Wiki måndag 19 oktober 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Mora IK

Mora IK, formellt Mora Ishockeyklubb, är en svensk ishockeyklubb från Mora i Dalarna, grundad 1935 på initiativ av Gunnar Faleij. Klubben var den första i Dalarna att spela organiserad ishockey och har sedan 1945 tillhört de två högsta serierna i svensk ishockey. Mora IK är mest känd för att ha vunnit SM-silver 1950, sin enda SM-finalframgång hittills. Sedan säsongen 2019/2020 spelar laget i Hockeyallsvenskan och har sammanlagt 27 säsonger i högsta serien på meritlistan.

Grundande och tidig historia

Mora IK bildades 1935 på initiativ av Gunnar Faleij. Klubben var pionjärer i Dalarna och blev den första i länet att spela ishockey på organiserad nivå, tre år före sin blivande ärkerival Leksands IF. År 1937 anslöts klubben till Svenska ishockeyförbundet och i december samma år spelades den första officiella hockeymatchen i Dalarna, där Mora IK besegrade Älvdalen med 5–4 under extremt kalla förhållanden på minus 24 grader. I det första laget ingick spelare som Gunnar Faleij, John Cans, Nisse Wikstrand och Nils Persson. Trots anslutningen till förbundet tog det flera år innan klubben fick en plats i det nationella seriesystemet, efter många försök från Gunnar Faleij att övertyga förbundsledningen genom att åka till Stockholm och peka på resultat mot etablerade klubbar. Inför säsongen 1944/45 fick klubben äntligen sanktion och placerades i division 2 tillsammans med gästrikelagen, vilket innebar ett riktigt erkännande för ishockeyfolket i Mora. Redan 1945 blev Mora IK den största idrottsklubben i Mora med 340 medlemmar.

Genombrott och SM-silver

Mora IK gjorde sin entré i det nationella seriesystemet säsongen 1944/45 i Gästriketvåan. Efter serieseger kvalificerade sig laget för Allsvenskan, som då var landets högsta serie, till säsongen 1945/46 efter kvalseger mot Matteuspojkarna och oavgjort mot Västerås. Mora IK blev därmed det första laget från Dalarna och det första laget utanför Mälardalen att etablera sig i högsta serien. Premiärmatchen i högsta serien spelades på Stadion i Stockholm mot Karlberg och förlorades med 2–5. Klubbens största idrottsliga framgång kom 1950 då laget nådde SM-final. I cupspelet besegrades Gävle GIK med 5–4 i åttondelsfinalen, Södertälje med 6–1 i kvartsfinalen och Göta med 4–3 i semifinalen. Finalen spelades på Östermalms IP i Stockholm mot Djurgårdens IF inför 6000 åskådare. Efter en försenad ankomst till huvudstaden med tåg, som gjorde att laget bara hade en halvtimme på sig innan matchstart, förlorade Mora IK finalen med 2–7. Denna SM-final är hittills klubbens enda och överskuggade helt seriesegern i division 2 samma år.

Etablering och arenabyggen

Under 1950- och 1960-talen pendlade klubben mellan de högsta serierna, med perioder i både Division 1 och Division 2, i vad som beskrevs som en berg-och-dalbana där man var för bra för division 2 men inte tillräckligt bra för högsta serien. Ett stort framsteg kom 1963 då den konstfrusna isstadion Smidjegrav invigdes, finansierad gemensamt av kommunen och klubben. Klubben drog in pengar till detta genom att arrangera populära Taknatta under två somrar. Redan 1967 stod dock en ny och modernare anläggning färdig, Mora Ishall, som byggdes på rekordtid och var den snabbast byggda ishallen i Sverige till en beräknad kostnad av cirka 1,3 miljoner kronor. Den första matchen i hallen var en träningsmatch mot Rögle den 6 oktober 1967, och den första seriematchen spelades den 26 oktober samma år mot Modo. Sportsligt sett blev slutet av 1960-talet en framgångsrik period där Mora IK som nykomling i högsta serien 1966/67 direkt kvalificerade sig för SM-slutspel. Laget nådde även slutspel de tre följande säsongerna, 1967/68, 1968/69 och 1969/70, och placerade sig som sjua, åtta och sjua i slutspelet som då avgjordes i serieform. Denna era förknippas också starkt med stjärnbacken Lill-Strimma Svedberg som under fyra säsonger gjorde 34 mål på 94 seriematcher för klubben.

Motgångar och kamp på 1970-talet

1970-talet innebar en sportslig tillbakagång efter de framgångsrika sista åren på 60-talet. Säsongerna 1970/71 till 1973/74 tvingades klubben kvala sig kvar i landets högsta serie varje år. Säsongen 1974/75 gick det dock inte längre och Mora IK degraderades från högsta serien, en frånvaro som skulle bli lång. Under samma ödesdigra säsong förolyckades spelarna Per-Erik Danielsson och Nils-Göran Olsson i en trafikolycka på väg mellan Rättvik och Falun. Efter bildandet av Elitserien 1975 befann sig klubben i den näst högsta divisionen, Division 1. Mora IK nådde kvalserien till Elitserien både säsongen 1975/76 och 1979/80 men räckte inte till för att ta steget upp. Under denna tid noterades ett antal seriesegrar i Division 1. En noterbart förändring inträffade 1973 då Jan Simons anställdes som klubbens förste heltidsanställda kanslist, en roll som skulle bli betydelsefull för klubben.

Kräftgång och satsningar på 1980-talet

Under 1980-talet fortsatte Mora IK att vara ett topplag i Division 1 men hade svårt att nå framgång i kvalspelet till Elitserien. Säsongen 1982/83 infördes Allsvenskan för de bästa Division 1-lagen, och en av de stora pådrivarna för denna nya serie var Mora IK:s Jan Simons. Klubben var med i den första allsvenskan men slutade näst sist och kvalificerade sig inte för vidare spel. Även säsongen därefter var man med i Allsvenskan, varefter en kärvare sportslig period inleddes. Inför säsongen 1986/87 gjorde klubben en stor satsning kallad Mora Hockey Pool, där två miljoner kronor samlades in från företag och privatpersoner för att investera i elitspelare av hög klass. Satsningen lyckades dock inte, laget blev bara fyra i grundserien och tränaren Roger Lindqvist fick sparken redan efter elva omgångar. Säsongen därpå anställdes Leif Boork som tränare och ett nytt lag byggdes upp med egna talanger. Detta lagbygge bar frukt och säsongen 1989/90 var Mora IK tillbaka i Allsvenskan, även om man slutade näst sist. Under detta decennium tackade också klubblegenden Hasse Hansson för sig efter säsongen 1983/84, efter att ha gjort 388 mål på 487 matcher för Mora IK.

Jakt på Elitserien under 1990-talet

På 1990-talet etablerade sig Mora IK åter som ett lag att räkna med bland de 20 bästa i Sverige. Säsongen 1990/91 kvalificerade sig laget för Allsvenskan, där man för första gången sedan 1974/75 återfanns i samma serie som rivalen Leksands IF. Mora IK kom med det klart yngsta laget och slutade på en framgångsrik femte plats. Derbyna mot Leksand slutade båda oavgjorda 4–4, med en ishall som var överfylld redan timmar före matchstart. I det efterföljande playoff-spelet blev dock Rögle för svårt. Efter säsongen valde tränaren Leif Boork att bryta sitt kontrat, då han ansåg att förutsättningarna inte fanns för en full satsning mot Elitserien. Klubben fortsatte att kvalificera sig för Allsvenskan och höll en hög sportslig nivå. Säsongen 1996/97 nådde man för första gången sedan 1979/80 kvalserien till Elitserien igen, under tränaren Randy Edmonds, och slutade på en fjärdeplats där chansen till elitserie fanns kvar med två omgångar kvar. Hösten 1998 drabbades klubben av en ekonomisk motgång då Skattemyndigheten krävde närmare två miljoner kronor, ett beslut som klubben överklagade.

Elitserien, NHL-stjärnor och rivalitet med Leksand

Efter 29 år i den näst högsta divisionen lyckades Mora IK kvalificera sig för Elitserien inför säsongen 2004/2005. Under sin första sejour i den moderna högsta ligan, som varade till 2008, utnyttjade klubben NHL-lockouten 2004/05 för att värva spelare som Shawn Horcoff, Daniel Cleary och bröderna Marian och Marcel Hossa. Laget slutade på en respektabel nionde plats som nykomling. Mora IK slutade åttonde både säsongen 2005/06 och 2006/07, vilket innebar SM-slutspel för första gången sedan 1970, men man utslöts i kvartsfinalerna båda gångerna. Säsongen 2007/08 slutade laget på elfte plats och tvingades till kvalspel, där man slutade fjärde och degraderades till Hockeyallsvenskan. Under denna tid i andradivisionen utnyttjade klubben också NHL-lockouten 2012/13 för att värva stjärnor som Bobby Ryan och Anze Kopitar, som spelade med sin bror Gašper. Efter nio år i Hockeyallsvenskan återvände Mora IK till SHL 2017 efter att ha besegrat sin största rival, Leksands IF, med 4–2 i matcher i ett dramatiskt kvalspel som kallas Siljansderbyt. Denna sejour varade dock bara två säsonger, då laget åter degraderades till Hockeyallsvenskan 2019 efter att ha förlorat kvalserien mot just Leksands IF med 1–4 i matcher.

Vanliga frågor om Mora IK

När grundades Mora IK och av vem?

Mora IK grundades år 1935. Initiativtagare till bildandet av ishockeyklubben var Gunnar Faleij, som också var en av spelarna i det första laget. Klubben anslöts till Svenska ishockeyförbundet 1937. Gunnar Faleij arbetade aktivt under flera år för att få klubben erkänd och placerad i det nationella seriesystemet, vilket slutligen lyckades inför säsongen 1944/45.

Vilken är Mora IK:s främsta merit genom tiderna?

Mora IK:s absolut främsta merit är SM-silvret från 1950. Detta är hittills klubbens enda framträdande i en SM-final. Under cupspelet det året besegrade laget Gävle GIK, Södertälje och Göta innan man i finalen på Östermalms IP förlorade med 2–7 mot Djurgårdens IF. Finalframgången överskuggade även att klubben samma år vann seriesegern i division 2.

Hur många säsonger har Mora IK spelat i högsta serien och när var de senaste?

Mora IK har totalt spelat 27 säsonger i Sveriges högsta ishockeyserie. Dessa fördelar sig över olika epoker, från debuten 1945/46 och många säsonger i den tidiga högsta divisionen, Division I. Efter bildandet av Elitserien 1975 spelade Mora IK i högsta serien under perioderna 2004/2005 till 2007/2008 samt 2017/2018 till 2018/2019. Den senaste sejouren i SHL avslutades alltså säsongen 2018/2019, varefter laget degraderades till Hockeyallsvenskan. Klubben har spelat i de två högsta serierna sedan säsongen 1944/45.

Vad heter Mora IK:s hemmaarena och vilka tidigare arenor har klubben haft?

Mora IK spelar sina hemmamatcher i Wibe Arena. Innan dess har klubben haft flera hemmaplaner. Den första konstfrusna isstadionen hette Smidjegrav och invigdes 1963, finansierad av kommunen och klubben. 1967 byggdes Mora Ishall, som var den snabbast byggda ishallen i Sverige vid sin tid till en kostnad på cirka 1,3 miljoner kronor. Den första seriematchen i den nya hallen spelades den 26 oktober 1967 mot Modo.

Vilken är Mora IK:s största rival och varför är den betydelsefull?

Mora IK:s största och mest betydelsefulla rival är Leksands IF. Matcherna mellan de båda dalaklubbarna kallas för Siljansderbyt. Denna rivalitet har ofta haft avgörande betydelse, inte minst i kvalspel till högsta serien. Exempelvis kvalificerade sig Mora IK för SHL 2017 efter att ha besegrat Leksand, men degraderades till Hockeyallsvenskan 2019 efter att ha förlorat kvalserien mot samma motståndare. Lagen möttes för första gången på många år i Allsvenskan säsongen 1990/91.

När spelade Mora IK sin första match i högsta serien och vilka var dess tidiga pionjärsinsatser?

Mora IK spelade sin första match i landets högsta serie, då kallad Allsvenskan, säsongen 1945/46. Premiärmatchen spelades på Stadion i Stockholm med Karlberg som motståndare, en match som Mora förlorade med 2–5. Genom att nå högsta serien blev Mora IK det första laget från Dalarna och det första laget utanför Mälardalen att etablera sig på den nationella toppnivån. Redan 1948 blev backen Sven Kristoffersson klubbens och Dalarnas förste spelare i Tre Kronor.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.

Relaterade artiklar

Alla lag och tävlingar →