Wiki måndag 19 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Eva Cassidy

Eva Cassidy var en amerikansk sångerska och musiker född den 2 februari 1963 i Washington, D.C. Under sin livstid var hon främst känd i sin hemstad Washington och avled den 2 november 1996 i Bowie, Maryland från hudcancer, malignt melanom, vid 33 års ålder. Hennes musik, som omfattar jazz, blues, folkmusik, gospel och pop, har efter hennes död nått en global publik och sålts i miljonupplagor. Det stora internationella genombrottet kom år 2000, och hennes postuma samlingsalbum Songbird har blivit särskilt känt. Hennes tolkningar av låtar som Fields of Gold och Over the Rainbow har blivit hennes signaturlåtar.

Uppväxt och tidig musik

Eva Cassidy föddes i Washington, D.C. och växte upp i Maryland. Hon var ett av fyra barn till Hugh Cassidy, en lärare och musiker, och Barbara Cassidy, en trädgårdsodlare. Redan som barn visade hon ett stort intresse för konst och musik. När hon var nio år började hennes far lära henne att spela gitarr, och hon framträdde vid familjesammankomster.

Vid elva års ålder började hon sjunga och spela gitarr i ett band kallat Easy Street, som uppträdde på bröllop och fester. Trots sin talang var hon blyg och hade svårt att uppträda inför främlingar. Under gymnasietiden sjöng hon i ett lokalt band vid namn Stonehenge. Sommaren 1983 arbetade hon sex dagar i veckan med att sjunga och spela på nöjesparken Wild World. Under 1980-talet arbetade Cassidy med flera olika band, inklusive ett techno-pop-band. För att försörja sig arbetade hon även som trädgårdsodlare på en plantskola och som möbelmålare. På fritiden ägnade hon sig åt andra konstformer som måleri, skulptur och smyckesdesign.

Musikaliskt genombrott och samarbeten

År 1986 blev Cassidy ombedd att medverka på ett musikprojekt kallat Method Actor, vilket ledde henne till Black Pond Studios. Där träffade hon inspelningsteknikern och basisten Chris Biondo, som blev en viktig person i hennes karriär. Biondo hjälpte henne att få arbete som studiosångerska och introducerade henne för Al Dale, som blev hennes manager. Hon sjöng bakgrundssång för olika artister, från go-go-band till rappare.

År 1990 bildade Cassidy och Biondo, som också hade ett romantiskt förhållande under en period, gruppen Eva Cassidy Band tillsammans med tre andra musiker. Gruppen började regelbundet uppträda i Washington-området. Två år senare spelade Biondo ett band med Cassidys röst för Chuck Brown, en känd go-go-musiker. Detta resulterade i ett duettalbum, The Other Side, som släpptes 1992. Albumet innehöll tolkningar av klassiker som Over the Rainbow, som senare skulle bli hennes signaturlåt.

Lokalt erkännande och första album

Trots att hon var begåvad och hyllades lokalt, hade Eva Cassidy svårt att få ett skivkontrakt. Hon var ovillig att begränsa sig till en enda musikgenre, vilket hindrade förhandlingar med skivbolag. År 1993 hedrades hon av Washington Area Music Association med ett Wammie-pris för bästa jazzsångerska. Följande år uppträdde hon vid prisutdelningen och sjöng Over the Rainbow, en framträdande som beskrevs som en showstopper i en recension.

Efter att ett möjligt kontrakt med Apollo Records kollapsade när bolaget gick i konkurs, beslutade Cassidy, Biondo och Dale att hon skulle släppa ett eget livealbum. Den 2 och 3 januari 1996 spelades materialet för Live at Blues Alley in på jazzklubben Blues Alley i Washington. Ett tekniskt fel den första kvällen innebar att endast inspelningen från den andra kvällen kunde användas. Cassidy var själv missnöjd med hur hon lät och tvekade att släppa albumet, men gav till slut med sig på villkor att hennes favoritlåt, en studioversion av Oh, Had I a Golden Thread, skulle ingå. Albumet släpptes senare samma år och fick positiv respons från både allmänhet och kritiker. En recension i The Washington Post hyllade hennes förmåga att sjunga vilken genre som helst och göra den betydelsefull.

Sjukdom och död

Eva Cassidy avled den 2 november 1996 i Bowie, Maryland, endast 33 år gammal. Dödsorsaken var hudcancer i form av ett malignt melanom. Vid tiden för hennes död hade hon ännu inte fått något skivkontrakt och var i stort sett okänd utanför sitt hemområde i Washington, D.C. Några månader efter hennes bortgång släpptes hennes första egna studioalbum, Eva by Heart. I albumets texthäfte beskrev musikrecensenten Joel E. Siegel henne som en av sin generations största röster.

Postumt internationellt genombrott

Två år efter Cassidys död släpptes ett postumt samlingsalbum vid namn Songbird år 1998. Albumet fick initialt god kritik men sålde i begränsad omfattning. Genombrottet kom år 2000. En amerikansk radiokanal spelade hennes musik, och samtidigt visade ett brittiskt TV-program ett videoklipp från hennes framträdande på Blues Alley, inspelat av en vän. Detta väckte en enorm publikrespons i Storbritannien.

Som en direkt följd klättrade Songbird till toppen av den brittiska albumlistan, nästan tre år efter dess ursprungliga release. Framgången ledde till ökad uppmärksamhet världen över. Albumet nådde även de amerikanska topplistorna och låg i 32 veckor på Billboards lista. Det sålde i miljonupplagor. Ytterligare postuma album, som Imagine och American Tune, nådde också höga placeringar på listor i både Storbritannien och USA. År 2015 släpptes livealbumet Nightbird, som var en komplett version av den konsert på Blues Alley som delvis utgör Live at Blues Alley, inklusive 12 tidigare outgivna låtar. Hennes musik har använts i flera filmer och TV-program, till exempel hörs titellåten från Songbird i filmen Love Actually. Fram till 2023 har nio postuma album med hennes musik släppts, med sammanlagda försäljningssiffror på över tio miljoner exemplar globalt.

Musikalisk arv och stil

Eva Cassidys röst beskrivs som en kraftfull och känsloladdad sopran. Hennes repertoar var oerhört bred och omfattade tolkningar av jazz, blues, folkmusik, gospel och pop. Hon är kanske mest känd för sina coverversioner av låtar som Stings Fields of Gold och Judy Garlands Over the Rainbow. Hennes förmåga att tolka och göra sånger från olika genrer till sina egna blev en kännetecken för hennes stil. Trots att hon under sin livstid främst uppträdde lokalt och var extremt blyg på scen, har hennes inspelningar fått en varaktig plats i den populära musiken. Hennes historia som en artist som fick sitt stora genomslag först efter sin död har bidragit till hennes legendstatus. Cassidys musik fortsätter att nå nya lyssnare, och hennes album har chartrat i topp-tio i flera europeiska länder utöver Storbritannien och USA.

Vanliga frågor om Eva Cassidy

Vilket album gjorde Eva Cassidy internationellt känd?

Eva Cassidy blev internationellt känd genom det postuma samlingsalbumet Songbird, som släpptes 1998. Albumet fick ett stort genomslag år 2000 efter att hennes musik spelats i amerikansk radio och ett brittiskt TV-program visat ett framträdande med henne. Songbird nådde de brittiska och amerikanska topplistorna år 2001 och låg 32 veckor på Billboards topplista det året. Albumet sålde i miljonupplagor och ledde till ökad världsvid erkännande för hennes musik.

Vilka är några av Eva Cassidys mest kända låtar?

Några av Eva Cassidys mest kända låtar är hennes coverinspelningar av Fields of Gold och Over the Rainbow. Over the Rainbow blev hennes signaturlåt och ingick på hennes första album, duettalbumet The Other Side från 1992 med Chuck Brown. Hennes version av Over the Rainbow spelades på BBC Radio 2 och visades senare på BBC Two, vilket bidrog starkt till hennes brittiska genombrott. Dessa låtar har även använts flitigt på film och TV, där titellåten från Songbird hörs i filmen Love Actually.

Vad karaktäriserade Eva Cassidys musikstil?

Eva Cassidys musikstil karaktäriserades av att hon sjöng och tolade musik från flera genrer, inklusive jazz, blues, folkmusik, gospel och pop. Hon hade en kraftfull och känslosam sopranröst. Kritiker noterade att hon kunde sjunga vilken stil som helst och få det att låta viktigt. Hennes breda stilistiska fokus gjorde att hon var ovillig att begränsa sig till en genre, vilket under hennes livstid hindrade hennes chanser att skaffa ett skivkontrakt med ett större bolag.

Vad hände med inspelningarna från kvällen på Blues Alley 1996?

Inspelningarna från kvällen på Blues Alley i januari 1996 resulterade först i livealbumet Live at Blues Alley, som släpptes senare samma år och innehöll tolv låtar från den andra inspelningskvällen. En teknisk förlust på den första kvällen gjorde att bara inspelningen från den andra natten var användbar. Den kompletta inspelningen från den kvällen, som omfattade 31 låtar, släpptes först 20 år senare, år 2015, som livealbumet Nightbird. Albumet Nightbird inkluderade 12 tidigare opublicerade låtar från den konserten.

Hur gammal var Eva Cassidy när hon avled?

Eva Cassidy var 33 år gammal när hon avled den 2 november 1996. Hon föddes den 2 februari 1963. Hennes död orsakades av hudcancer, specifikt ett malignt melanom. Vid tidpunkten för sin död hade hon ännu inte fått något större skivkontrakt och var främst känd lokalt i Washington, D.C.-området. Hennes första egna studioalbum, Eva by Heart, släpptes postumt några månader efter hennes bortgång.

Vilka ytterligare postuma album har Eva Cassidy släppt som nått topplistor?

Förutom Songbird har Eva Cassidy släppt flera andra postuma album som nått topplistor. Albumet Imagine från 2002 och American Tune från 2003 nådde båda de brittiska och amerikanska topplistorna. Ytterligare postuma album inkluderar Time After Time (2000), Somewhere (2008) och Simply Eva (2011). Det mest senaste postuma albumet, I Can Only Be Me, ett samarbete med London Symphony Orchestra, släpptes 2023 och nådde plats nummer 9 på den brittiska albumlistan. Totalt har nio postuma album av hennes musik släppts.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.

Relaterade artiklar

Alla musiker →