Yoko Ono
Yoko Ono är en japansk-amerikansk avantgardekonstnär, musiker, filmskapare och fredsaktivist. Hon är mest känd för sitt inflytelserika konstnärskap inom Fluxusrörelsen och för sitt äktenskap och konstnärliga samarbete med John Lennon från The Beatles.
Tidigt liv och utbildning
Yoko Ono föddes i Tokyo den 18 februari 1933. Hennes far, Eisuke Ono, var en förmögen bankir och tidigare klassisk pianist, och hennes mor, Isoko Ono, var barnbarn till den inflytelserika finansmannen Zenjiro Yasuda. Familjen flyttade tidigt till San Francisco, men återvände till Japan 1937. Ono började ta pianolektioner vid fyra års ålder och fortsatte fram till tolv- eller trettonårsåldern. Under andra världskriget stannade hon i Japan medan hennes far var stationerad i Franska Indokina, och hon upplevde de allierades bombningar av Tokyo. Familjen flyttade slutligen till Scarsdale i New York, men Ono stannade kvar i Japan för att avsluta sin utbildning vid den exklusiva Gakushūin-skolan, där hon till och med var klasskamrat med den framtida kejsaren Akihito.
Efter att ha tagit studenten 1951 blev Ono den första kvinnan att antas till filosofiprogrammet vid Gakushuin University, men hon lämnade efter två terminer. Hon flyttade till New York 1952 för att ansluta sig till sin familj och började studera vid Sarah Lawrence College. Där studerade hon poesi, engelsk litteratur och musikkomposition, och blev fascinerad av tolvtonskompositörer som Arnold Schoenberg. Hennes lärare introducerade henne för avantgardemusiker som John Cage. Ono hoppade av college 1956, en handling som följdes av att hennes föräldrar avbröt det ekonomiska stödet till henne.
Konstnärlig början och Fluxus
Efter att ha lämnat Sarah Lawrence gifte sig Ono med den japanske kompositören Toshi Ichiyanagi 1956. Hon flyttade till New York 1957 och blev snabbt en del av stadens experimentella konstscen. Hennes tidiga arbete inkluderade performancekonst och poesi. Genom att arbeta med jazzmusikern och filmproducenten Anthony Cox, som hon senare gifte sig med, började hennes namn bli känt. Paret flyttade till Tokyo 1962 och fick dottern Kyoko året därpå. Onos genombrott som konstnär kom med publiceringen av boken Grapefruit 1964, en instruktionsbok med poetiska anvisningar för konstnärligt skapande.
Ono förknippas starkt med den internationella konstnärsgruppen Fluxus, vars medlemmar inspirerade henne och vars samarbetsinriktade anda hade betydelse för hennes arbete. Hon var en pionjär inom performancekonst, och hennes mest kända verk, Cut Piece, genomfördes första gången 1964 i Tokyo. I denna performance satt Ono på knä på en scen med en sax framför sig och uppmanade publiken att komma upp och klippa bort bitar av hennes kläder. Verket var ett medvetet försök att konfrontera och ifrågasätta könsroller, klass och etnicitet. Hon uppförde verket igen vid Destruction in Art Symposium i London 1966.
Mötet med John Lennon och Beatles-eran
Yoko Ono reste till London 1966 för att delta i Destruction in Art Symposium. Under detta besök försökte hon träffa John Lennon eller Paul McCartney för att få ett handskrivet sångmanuskript till en bok som John Cage arbetade med. Hon besökte Paul McCartney hemma, men han avböjde att ge henne ett av sina egna manuskript och föreslog i stället att hon skulle kontakta John Lennon. Lennon gav henne slutligen de handskrivna texterna till låten The Word.
Ono och Lennon inledde en romans 1968 och gifte sig den 20 mars 1969 i Gibraltar. Deras smekmånad blev en serie offentliga fredsprotester mot Vietnamkriget, så kallade bed-ins. Den första hölls på Hilton Hotel i Amsterdam och en andra i Montreal. Dessa händelser, tillsammans med Onos konstnärliga närvaro vid Lennons sidan, gjorde henne till en kontroversiell figur. Många i media och bland Beatlesfans beskyllde henne för bandets splittring. Paret flyttade från London till New York, delvis på grund av det rasistiska bemötande Ono upplevde i England.
Musikkarriär och samarbeten med Lennon
Yoko Ono började sin karriär inom populärmusik 1969 genom att bilda Plastic Ono Band tillsammans med John Lennon. Deras första album tillsammans var de experimentella skivorna Unfinished Music No.1: Two Virgins (1968) och Unfinished Music No.2: Life with the Lions (1969). År 1970 släppte både Ono och Lennon soloalbum under namnet Plastic Ono Band. Onos album, Yoko Ono/Plastic Ono Band, visade hennes avantgardistiska musikaliska ansats.
Under 1970-talet fortsatte hon att ge ut album som Fly (1971), Approximately Infinite Universe (1972) och Feeling the Space (1973). Hennes största kommersiella och kritiska framgång kom med albumet Double Fantasy, ett samarbete med Lennon som släpptes 1980, bara tre veckor före hans död. Albumet vann Grammy Award för Album of the Year. Efter hans död släpptes uppföljaren Milk and Honey 1984. Ono har fortsatt sin musikaliska verksamhet och uppnått framgång på danslistor. Sedan 2003 har elva av hennes låtar, ofta remixer av äldre material, toppat den amerikanska Billboard Hot Dance Club Songs-listan. Hon har också släppt album tillsammans med artister som Thurston Moore och Kim Gordon från Sonic Youth.
Filmskapande och konstnärligt arv
Mellan 1964 och 1972 skapade Yoko Ono sexton kortfilmer. Hennes mest kända film är Fluxusfilmen No. 4 från 1966, ofta kallad Bottoms. Den fem och en halv minut långa filmen består av en serie närbilder på människor som går på ett löpband, med skärmen uppdelad i fyra delar. Soundtracket innehåller intervjuer med dem som filmas. Filmen fick ny uppmärksamhet 1996 när klockföretaget Swatch producerade en begränsad upplaga av klockor till dess minne. Hennes experimentella filmer har visats på institutioner som Institute of Contemporary Arts i London.
Ono anses vara en av de mest inflytelserika inom installationskonsten. Hennes konst har inspirerat många konstnärer att använda visuella medier för att framföra politiska ståndpunkter. Hon har gett utrymme för andra kvinnliga konstnärer som Marina Abramović. Hennes verk finns representerade på ledande museer världen över, inklusive Moderna Museet i Stockholm, Museum of Modern Art i New York och Tate Modern i London.
Liv efter Lennon och filantropi
Efter John Lennons död 1980 har Yoko Ono bott kvar i The Dakota Building på Manhattan, där paret bodde. Hon har fortsatt sin konstnärliga karriär med internationella utställningar, bland annat en stor utställning på Moderna Museet i Stockholm 2012 som bar titeln Grapefruit. Hon har också erhållit hedersdoktorat, bland annat i juridik från Liverpools universitet 2001 och i konst från Bard College 2002. Som Lennons änka har Ono arbetat aktivt med att bevara det han blivit ihågkommen för. Hon har finansierat fredsmonumentet Strawberry Fields i Central Park i New York, Imagine Peace Tower på Island och John Lennon Museum i Japan. Hon har också gjort betydande filantropiska bidrag till konst, fredsarbete och katastrofhjälp. År 2002 inrättade hon det tvååriga LennonOno Grant for Peace på 50 000 dollar. Hon var med och grundade gruppen Artists Against Fracking och mottog Dr. Rainer Hildebrandt Human Rights Award 2012.
Vanliga frågor om Yoko Ono
Vilka är Yoko Onos mest kända musikalbum?
Yoko Onos mest kända album är hennes samarbeten med John Lennon. Albumet Double Fantasy, som släpptes 1980, blev en stor kommersiell framgång och vann en Grammy för Årets album. Hon släppte också albumet Milk and Honey 1984 som en uppföljare. Hennes första soloalbum, Yoko Ono/Plastic Ono Band, kom ut 1970. Ett annat betydande album är Rising från 1995.
Hur träffade Yoko Ono John Lennon?
Yoko Ono träffade John Lennon 1966 på en av hennes konstutställningar i London. Deras första kontakt skedde dock via Paul McCartney, som hon besökte i hopp om att få ett sångmanuskript för en bok som John Cage arbetade med. McCartney hänvisade henne till Lennon, som senare gav henne manuskriptet till låten The Word. Paret blev ett par 1968 och gifte sig den 20 mars 1969 i Gibraltar.
Vad är Yoko Onos bok Grapefruit?
Grapefruit är en bok av Yoko Ono som först publicerades 1964. Den är en slags instruktionsbok i modern konst med en rad poeteriska och konceptuella anvisningar. Boken har översatts till svenska och givits ut av förlaget Bakhåll. Den är ett centralt verk i hennes konstnärliga produktion och reflekterar hennes avantgardistiska synsätt. Den har inspirerat många konstnärer.
Vilka filmer har Yoko Ono gjort?
Yoko Ono gjorde 16 kortfilmer mellan 1964 och 1972. Hennes mest berömda film är Fluxusfilmen No. 4 från 1966, ofta kallad Bottoms, som består av närbilder på människors rumpor. Filmen Self-Portrait visar John Lennons penis i slowmotion. Hennes filmer visades 2004 på Institute of Contemporary Arts i London på utställningen The Rare Films of Yoko Ono. Hon medverkade även i filmen Satan's Bed från 1965.
Vilka priser och utmärkelser har Yoko Ono fått?
Yoko Ono fick en Grammy Award för Album of the Year 1981 för albumet Double Fantasy. År 2001 blev hon hedersdoktor i juridik vid Liverpools universitet. År 2002 blev hon filosofie hedersdoktor i konst vid Bard College i New York. År 2012 fick hon Dr. Rainer Hildebrandt Human Rights Award. Hon har också instiftat det tvååriga LennonOno Grant for Peace på 50 000 dollar.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.
