Zita

Arkitektur och ursprung som teater

Biografen Zita är belägen i fastigheten Italien större 12 på Birger Jarlsgatan 37. Fastigheten ritades av arkitektkontoret Hagström & Ekman och stod färdig i december 1912. Lokalen som skulle bli biograf var ursprungligen tänkt som en teater som skulle drivas av regissören Mauritz Stiller. Inredningsarkitekten till denna tilltänkta teaterlokal var Frej Klemming. Trots planerna förblev lokalen oanvänd tills den slutligen invigdes som biograf år 1913. Den enda ursprungliga utsmyckningen som finns kvar från denna tid är de gyllene amorinerna i stuck som flankerar filmduken högt uppe under taket.

Invigning och tidig drift som Vinter-Palatset

Biografen invigdes officiellt den 10 september 1913 under namnet Vinter-Palatset. Den hade då 424 sittplatser och premiärfilmen var det två och en halv timme långa franska dramat Den stora gruvstrejken, som byggde på Emile Zolas roman. Den första ägaren till Vinter-Palatset var Axel Nilsson, son till den kände hästhandlaren och biografägaren Nils Petter Nilsson, även kallad Häst-Nisse. Driften sköttes av arrendatorn Victor Meyer. En ovanlig detalj var att det fanns två ingångar till salongen, så att besökarna redan från trottoaren kunde välja om de ville sitta på vänster eller höger sida. Salongstaket hade en lanternin, vilket var typiskt för teatersalonger men ovanligt för en biograf, och den täcktes underifrån med en järnplåt för att hålla salongen mörk. Det ursprungliga vackra innertaket är idag helt dolt av ett nersänkt tak. Den första orkestern bestod av åtta personer under ledning av kapellmästare Rahm, och biljettpriserna vid öppningen var mellan 35 och 75 öre.

Namnbyten och ägarförändringar fram till 1930

Den 26 februari 1914 övertog biografen namnet Gyllene Göken från en annan biograf som låg på Vattugatan 5. Den 26 augusti 1915 bytte biografen ägare igen och återgick då till det gamla namnet Vinter-Palatset. Från och med år 1916 tillhörde biografen den välkände John A. Bergendahls biografkedja. Vinter-Palatset stängde slutligen år 1929 för ombyggnad. Efter viss ombyggnad öppnade biografen på nytt den 24 november 1930, nu under namnet Rita. Den nya drivaren var norrmannen Odd Biörnstad, och biografen blev då den tredje i Ri-Teatrarnas kedja.

Från Rita till porrbiografen Zita

Efter ytterligare en renovering år 1965 ändrades biografens namn från Rita till Nya Rita. När Europafilm arrenderade Ri-Teatrarna från och med år 1983 övergick driften till deras regi, men Europafilm valde att avveckla verksamheten ganska omgående. Den 2 april 1984 öppnade biografen på nytt, nu som en porrbiograf under namnet Zita. De nya ägarna var Filminvest, som under cirka ett år drev den parallellt med sin andra biograf Woodstock. Innehavaren var filmproducenten Inge Ivarsson, som redan 1969 hade producerat sexupplysningsfilmen Kärlekens språk. År 1986 byggdes en liten kompletterande videosalong i balkongfoajén, och biografen fick därefter namnet Zita 1–2. I foajén fanns också fyra garderobsliknande automatiska videobås som endast rymde en besökare i taget. Porrbiografen Zita stängde år 1991.

Övertagande av Folkets Bio och omvandling till kulturhus

Redan på våren 1992 öppnade biografen igen under namnet Zita, men nu i Folkets Bios regi. Biografen hade då genomgått en omfattande ombyggnad där tre salonger skapats, ritade av Lollo Riemer-von Platen. Den officiella återinvigningen skedde den 2 april 1993. Sedan dess har Folkets Bio, som är en ideell, partipolitiskt obunden socialistisk kulturförening, drivit biografen. Detta gör att den gamla Vinter-Palatset eller Rita är Stockholms äldsta biograf som fortfarande är i drift. Folkets Bios uppgift är att visa kvalitetsfilm på bio, inklusive kortfilmer. Repertoaren består av filmer som ofta har svårt att hitta till de stora biografkedjorna. Zita är även en viktig biograf för många av Stockholms filmfestivaler året runt.

Zitas nutida roll och erkännanden

Zita beskrivs idag som mycket mer än bara en biograf. Det är ett levande kulturhus, en plats för svensk kvalitetsfilm, samhällsdebatt och kulturella möten. År 2024 belönades biografen med priset Best programming av det europeiska biografnätverket Europa Cinemas för sitt arbete med att visa europeisk film. Biografen är också en del av initiativet Kulturkompis, Make Friends Through Culture, som ger nyanlända och etablerade svenskar möjlighet att gå på kulturaktiviteter tillsammans. Zitas filmpedagoger erbjuder program som Film & samtal för att främja förmågan att kritiskt förstå och värdera bilder i en alltmer bildcentrerad värld. Biografen arrangerar även evenemang med samhällsengagemang, som till exempel filmvisningar och samtal mot trafficking i samarbete med ideell förening.

Ekonomiska kriser och folkets engagemang

Trots sin långa historia och kulturella betydelse har biografen Zita ställts inför allvarliga ekonomiska utmaningar. Enligt en rapport från 2026 riskerade biografen att hamna i ett väldigt kritiskt läge inom närmaste året om inga åtgärder vidtogs. Den tillförordnade verksamhetsledaren Åsa Widman Falewicz varnade för situationen och menade att det inte var självklart att biografen skulle få fortsätta. Som svar på detta startade biografen en räddningskampanj för att säkra sin fortsatta existens. Enligt senare rapporter räddades den anrika biografen ur denna kris med hjälp av filmnördar och engagerade besökare. Kampanjen lyfte fram biografens roll som en viktig plats för filmkultur som inte fick gå förlorad.

Kontakt och verksamhetsuppgifter

Biografen Zita är en del av Folkets Bio, som är en ideell och partipolitiskt obunden socialistisk kulturförening. Föreningens huvudsakliga uppgift är att visa kvalitetsfilm på bio, inklusive kortfilmer. Zita är även en Kulturkompis-aktör, vilket innebär att den deltar i ett initiativ som ger nyanlända och etablerade svenskar möjligheten att gå på kulturaktiviteter tillsammans, som konsert, bio eller museum. Biografen erbjuder filmpedagogiska program som Film & samtal, där syftet är att utveckla förmågan att förstå och kritiskt värdera bilder. Under Kulturnatt arrangerar biografen evenemang med fri entré, som film, samtal och engagemang mot trafficking i samarbete med ideella föreningar som 2RealStars.

Historisk betydelse och kulturarv

Biografen Zita har en särskild plats i Stockholms kulturhistoria som stadens äldsta fortfarande aktiva biograf. Dess historia sträcker sig från teaterplanerna med Mauritz Stiller till stumfilmsbio, biografkedjor, porrbiograf och slutligen ett renodlat kvalitets- och kulturhus. Den fysiska lokalen bär på arkitektoniska spår från olika epoker, från den ursprungliga lanterninen i taket till de tre moderna salongerna från 1993. Biografens långa livskraft, trots ekonomiska kriser, visar på ett bestående folkligt engagemang för film som konstform och mötesplats. Zitas arbete med att visa europeisk film och att vara en festivalbiograf har gett den internationellt erkännande, som med priset från Europa Cinemas. Biografen fungerar som en levande länk mellan filmens pionjärtid och dagens digitala bildvärld, och är en plats där filmhistoria och samtidsdebatt möts.

Vanliga frågor om Zita

Vad är Zita och var ligger den?

Zita, även kallad Biografen Zita eller Zita Folkets Bio, är en biograf på Birger Jarlsgatan 37 i Stockholm. Den är Stockholms äldsta biograf som fortfarande är i drift, med rötter tillbaka till 1913. Biografen drivs av den ideella föreningen Folkets Bio, som är en partipolitiskt obunden socialistisk kulturförening med uppgift att visa kvalitetsfilm. Zita fungerar idag som ett brett kulturhus för film, samhällsdebatt och kulturella möten, och är en viktig plats för många av Stockholms filmfestivaler.

När öppnade biografen och vad hette den från början?

Biografen öppnade första gången den 10 september 1913 under namnet Vinter-Palatset. Premiärfilmen var det två och en halv timme långa franska dramat Den stora gruvstrejken, som byggde på Emile Zolas roman. Lokalen var ursprungligen tänkt som en teater som skulle drivas av regissören Mauritz Stiller, men den användes först som biograf. Under åren har biografen även hetat Gyllene Göken (från 1914), Rita (från 1930) och Nya Rita (från 1965) innan den fick sitt nuvarande namn Zita år 1984.

Vad är speciellt med Zitas repertoar och erbjudande?

Zita visar kvalitetsfilmer som ofta har svårt att hitta till de stora biografkedjorna, med ett särskilt fokus på europeisk film. För detta arbete belönades biografen år 2024 med priset Best programming av det europeiska biografnätverket Europa Cinemas. Zita är en central plats för många av Stockholms filmfestivaler året runt. Utöver filmvisningar erbjuder biografen pedagogiska program som Film & samtal med filmpedagoger för att främja kritisk bildförståelse. Biografen är också en del av kulturinitiativet Kulturkompis, som främjer möten mellan nyanlända och etablerade svenskar genom kultur.

Hur många salonger har Zita och hur ser interiören ut?

Sedan ombyggnaden 1993 har Zita tre salonger, ritade av Lollo Riemer-von Platen. Den enda ursprungliga utsmyckningen som finns kvar från biografens tidiga dagar är de gyllene amorinerna i stuck som flankerar filmduken högt uppe under taket. Den ursprungliga salongen från 1913 hade 424 sittplatser och en lanternin i taket, vilket var ovanligt för en biograf. Denna lanternin täcktes med en järnplåt för att hålla salongen mörk, och hela det gamla innertaket är idag dolt av ett nersänkt tak. Under porrbiografepoken fanns även en videosalong och automatiska videobås i foajén.

Vem har ägt och drivit Zita genom historien?

Den första ägaren var Axel Nilsson, son till den kände Häst-Nisse, med Victor Meyer som arrendator. Från 1916 tillhörde den John A. Bergendahls biografkedja. År 1930 öppnade norrmannen Odd Biörnstad den som Rita i Ri-Teatrarnas kedja. Efter en period under Europafilm blev den år 1984 en porrbiograf med namnet Zita under ägarna Filminvest och innehavaren Inge Ivarsson. Sedan 1992 drivs biografen av den ideella föreningen Folkets Bio, som genomförde en stor ombyggnad 1993 och fortfarande håller den öppen som en kvalitetsbiograf och kulturhus.

Har Zita varit hotad av nedläggning och hur räddades den?

Ja, biografen har ställts inför allvarliga ekonomiska utmaningar. Enligt en rapport från 2026 riskerade biografen att hamna i ett väldigt kritiskt läge inom närmaste året, och det var inte självklart att den skulle få fortsätta. Den tillförordnade verksamhetsledaren Åsa Widman Falewicz varnade för situationen, vilket ledde till att biografen startade en räddningskampanj. Enligt senare rapporter räddades den anrika biografen ur denna kris med hjälp av filmnördar och engagerade besökare. Folkets engagemang och kampanjen lyfte fram biografens värde som en viktig plats för filmkultur, vilket säkrade dess fortsatta existens.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.