Vad betyder ps?
PS är en förkortning av det latinska uttrycket post scriptum, vilket betyder 'efter det skrivna' eller 'efter skriften'. På svenska översätts det ofta till efterskrift. Förkortningen används traditionellt för att markera ett tillägg i slutet av ett brev eller ett meddelande, efter att undertecknandet eller den huvudsakliga avslutningen redan har skett. Det är ett vedertaget och formellt språkligt verktyg som har funnits i bruk under lång tid inom skriftlig kommunikation. Uttrycket är etablerat i svenska språket och bygger på Bonniers svenska ordbok.
Betydelse och latinskt ursprung
Förkortningen PS har sitt ursprung i det latinska uttrycket post scriptum. Den direkta översättningen till svenska är efterskrift, vilket bokstavligen betyder 'efter det skrivna'. Detta avslöjar uttryckets kärnfunktion: att beteckna text som har lagts till efter att det huvudsakliga skrivandet av ett dokument ansetts vara avslutat. Användningen av latin visar på uttryckets ålder och dess rot i formell, skriftlig kommunikation, särskilt inom brevväxling. Termen har bevarats genom århundraden och överfört sin betydelse till modern svenska utan större förändringar i dess grundläggande syfte. Enligt svenska ordböcker är det en förkortning som används som en markering i brev för att visa att det följande skrevs sedan det egentliga brevet avslutats.
Användning i brev och skriftlig kommunikation
PS används främst i slutet av brev, e-postmeddelanden eller andra texter för att signalera ett tillägg. Det placeras vanligtvis efter avsändarens namn eller signatur. Ett typiskt exempel skulle vara att avsluta ett brev med 'Med vänlig hälsning, Anna' och sedan på en ny rad skriva 'PS: Glöm inte mötet imorgon!'. Detta tillägg uppfattas som något som avsändaren kom att tänka på efter att brevet var färdigskrivet. Användningen är inte begränsad till informella sammanhang utan förekommer även i mer formell korrespondens, där det ger en möjlighet att lägga till en punkt utan att omstrukturera hela texten. Det fungerar som en praktisk och tydlig markör för läsaren. I vissa brev kan man hitta flera PS, vilket då kan betecknas som PPS för ett andra tillägg.
Språklig status och etablering i svenskan
PS betraktas som en etablerad och korrekt förkortning i det svenska språket. Den kan ibland skrivas med punkter som P.S., men formen utan punkter är lika vanlig och accepterad. Uttrycket är så inarbetat att det ofta används utan tanke på dess latinska ursprung, precis som många andra lånord och förkortningar. Enligt Bonniers svenska ordbok klassificeras det som ett substantiv när det används som en markering i ett brev. Det ingår i den svenska ordlistan med synonymer och betydelser, vilket bekräftar dess officiella status. Dess betydelse och användningsområden är tydligt dokumenterade i ordböcker och på språkliga webbplatser som Ordkollen och Samhällsjournal.
Förkortningen har även gett upphov till relaterade termer som PPS, som står för post post scriptum. Detta är ett exempel på hur ett grundläggande språkligt koncept kan utvidgas för att möta specifika kommunikationsbehov. Språkvetare noterar att ord och uttryck betyder vad användarna avser med dem, och PS är ett tydligt exempel på ett uttryck med en stabil och bredd accepterad mening. Det har inte utsatts för samma grad av missförstånd eller förändring som vissa andra ord och uttryck som diskuteras i språkpolissammanhang.
PS i modern och digital kommunikation
Trots att traditionellt brevskrivande har minskat, lever förkortningen PS kvar i digital kommunikation. Det är vanligt att se PS i e-postmeddelanden, i textbaserade chattar och till och med i sociala medier som ett sätt att framhäva en extra kommentar. I dessa sammanhang behåller det ofta sin funktion som en medveten efterskrift, men kan också användas mer stilistiskt för att dra uppmärksamhet till en poäng eller ett skämt. Dess användning i digitala format visar på uttryckets anpassningsförmåga och dess fortsatta relevans som ett språkligt verktyg för att strukturera information och tankar även i snabbare kommunikationsformer. Jämförelser kan dras med andra metaforiska uttryck som beskriver rumsliga begrepp, som inkludering eller mainstreaming, där PS markerar ett tilläggsrum efter huvudtexten.
Relaterade ord och språkliga observationer
På webbplatser som listar svenska ord kan man hitta ord som börjar på bokstäverna Ps, men PS som förkortning står ut som ett eget inslag. Det är viktigt att skilja på PS som förkortning och andra ord med samma bokstavskombination, vilket ibland markeras med en skiljelinje i ordböcker. Språklig feedback och diskussioner, som de som samlas in på platser som synonymer.se, bidrar till att dokumentera och förstå hur etablerade uttryck som PS används. Dessa resurser bygger ofta på auktoritativa källor som Bonniers svenska ordbok för att ge korrekt information. Observera att PS inte har ett specifikt uttal som skiljer sig från att bokstavera bokstäverna, till skillnad från vissa ord där uttal anges inom klamrar.
Vanliga frågor om Vad betyder ps?
Vad betyder bokstäverna PS?
Bokstäverna PS är en förkortning för det latinska uttrycket post scriptum. Den direkta översättningen till svenska är efterskrift. Uttrycket betyder ordagrant 'efter det skrivna' eller 'efter skriften'. Det används för att markera text som har lagts till ett dokument efter att det huvudsakliga innehållet och ofta även signaturen redan är på plats. Enligt svenska ordlistor är det en substantivmarkering i brev för det som skrevs efter avslutningen.
Var kommer uttrycket PS ifrån?
Uttrycket PS har sitt ursprung i latin, från orden post scriptum. Latin har länge varit en källa för akademiska och formella termer inom många språk, inklusive svenska. Användningen i brevskrivning är historisk och har sedan överförts till det moderna svenska språket. Dess latinska rot understryker dess långa tradition inom skriftlig kommunikation. Det är ett exempel på hur latinska fraser har blivit standardiserade förkortningar i många europeiska språk.
Hur använder man PS i ett brev eller e-post?
Man använder PS genom att placera förkortningen på en ny rad efter sin signatur eller den avslutande hälsningen i ett brev eller e-post. Efter PS följer ett kolon eller ett mellanslag, och sedan det tillägg man vill göra. Till exempel: '...Med vänlig hälsning, Erik. PS: Kom ihåg att ta med dig dokumenten.' Det signalerar tydligt för mottagaren att detta är en efterskrift eller en eftertanke. Det kan även användas flera gånger i samma brev, där ett andra tillägg kan markeras med PPS.
Är PS slang eller formell svenska?
PS är varken slang eller ett nyskapat uttryck. Det är en vedertagen och formellt accepterad förkortning i det svenska språket. Den används i både informell och formell skriftlig kommunikation, från personliga brev till affärsmail. Dess status som lån från latin och dess långa användningshistoria gör det till ett standardiserat språkligt inslag. Det dokumenteras i auktoritativa ordböcker som Bonniers svenska ordbok, vilket bekräftar dess formella karaktär.
Vad betyder PPS och hur relaterar det till PS?
PPS är en vidareutveckling av PS och står för post post scriptum. Det betyder ungefär 'efter efterskriften' och används när man vill lägga till ytterligare en punkt efter att man redan har skrivit ett PS. Det är ett sätt att ordna flera efterskrifter, till exempel: 'PS: Mötet är flyttat. PPS: Ny tid är 14:00.' Det visar hur det grundläggande konceptet med en efterskrift kan utvidgas logiskt när behovet uppstår. PPS förhåller sig till PS på samma sätt som PS förhåller sig till huvudtexten.
Kan PS användas i tal eller är det bara för skrift? Finns det liknande uttryck för talad kommunikation?
PS är i första hand ett skriftligt uttryck som är designat för att markera strukturen i en text. I tal är det mycket ovanligt att använda förkortningen PS, eftersom talad kommunikation sällan har 'efter det sagda' på samma formella sätt. Däremot kan man i tal säga saker som 'förresten' eller 'en till sak' för att uppfylla samma funktion som ett PS gör i skrift. Uttrycket är så starkt förknippat med den visuella layouten av ett brev eller meddelande att dess användning i tal skulle vara onaturlig. Språkliga resurser och ordböcker fokuserar därför på dess skriftliga användning när de definierar termen.
Källor: offentliga uppgifter och pressmaterial. Senast uppdaterad 2026-10-17.