Joey Tempest

Uppväxt och tidiga musikintressen

Rolf Magnus Joakim Larsson, som senare tog artistnamnet Joey Tempest, växte upp i Upplands Väsby utanför Stockholm. Redan som åttaåring satt han ofta framför radion eller tv:n med en bandspelare för att fånga och spela in låtar från Storbritannien och USA som han gillade. Hans musikaliska utbildning började med piano, och en vän till hans far lärde honom tre ackord på hans systers akustiska gitarr. Utöver musiken var han en aktiv idrottare med intresse för fotboll, ishockey och framförallt gokart. Hans far var mekaniker, vilket bidrog till intresset, och han nådde en fjärdeplats i de svenska juniormästerskapen i gokart. Hans musikaliska influenser inkluderade band som Thin Lizzy, Led Zeppelin, Whitesnake, David Bowie, Elton John och Sweet. Under tonåren var han medlem i flera lokala band med namn som Jet, Blazer, Made In Hong Kong och Roxanne, där han växlade mellan att spela rytmgitarr, bas och sjunga. Det var dock musiken som alltid var hans största passion.

Grundandet av Force och övergången till Europe

År 1979, inspirerad av Shakespeares pjäs The Tempest och låten "Sparks of the Tempest" av Kansas, antog Joakim Larsson scen namnet Joey Tempest. Samma år bildade han tillsammans med gitarristen John Norum, basisten Peter Olsson och trummisen Tony Reno bandet Force. Gruppen började genast bygga upp ett rykte och en fanskara i Stockholms förorter. Olsson ersattes snart av John Levén. Under de första åren spelade de på torg och fester, men 1982 beslutade de sig för att byta namn till Europe. Samma år vann de tävlingen Rock-SM, vilket gav dem ett skivkontrakt med Hot Records som första pris.

Med Tempest som frontman släppte Europe sitt självbetitlade debutalbum 1983. Skivan sålde över 30 000 exemplar i Sverige och ledde till ett kontrakt i Japan, en musikvideo till "In the Future to Come" och singeln "Seven Doors Hotel". Efter en sommarturné som avslutades på Gröna Lund spelade bandet in uppföljaren Wings of Tomorrow, som släpptes 1984. Inför turnén som följde rekryterades keyboardisten Mic Michaeli, och Tony Reno ersattes av Ian Haugland. Denna konstellation skulle komma att bli bandets klassiska lineup.

Genombrottet med The Final Countdown och internationell framgång

Joey Tempest skrev låten "The Final Countdown". Han hade komponerat huvudmelodin på en keyboard lånad från Mic Michaeli. Låten blev en enorm internationell hit som toppade försäljningslistorna i 26 länder och har sålts i uppemot 15 miljoner exemplar. Den användes vid stora evenemang som avslutningsceremonin för Europamästerskapet i basket 1987 och Olympiska sommarspelen 1988. Albumet med samma namn, The Final Countdown, släpptes 1986 och innehöll flera andra hits skrivna av Tempest, som "Rock the Night" och balladen "Carrie", som han skrev tillsammans med Mic Michaeli efter en jam session 1985.

År 1985 var bandet även involverat i andra projekt. De gjorde soundtracket till filmen On the Loose och deltog i välgörenhetsinsatsen Swedish Metal Aid med låten "Give a Helping Hand", producerad av den blivande Europe-gitarristen Kee Marcello. Efter succén med The Final Countdown arbetade bandet med press på att göra en bättre skiva. De spelade in Out of This World i London 1988 med producenten Ron Nevison. Medan skivan mixades gav sig bandet ut på en sommarturné som förband till Def Leppard. Turnén lockade över 500 000 åskådare och blev en stor succé, vilket hjälpte försäljningen när Out of This World släpptes. Albumet sålde en miljon exemplar i USA och fick bra kritik. Senare samma år turnerade Europe i Asien, med besök i Japan, Taiwan och Indien.

Bandets paus och Tempests solokarriär

Efter albumet Prisoners in Paradise 1991 och en avslutande turné som slutade i Portsmouth i mars 1992, lades Europe på is. Under denna paus, som varade till 2003, ägnade sig Joey Tempest åt en solokarriär. Hans debutalbum som soloartist, A Place to Call Home från 1995, beskrev han som sitt singer-songwriter-album med influenser från artister som Van Morrison och Bob Dylan. Albumet, producerat av Dan Sundquist och inspelat i Stockholm och London med svenska musiker, sålde platina i Sverige. Hans Europe-kollega John Norum gästade på en låt, och Tempest spelade även gitarr på skivan. Fyra singlar släpptes, och han genomförde en europeisk soloturné och nominerades till en Grammis för bästa svenska artist.

Hans andra soloalbum, Azalea Place (1997), spelades in i Nashville med producenten Richard Dodd, som tidigare arbetat med artister som The Traveling Wilburys. Till skillnad från debutalbumet skrevs många av låtarna i studion på ett experimentellt sätt, ofta i samarbete med andra som Chris Difford från Squeeze och Will Jennings. Hans tredje och senaste soloalbum, som bar hans artistnamn Joey Tempest, släpptes 2002. Produktionsteamet DeadMono var inblandat, och arbetet inleddes i The Kinks gamla studio i London. Skivan var rockigare och hade tydliga influenser från brittisk pop. Flera låtar skrevs tillsammans med Mic Michaeli.

Europe återförenas och fortsatt framgång

Efter nästan tolv år meddelade Europe en återförening med samma lineup som under The Final Countdown-eran. Deras första konsert sedan 1992 ägde rum nyårsafton 1999. Comebacken på allvar inleddes med albumet Start from the Dark 2004. Sedan dess har bandet varit konstanta och släppt ytterligare studioalbum: Secret Society (2006), Last Look at Eden (2009), Bag of Bones (2012), War of Kings (2015) och Walk the Earth (2017). Joey Tempest har fortsatt som bandets frontfigur och huvudsaklige låtskrivare under denna nya, produktiva fas. Bandet har även släppt livealbumet Almost Unplugged 2008.

Övriga musikaliska bidrag och samarbeten

Utöver sitt arbete med Europe och som soloartist har Joey Tempest varit involverad i ett flertal andra projekt. Han spelade själv keyboard på Europes två första album innan Mic Michaeli blev en permanent medlem. År 1986 skrev och producerade han albumet One of a Kind för Tone Norum, John Norums yngre syster. 1992 samarbetade han åter med John Norum på singeln "We Will Be Strong" från Norums album Face the Truth, vilket var deras första samarbete sedan Norum lämnade Europe 1986. På sitt tredje soloalbum samarbetade han, förutom med Mic Michaeli, med gitarristen Adam Lamprell. 2024 medverkade han med bakgrundssång på låten "§2" på albumet The Last Will and Testament av det svenska progressiva metalbandet Opeth.

Privatliv, familj och offentligt uppträdande

Joey Tempest är gift med Lisa Worthington-Larsson. Paret fick sin första son, James Joakim Larsson, 2007 och har sedan fått ytterligare en son. Familjen bor i London, ett beslut Tempest har diskuterat offentligt, bland annat i ett radiointervju med Bruce Dickinson. Han har inga egna sociala medier utanför Europes officiella kanaler. Han har uppträtt som gäst i komediserien Solsidan under dess andra säsong 2011 och var sommarvärd i Sveriges Radio 2013. En fiktiv, något förhöjd version av Joey Tempest dyker upp som mentor till en karaktär i den norska tv-serien Oslo 1985, spelad av skådespelaren Adam Pålsson. När han tillfrågats om han skäms för 1980-talets modester och frisyrer har han svarat att han inte gör det, att de var unga och en del av MTV-generationen, och att han helt enkelt ville se ut som sin idol Robert Plant.

Vanliga frågor om Joey Tempest

Vilka är Joey Tempests största hitlåtar med Europe?

Joey Tempest har skrivit flera av Europes största hitlåtar. De mest kända är "The Final Countdown", som toppade listor i 26 länder, och "Rock the Night". Andra stora hits han skrivit är "Carrie", "Open Your Heart", "Prisoners in Paradise" och "Cherokee". Han har varit huvudsaklig låtskrivare för bandet sedan dess bildande och skrev merparten av materialet på deras klassiska album från 1980-talet.

Hur många soloalbum har Joey Tempest gett ut?

Joey Tempest har gett ut tre soloalbum. Hans debut som soloartist var albumet A Place to Call Home som släpptes 1995. Det andra soloalbumet, Azalea Place, kom ut 1997. Hans tredje och senaste soloalbum heter Joey Tempest och släpptes 2002. Dessa album gjordes under tiden då hans huvudband Europe var inaktivt, från 1992 till 2003. Musikstilen på soloalbumen varierar från singer-songwriter-pop till experimentell rock.

Vad gjorde Joey Tempest under Europes paus?

Under Europes paus mellan 1992 och 2003 ägnade sig Joey Tempest åt en solokarriär. Han släppte tre studioalbum och genomförde turnéer som soloartist. Hans första soloalbum, A Place to Call Home, sålde platina i Sverige. Han arbetade med olika musiker och producenter, bland andra John Norum, Mic Michaeli och Richard Dodd. Tempest skrev också låtar tillsammans med andra artister, som Chris Difford från Squeeze, och utforskade nya musikstilar utanför hårdrocken.

Vilka är några av Joey Tempests musikaliska influenser?

Joey Tempests musikaliska influenser är många och varierade. Som ung lyssnade han mycket på band som Thin Lizzy och Led Zeppelin. Hans förebilder inkluderar också artister som Whitesnake, David Bowie, Elton John och Sweet. Under sin solokarriär har han nämnt Van Morrison och Bob Dylan som inspirationskällor. Dessa olika influenser har präglat både hans arbete med Europe och hans egna soloalbum, där stilarna sträcker sig från hårdrock till brittisk pop och singer-songwriter.

Hur bildades bandet Europe?

Bandet Europe bildades ursprungligen under namnet Force år 1978. Grundarna var Joey Tempest, gitarristen John Norum, basisten Peter Olsson och trummisen Tony Reno. Peter Olsson ersattes senare av John Levén. År 1982 bytte bandet namn till Europe och vann det svenska rockmästerskapet Rock-SM. Segern ledde till ett skivkontrakt och deras självbetitlade debutalbum släpptes 1983. Inför inspelningen av deras andra album anslöt keyboardisten Mic Michaeli och trummisen Ian Haugland blev permanent medlem.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.