Östers IF

Klubbens grundande och tidiga år

Östers IF har sina rötter i stadsdelen Öster i Växjö, där föreningen bildades den 20 april 1930 under namnet Östers FF. Två år senare, den 15 november 1932, ombildades den till en idrottsförening och registrerades hos Smålands Fotbollförbund med 56 medlemmar. Verksamheten omfattade från början både fotboll och bandy. Den 6 april 1933 ansökte föreningen om medlemskap i Riksidrottsförbundet. Första seriesegern kom 1937 när laget vann Smålandsserien division II, Växjögruppen. 1947 gjorde Öster sin debut i det nationella seriesystemet.

En nyckelperson i klubbens tidiga utveckling var Stig Svensson, som blev medlem 1933. Efter en spelarkarriär som avslutades 1937 på grund av skada, inledde han en ledarkarriär i föreningen. Strax efter andra världskrigets slut tog han över som ordförande, en post han skulle komma att inneha fram till 1989. Hans långa ledarskap gav honom smeknamnet "Mr Öster" och under hans tid inleddes en framgångsperiod. På 1950-talet höjde klubben sin profil genom att bjuda in och spela mot utländska storlag som Flamengo 1956 och Juventus 1957.

Uppgången och första SM-guldet 1968

Östers verkliga uppgång började 1959 när laget gick upp i Division II, som då var näst högsta serien. 1961 kvalade laget för första gången till Allsvenskan under tränaren Bertil Bäckvall, men misslyckades. Genombrottet kom 1967 när klubben värvade tränaren Vilmos Varszegi och den holländske proffsspelaren Harry Bild. Harry Bild blev en storvärvning och gjorde flera viktiga mål i kvalet, som slutade med segrar mot Sandvikens IF och IK Brage. Kvalmatchen mot IK Brage på Värendsvallen drog rekordpubliken 26 404 åskådare.

Som nykomlingar i Allsvenskan 1968 gjorde Öster en sensation. Laget vann Fotbollsallsvenskan direkt i sin debutsäsong, något som är ovanligt i svensk fotbollshistoria. Serien 1968 har beskrivits som den jämnaste någonsin, med fyra lag som slutade på samma poäng. Öster tog titeln på bäst målskillnad. Denna bedrift satte igång klubbens guldålder och etablerade Öster som ett topplag.

Guldåldern och de tre nya mästartitlarna

Efter första SM-guldet etablerade sig Öster som ett stabilt allsvenskt lag under 1970-talet. Klubben fostrade och värvade flera storspelare. Tommy Svensson, son till Stig Svensson, tilldelades Guldbollen 1969 och spelade i VM 1970. Andra landslagsspelare från Öster under decenniet var Göran Hagberg, Björn Andersson och Inge Ejderstedt, som alla var med i VM-truppen 1974. Jan "Lill-Damma" Mattsson dominerade som skytteligavinnare 1973–1975 och gjorde totalt 123 mål för klubben. Mittfältaren Anders Linderoth blev en publikfavorit och fick själv Guldbollen 1976.

Trots framstående spelare och placeringar som trea, tvåa och trea mellan 1972 och 1976, uteblev nya titlar fram till slutet av decenniet. 1977 bröt dock torget när Öster vann Svenska cupen, vilket gav spel i Cupvinnarcupen. Året därpå, 1978, tog laget sitt andra SM-guld under tränaren Lars "Laban" Arnesson. Denna framgångsperiod kulminerade med ytterligare två ligatitlar i snabb följd: 1980 med tränaren Bosse Johansson och 1981. Detta gjorde Öster till fyrafaldiga svenska mästare.

Under denna tid testades laget även i europeiska cuper. I Europacupen 1979/1980 åkte man ut i första omgången mot Nottingham Forest efter en knapp förlust. I Europacupen 1981/1982 blev det uttåg direkt mot Bayern München och året efter mot Olympiakos. Laget under denna era inkluderade spelare som målvakten Thomas Ravelli, som debuterade i landslaget 1981, hans bror Andreas Ravelli, Peter Truedsson och Peter Nilsson.

Nedgång och kamp i seriesystemet

Efter dominansperioden påbörjades en långsam nedgång. 1983 var Öster nära ett femte SM-guld men förlorade finalen i SM-slutspelet mot IFK Göteborg. 1984 undvek laget nedflyttning från Allsvenskan endast på målskillnad. Bosse Johansson återvände som tränare 1986 och förde laget till SM-slutspel 1987, där man förlorade mot Malmö FF. 1988 degraderades Öster för första gången från Allsvenskan. Nedturen var dock kortvarig. 1989 gick laget obesegrat genom Division I Södra och återvände till Allsvenskan 1990 , en bedrift som ingen klubb i svensk elitfotboll har återupprepat sedan dess.

Under tränaren Hans Backe blev Öster åter ett topplag i början av 1990-talet med spelare som bröderna Ulrik och Jesper Jansson, Hans Eklund, Peter Wibrån och Andreas Bild. 1992 var laget nära sitt femte SM-guld i Mästerskapsserien. I en avgörande hemmamatch mot AIK bedömde domaren felaktigt att ett skott från Andreas Bild träffat stolpen, när TV-bilder senare visade att bollen tagit i hjulstaget inne i målet. AIK vann matchen och sedan hela serien.

1998 åkte Öster återigen ur Allsvenskan, vilket markerade början på en period av stor osäkerhet. Laget har sedan dess haft svårt att etablera sig i högsta serien. Under 2000-talet har Öster spelat fyra säsonger i Allsvenskan, senast 2025, men åkt ur direkt varje gång. Vid två tillfällen har nedgången varit extra brant, med direkt degradering från Allsvenskan ner till Division 1 på bara två år.

Fram och tillbaka i Superettan

Efter nedflyttningen 1998 har Östers historia i stor utsträckning utspelats i Superettan och Division 1. Laget vann Superettan 2002 och gick upp i Allsvenskan, men åkte ur direkt 2003. Efter en andraplats i Superettan 2005 följde ytterligare ett ettårigt allsvenskt besök 2006. Efter det kollapsade laget och åkte ur Superettan 2007, vilket innebar spel i Division 1 2008 för första gången sedan 1959. Efter en andraplats 2008 och misslyckat kval, vann Öster Division 1 Södra 2009 på dramatiska sätt genom att leda serien endast under sista matchens sista 20 minuter.

Åter i Superettan 2010 tvingades laget kvala för att hålla sig kvar, vilket lyckades. En stabil fjärdeplats 2011 följdes av serieseger i Superettan 2012 och uppflyttning. Allsvenskans sejour 2013 blev återigen ettårig. Denna gång följdes nedflyttningen av en ny degradering direkt till Division 1 2015. Öster vann Division 1 Södra 2016 och återvände till Superettan 2017, där man placerade sig på femte plats. År 2019 behövde och klarade laget återigen ett kval för att stanna kvar i Superettan. Efter en andraplats i Superettan 2024 kvalificerade sig Öster för Allsvenskan 2025, men åkte även denna gång ur direkt, vilket innebar spel i Superettan säsongen 2026.

Övrig verksamhet och klubbkultur

Utöver herrfotbollen har Östers IF historiskt haft bred idrottsverksamhet. Klubben hade en ishockeysektion som spelade i Sveriges högsta division säsongen 1963/1964. Även bandy och bowling har funnits på programmet. Damfotbollen startades 1981, men damlaget avvecklades 2014. Verksamheten återstartades dock 2026. Klubben har en stark lokal förankring och en egen inmarschsång skriven av Ola Salo som heter "Stjärnorna i Öster".

Publikintresset har varierat genom åren. Högsta publiksnitt över en hel säsong uppmättes under det första SM-året 1968, då i genomsnitt 15 622 åskådare kom till hemmamatcherna. Klubbens hemmaarena heter sedan 2012 Myresjöhus Arena, som invigdes i augusti det året och som även var värd för fyra matcher under UEFA Women's Euro 2013. Arenan bytte senare namn till Spiris Arena.

Statistik och rekord

När det gäller individuella rekord i klubben har Peo Bild flest A-lagsmatcher med 329 framträdanden. Flest mål har Jan "Lill-Damma" Mattsson med 125 fullträffar. I Allsvenskan noterade Öster sin största seger 1992 med 9–0 mot GAIS. Största förlusterna i högsta serien är 0–6, mot Hammarby IF och Kalmar FF. Publikrekordet står från kvalmatchen 1967 mot IK Brage, då 26 404 personer fyllde Värendsvallen.

Östers IF har under sin historia haft en lång rad framstående tränare. Förutom de tidigare nämnda som Vilmos Varszegi, Lars Arnesson och Bosse Johansson, har även namn som Gunnar Nordahl, Hans Backe, Nanne Bergstrand och Jan Mattsson lett laget. Under 2000-talet har tränarstolen bytts ofta, med perioder under Yevgeni Kuznetsov, Leif Widén och andra. Säsongen 2026 leddes laget av Daniel Friberg.

Vanliga frågor om Östers IF

När och var bildades Östers IF?

Östers IF bildades den 20 april 1930 i stadsdelen Öster i Växjö. Ursprungligen hette föreningen Östers FF. Den ombildades till en idrottsförening, Östers IF, den 15 november 1932 och registrerades då hos Smålands Fotbollförbund med 56 medlemmar. Den 6 april 1933 ansökte klubben om medlemskap i Riksidrottsförbundet. Under de första åren bedrev föreningen verksamhet inom både fotboll och bandy.

Hur många gånger har Öster vunnit Allsvenskan?

Östers IF har vunnit det svenska mästerskapet i fotboll, Allsvenskan, fyra gånger. Titlarna togs under klubbens storhetstid: 1968, 1978, 1980 och 1981. Segern 1968 var historisk eftersom Öster vann ligatiteln i sin allra första säsong i högsta serien, något som är ovanligt i svensk fotboll. Laget har även varit tvåa i Allsvenskan tre gånger (1973, 1975, 1992) och vunnit Svenska cupen en gång (1977).

Vilken arena spelar Öster på?

Östers IF spelar sina hemmamatcher på Spiris Arena i Växjö. Arenan byggdes och invigdes under namnet Myresjöhus Arena i augusti 2012. Grundstenen lades den 31 mars 2011. Arenan har en kapacitet för fotbollsmatcher och har även använts för internationella evenemang, som fyra matcher under UEFA Women's Euro 2013. Innan Myresjöhus Arena byggdes spelade Öster på Värendsvallen, där klubben hade sina största publiksiffror.

Vilka är några av klubbens största spelarprofiler genom tiden?

Öster har haft många framstående spelare. Jan "Lill-Damma" Mattsson är klubbens främste målskytt med 125 mål och vann skytteligan i Allsvenskan tre år i rad (1973-1975). Tommy Svensson, som även var lagledare, tilldelades Guldbollen 1969 och spelade i VM 1970. Mittfältaren Anders Linderoth, en publikfavorit, fick Guldbollen 1976. Andra landslagsspelare från Öster under 1970-talet inkluderar Göran Hagberg, Björn Andersson och Inge Ejderstedt. Målvakten Thomas Ravelli, som debuterade i landslaget 1981, är en annan profil. Peo Bild har rekordet för flest A-lagsmatcher med 329.

Hur har Öster presterat under 2000-talet?

2000-talet har varit en period med stor osäkerhet för Östers IF. Laget har haft svårt att etablera sig i Allsvenskan. Öster har spelat fyra säsonger i högsta serien under 2000-talet (2003, 2006, 2013, 2025) men åkt ur direkt varje gång. Vid två tillfällen har nedgången varit extra snabb, med degradering från Allsvenskan ner till Division 1 på bara två år (2006-2007 och 2013-2015). Klubben har istället pendlat mellan Superettan och Division 1, med seriesegrar i Superettan 2002 och 2012, samt segrar i Division 1 Södra 2009 och 2016.

Har Öster haft andra sporter än fotboll?

Ja, Östers IF har historiskt varit en mångsidig idrottsförening. Utöver herrfotboll har klubben haft sektioner för ishockey, bandy och bowling. Ishockeylaget spelade till och med i Sveriges högsta division under säsongen 1963/1964. Damfotboll introducerades 1981, men damlaget avvecklades 2014. Damverksamheten återstartades dock inför säsongen 2026. Således har Öster under långa perioder varit en klubb med bred idrottsverksamhet för både herrar och damer.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.