppfattas som mer statiskt och handla om att stå emot, medan resiliens ofta inkluderar dynamiska aspekter som anpassning, återhämtning och fortsatt utveckling. I praktiken överlappar begreppen stort, och valet av ord beror ofta på sammanhanget och användarens preferens.

Varför kritiseras användningen av begreppet resiliens?

Begreppet resiliens kritiseras för att vara vagt och motsägelsefullt, särskilt inom policysektorn. En studie visar att det saknar en konsekvent definition i svenska offentliga utredningar och används på olika sätt inom olika områden med ibland motstridiga mål. Kritiker menar att det riskerar att bli en tom fras som signalerar engagemang utan att leda till konkret handling. Detta skapar en falsk känsla av trygghet eller handlingskraft. Problemet ligger i otydligheten snarare än i en specifik ideologisk laddning. Forskarna bakom studien föreslår att man antingen definierar det tydligt eller ersätter det med mer precisa ord för att undvika dessa problem.

Källor: offentliga uppgifter och pressmaterial. Senast uppdaterad 2026-10-17.