Badminton
Badminton är en racketsport som spelas med en fjäderboll, kallad shuttlecock, över ett nät på en rektangulär inomhusbana. Den moderna formen av sporten utvecklades i Brittiska Indien på 1860-talet under namnet Poona och blev en olympisk gren 1992. Som elitidrott kräver den hög grad av smidighet, explosivitet, snabbhet och teknisk skicklighet, och är känd som en av världens snabbaste bollsporter. Bollhastigheter på över 300 km/h är vanliga, och det officiella rekordet under match är 540 km/h.
Spelets karaktär och grundregler
Badminton är en sport där två eller fyra spelare slår en fjäderboll med racketar över ett nät. Spelet utspelas på en uppmätt rektangulär bana och är strikt reglerat. En match spelas i bäst av tre set, där varje set vinns av den spelare eller det par som först når 21 poäng. För att vinna ett set måste man dock ha minst två poängs försprång, vilket kan leda till förlängning upp till 30 poäng. Om båda sidor når 29-29 vinner den som gör den 30:e poängen. Detta poängsystem, där man får poäng vid varje vunnen boll oavsett vem som servade, infördes 2006. Tidigare kunde bara servaren få poäng, och set spelades till 11 eller 15 poäng beroende på kön.
Spelets karaktär kommer från fjäderbollen, som har speciella aerodynamiska egenskaper. Den når mycket hög hastighet vid träffen men bromsas snabbt av luftmotståndet, vilket kräver snabba reaktioner och bra timing. Elitspelet är mycket snabbt, och hastigheter på över 300 kilometer i timmen har uppmätts. Det officiella hastighetsrekordet under match ligger på 540 km/h. Tävlingsspel sker alltid inomhus eftersom den lätta bollen lätt påverkas av vind. Motionsspel kan däremot utövas utomhus, ofta med en mer vindtålig plastboll och ibland utan nät.
Reglerna för spelet fastställs av Badminton World Federation (BWF). Den senaste officiella regelversionen publicerades i juni 2016, och den svenska översättningen finns på Svenska Badmintonförbundets hemsida. En poäng utdelas när en spelare slår bollen på ett sätt att motståndaren missar den, slår den i nätet eller slår den utanför banans begränsningslinjer. Förutsättningen är alltid att bollen hamnar på golvet på motståndarens sida. Varje boll måste slås som ett volleyslag, vilket innebär att den hela tiden ska vara i luften och inte får studsa.
Banan och utrustning
Badmintonbanan är 13,4 meter lång och delas på mitten av ett nät. Nätets höjd är 1,524 meter i mitten och 1,55 meter vid stolparna. Banans bredd varierar beroende på spelform. För dubbelspel är den fulla bredden 6,10 meter, medan den för singelspel är smalare, 5,18 meter. Varje halva av banan är markerad med linjer för serverutor. Dessa rutor begränsas av en mittlinje, en främre servelinje och, vid dubbel, en bakre långservlinje. Golvet i en badmintonhall ska vara elastiskt och stötdämpande, ofta av material som PVC, gummi eller parkett, för att minimera risken för skador.
Utrustningen består av en racket och en shuttlecock. En tävlingsracket väger normalt mellan 70 och 95 gram. Den traditionella tävlingsbollen är en fjäderboll med 16 fjädrar och en vikt på cirka 5 gram. Fjädrarna stabiliserar bollbanan och får den alltid att vända huvudet i färdriktningen. För motionsbruk används ofta bollar av plast eller nylon, som är mer slitstarka. Nätstolparna är 1,55 meter långa och ska förbli lodräta när nätet är sträckt.
Serverutornas mått varierar också mellan singel och dubbel. För dubbelspel är serverutans längd 3,96 meter, mätt från nätet till den bakre långservlinjen. För singelspel är serverutans längd längre, 4,72 meter, eftersom den sträcker sig hela vägen till banans bakre gränslinje. Detta gör att servar i singel måste slås längre för att vara giltiga. Banans olika linjer och zoner är avgörande för att korrekt bedöma om en boll är inne eller ute under spelets gång.
Spelvarianter och serve
Det finns tre huvudvarianter av badminton: singel (en mot en), dubbel (två mot två av samma kön) och mixed dubbel (två mot två med spelare av olika kön). Serve är det slag som sätter bollen i spel och omges av specifika regler. Serven måste slås underifrån, med racketkontakten klart under servarens nedersta revben. Bollen måste passera över nätet och landa i motståndarens korrekta serveruta. Vilken ruta som är korrekt beror på servarens poängställning. Om servaren har jämnt antal poäng (0, 2, 4 osv.) servar man från höger ruta till motståndarens högra ruta. Vid ojämnt antal poäng servar man från vänster till vänster.
Vid dubbelspel är reglerna för serve samma som i singel, men bara servaren och mottagaren behöver stå i sina serverutor. Deras medspelare får placera sig var som helst på sin egen banhalva, men får inte skymma motståndarna. Den spelare eller det par som vinner föregående poäng får alltid serva i nästa boll. Detta, tillsammans med det nuvarande rallypoint-systemet, gör att servbyten kan ske ofta och snabbt. Servaren och mottagaren måste dessutom stå inom sina serverutor utan att röra linjerna tills bollen är slagen.
Under säsongen 2014/15 testade BWF ett nytt räknesätt i vissa tävlingar. Detta system gick ut på att spela bäst av fem set till 11 poäng, utan förlängning. Anledningen till försöket var att BWF ville göra matcherna kortare och mer intressanta för publiken, då man ansåg att det gamla systemet kunde göra matcherna långdragna. Det traditionella systemet med set till 21 poäng är dock fortfarande det som gäller i officiella tävlingar. Det feodala räknesättet, som härstammar från kolonialtiden, används för att ranka spelare efter en turnering, där vinnaren av A-finalen rankas högst, följt av förloraren i A-finalen, vinnaren i B-finalen och slutligen förloraren i B-finalen.
Organisation och internationella tävlingar
Badmintonsporten styrs globalt av Badminton World Federation (BWF), som bildades 1934 under namnet International Badminton Federation (IBF) och bytte namn 2006. BWF har sitt huvudkontor i Kuala Lumpur, Malaysia, och ett andra kontor i Lausanne, Schweiz. Förbundet ansvarar för regelverket samt sanktionerar och klassar de stora internationella turneringarna. Dessa tävlingar är indelade i åtta nivåer, där seger i de högst rankade ger flest världsrankingpoäng. Sporten är välorganiserad med över 14 miljoner utövare från 160 nationer. BWF stödjer även parabadminton, som fram till 2011 organiserades av ett eget förbund, och arbetar för att få denna gren med i Paralympics.
De främsta tävlingarna inkluderar de Olympiska sommarspelen, där badminton har varit med sedan 1992 med fyra grenar (singel och dubbel för herrar och damer), och mixed dubbel tillkom 1996. Världsmästerskapen har spelats sedan 1977, först vart tredje eller vartannat år, men årligen sedan 2005. Den första officiella VM-turneringen spelades i Baltiska hallen i Malmö. All England Open Badminton Championships, som spelades första gången 1899, räknades länge som ett inofficiellt VM. Turneringen hölls i Wembley utanför London fram till 1993 och har sedan 1994 spelats i Birmingham.
För lag räknas Thomas Cup för herrar (sedan 1949), Uber Cup för damer (sedan 1957) och Sudirman Cup för mixade landslag (sedan 1989). Dessa turneringar motsvarar i princip tennisens Davis Cup, Fed Cup och Hopman Cup. Europamästerskapen spelas vart jämnt år och klassas som en turnering på fjärde nivå (Grand Prix Gold) i BWF:s system. Alla dessa tävlingar är öppna för enskilda spelare eller spelarpar, förutom lagturneringarna, och ger rankingpoäng baserat på turneringens nivå och spelarens slutplacering.
Historisk utveckling
Badmintons rötter sträcker sig långt tillbaka i tiden. Spel med fjäderbollar har spelats i århundraden i olika kulturer, som det kinesiska ti jian zi, där man med fötterna höll en fjäderboll i luften. Under antiken fanns liknande spel i Asien, med möjligt ursprung i Grekland. Den direkta föregångaren till den moderna sporten var battledore and shuttlecock, ett spel som var populärt i England på 1500-talet, främst som tidsfördriv för barn. I detta spel höll man en fjäderboll i luften så länge som möjligt med hjälp av ett slagträ, som senare utvecklades till en strängad racket.
Den moderna badmintonen utvecklades dock bland brittiska officerare i Indien på 1860-talet, där den kallades Poona efter staden Pune. Officerare som återvände till England tog med sig spelet och startade klubbar, som Bath Badminton Club och en klubb i Folkestone 1875. Namnet badminton kommer från Badminton House, hertigen av Beauforts gods i Gloucestershire, England, men det exakta sambandet är oklart. En bokhandlare i London, Isaac Spratt, publicerade en bok med titeln Badminton Battledore, A New Game redan 1860, men inget exemplar är bevarat.
De första skrivna reglerna togs fram i Pune 1873. Dessa Pune-regler användes fram till 1887, då J.H.E. Hart från Bath Badminton Club reviderade dem. Reglerna reviderades återigen 1890 av Hart och Bagnel Wild. Badminton Association of England (BAE) grundades och publicerade dessa regler 1893, vilket officiellt lanserade sporten. BAE startade också den första tävlingen, All England Open Badminton Championships, 1899. De grundande medlemmarna av International Badminton Federation 1934 var England, Skottland, Wales, Kanada, Danmark, Frankrike, Irland, Nederländerna och Nya Zeeland. Indien gick med 1936.
I spelets tidiga dagar i Indien spelades det även en variant kallad ball badminton, med en ylleboll istället för fjäderboll, särskilt i blåsigt eller vått väder. Shuttlecocksen kunde vara belagda med indiangummi och ibland förtyngda med bly för utomhusspel. Spelet spelades initialt med ett varierande antal spelare per sida, men man etablerade snart att spel mellan två eller fyra deltagare fungerade bäst. Trots att sporten initierades i Europa, har asiatiska nationer som Kina, Indonesien och Sydkorea kommit att dominera den internationella eliten under de senaste decennierna.
Krav på spelare och särdrag
Som tävlingsidrott på elitnivå ställer badminton stora krav på utövaren. Det krävs en kombination av smidighet, explosivitet, snabbhet, teknisk skicklighet, taktisk förmåga och spelförståelse. Spelet kräver utmärkt aerob uthållighet eftersom matcher kan vara mycket långa och intensiva. Elitspelare måste kunna accelerera och ändra riktning mycket snabbt för att täcka hela banan. Precision i slagen är oerhört viktigt, eftersom bollplacering ofta är avgörande för att bryta motståndarens rytm.
Badminton är också en mycket teknisk sport som kräver god motorisk koordination. Rackettekniken involverar stor flexibilitet i handleden, mer än i många andra racketsporter, för att kunna producera en mängd olika slag med snärt och kontroll. Utvecklingen av sofistikerade racketrörelser är en grundpelare i träningen. Spelets snabbhet, med hastiga slagväxlingar och dueller, gör att reaktionsförmågan måste vara exceptionell.
Fjärbollens aerodynamik ger sporten dess särprägel. Jämfört med bollar i andra racketsporter har shuttlecocks ett mycket högre luftmotstånd på grund av fjädrarna, vilket får den att bromsas in mycket snabbt efter ett hårt slag. Detta skapar ett spel där tempo och rytm ständigt förändras. I vissa språk, som tyska, heter sporten Federball (fjäderboll) just med hänvisning till detta särdrag. Den höga topphastigheten i kombination med den snabba retardationen gör badminton till den snabbaste racketsporten i världen.
Vanliga frågor om Badminton
När och var uppstod den moderna badmintonsporten?
Den moderna formen av badminton utvecklades i mitten av 1800-talet bland de brittiska expatriatofficerarna i Indien. Där var spelet mycket populärt under 1870-talet och kallades initialt för Poona, efter garnisonsstaden Pune. De första skrivna reglerna för spelet sammanställdes just i Pune år 1873. Officerare som återvände till Storbritannien tog med sig spelet och startade de första klubbarna, som Bath Badminton Club, vilket ledde till sportens spridning och formalisering i Europa. En klubb startades redan 1875 i Folkestone.
Vilka är de största internationella tävlingarna i badminton?
De absolut största tävlingarna är de Olympiska sommarspelen, där badminton har varit en gren sedan 1992, och de officiella världsmästerskapen, som har hållits sedan 1977. All England Open Badminton Championships, som startade 1899, har en mycket lång tradition och räknades länge som ett inofficiellt VM. För lag är de prestigefyllda turneringarna Thomas Cup för herrlandslag (sedan 1949), Uber Cup för damlandslag (sedan 1957) och Sudirman Cup för mixade landslag (sedan 1989). Alla dessa tävlingar sanktioneras av Badminton World Federation (BWF) och ger världsrankingpoäng.
Hur fungerar poängräkningen i modern badminton?
Sedan 2006 används ett system som kallas rally point. En match spelas i bäst av tre set. Varje set vinns av den som först når 21 poäng. För att vinna måste man dock ha minst två poängs försprång. Om ställningen blir 20-20 fortsätter spelet tills en sida får ett tvåpoängsövertag, eller tills någon når 30 poäng. Det innebär att ett set kan sluta med exempelvis 30-29. Poäng ges vid varje vunnen boll, oavsett vem som servade. Detta skiljer sig från det gamla systemet där bara servaren kunde göra poäng, och där set spelades till 11 (damer) eller 15 (herrar) poäng.
Vad är skillnaden mellan singel- och dubbelbana?
Båda banorna har samma totala längd på 13,4 meter. Skillnaden ligger i bredden. En dubbelbana är 6,10 meter bred, medan en singelbana är smalare, 5,18 meter bred. Vid singelspel används de inre sidlinjerna, och vid dubbelspel används de yttre. Serverutorna skiljer sig också åt. Den främre servelinjen är densamma, men vid dubbel finns en bakre långservlinje som är 0,76 meter från banans bakre gräns. Detta gör serverutan för dubbel kortare (3,96 m) än för singel (4,72 m). Nätstolparna placeras alltid på dubbelsidlinjerna, även vid singelspel.
Vilka länder har dominerat badminton genom historien?
Badminton har haft olika dominerande nationer under sin utveckling. Initierat i England, blev Danmark den ledande europeiska nationen under många decennier. Globalt sett har asiatiska länder kommit att dominera den internationella eliten sedan andra halvan av 1900-talet. Nationer som Kina, Indonesien, Malaysia, Indien, Sydkorea, Taiwan (som spelar under namnet Chinese Taipei) och Japan har alla producerat en rad världsklasspelare. Under de senaste decennierna har Kina varit den överlägset starkaste nationen, både i herr- och damsammanhang, och vunnit ett stort antal olympiska guld och VM-titlar.
Varför är badminton en så snabb sport och vilka är dess unika krav?
Badminton är en av världens snabbaste racketsporter på grund av fjäderbollens egenskaper. Bollarna kan nå mycket hög topphastighet, och det officiella hastighetsrekordet under match är 540 km/h. Den höga hastigheten kombineras med att bollen bromsas in mycket snabbt av luftmotståndet från fjädrarna, vilket kräver snabba reaktioner och acceleration från spelarna. Sporten ställer stora krav på aerob uthållighet, smidighet, styrka, precision och teknisk skicklighet. God motorisk koordination och stor flexibilitet i handleden för avancerade racketrörelser är också avgörande för att klara av de snabba slagväxlingarna och taktiska manövrer som kännetecknar elitspelet.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.




