Spegeln, Stockholm

Plats och föregångare

Spegeln låg i kvarteret Sperlingens backe på adressen Birger Jarlsgatan 16 på Östermalm i Stockholm. Platsen hade en lång biografhistoria innan Spegeln öppnade. På exakt samma adress fanns tidigare biografen Piccadilly, som invigdes redan 1917. Denna biograf var verksam i sjutton år innan den stängde 1934. Anledningen till nedläggningen var att huset skulle rivas för att ge plats åt en ny byggnad. Det nya huset som Spegeln kom att ligga i var en kontorsfastighet byggd för Städernas allmänna brandstodsbolag.

Arkitektur och invigning

Spegeln var en funktionalistisk biograf som ritades av arkitekten Gustaf Clason, son till den kände arkitekten Isak Gustaf Clason. Byggnaden inhystes i den nyuppförda kontorsfastigheten för Städernas allmänna brandstodsbolag. Entrén till biografen var från Birger Jarlsgatan. Ovanför entrén fanns en stramt formgiven baldakin som vilade på pelare klädda i rostfritt stål. Namnet skrevs på ett modernistiskt sätt i neonskrift med skrivstil och gemener, alltså spegeln. Konstnären Gunnar Torhamn hade gestaltat biografens ridå. Spegeln invigdes officiellt den 23 oktober 1935 med premiär på filmen Valborgsmässoafton, regisserad av Gustaf Edgren. Biografen hade från början totalt 712 platser för besökare.

Verksamhet och betydelse som premiärbiograf

Spegeln fungerade som Svensk Filmindustris premiärbiograf. Den hade ursprungligen 712 platser och var en kombinerad kortfilms- och långfilmsbiograf. En historisk händelse inträffade på biografen den 22 mars 1943. Då hade Sveriges första långfilm i färg enligt Agfacolors system premiär på Spegeln. Filmen hette Den gyllene staden, var regisserad av Veit Harlan och producerad av det tyska bolaget UFA. Denna premiär markerade ett tekniskt genombrott för filmvisning i Sverige. Som SF:s premiärbiograf var Spegeln en central plats för nya filmrelease i huvudstaden under många decennier.

Ombyggnader och förändringar under 1960- och 1970-talen

Biografen genomgick flera större förändringar under sin livstid. År 1964 byggdes Spegeln om. Vid denna ombyggnad försvann den ursprungliga modernistiska entrén från Birger Jarlsgatan. Entrén blev istället en del av ingången till den nybyggda tunnelbanestationen Östermalmstorg. Samtidigt ändrades skyltningen av biografens namn från den skrivstilsinspirerade texten till raka versaler, det vill säga SPEGELN. Ytterligare en renovering genomfördes 1979. Då försågs salongen med nya fåtöljer, vilket ledde till att antalet platser minskade från det ursprungliga 712 till 569. Dessa renoveringar moderniserade biografen men förändrade också dess ursprungliga arkitektoniska uttryck.

Nedläggning och kulturellt eftermäle

Efter sextio år som en central biograf på Östermalm lades Spegeln ned 1995. Biografen har efter nedläggningen omnämnts i historiska sammanhang som en del av Stockholms biografarv. Den har även varit föremål för dokumentation och minnen i olika arkiv och samlingar, som till exempel i boken Stockholms alla biografer. Namnet Spegeln har senare använts för andra ändamål i Stockholm, till exempel för en daglig verksamhet för vuxna med funktionsvariation. Den ursprungliga biografbyggnaden och dess arkitektur, särskilt den försvunna entrén, återfinns i arkiv och fotografier som dokumenterar stadens föränderliga stadsbild. Spegeln finns också dokumenterad på platser som DigitaltMuseum, där historiska bygglovs- och slutbesiktningshandlingar från perioden 1935 till 1937 kan finnas.

Spegeln i populärkulturen och senare användning av namnet

Namnet Spegeln lever kvar i Stockholms medvetande även efter biografens nedläggning. Det har använts för en daglig verksamhet för vuxna som har en funktionsvariation och behöver tydlighet i sin vardag. Denna verksamhet har plats för tio deltagare. Inom filmvärlden används namnet Spegeln fortfarande i samband med visningar arrangerade av Cinemateket, som ibland har sina visningar på en biograf med detta namn. Biljetter till sådana visningar kan köpas via biografens hemsida eller på plats. Det finns också historiskt bildmaterial, som filmer och fotografier, som visar biografen Spegeln och dess omgivningar, till exempel från 1947 då ett specifikt arrangemang med utsåld föreställning ägde rum.

Vanliga frågor om Spegeln, Stockholm

Vad var biografen Spegeln i Stockholm?

Spegeln var en biograf på Östermalm i Stockholm, belägen vid Birger Jarlsgatan 16. Den öppnade 1935 och stängde 1995. Biografen var känd som Svensk Filmindustris premiärbiograf och hade en funktionalistisk arkitektur ritad av Gustaf Clason. Den var en kombinerad kortfilms- och långfilmsbiograf med ursprungligen 712 platser. En viktig historisk händelse var att Sveriges första långfilm i färg enligt Agfacolors system hade premiär här 1943. Filmen som visades den gången var den tyska produktionen Den gyllene staden.

Var låg biografen Spegeln och vilken var dess historia?

Spegeln låg i kvarteret Sperlingens backe på Östermalm i Stockholm, med adressen Birger Jarlsgatan 16. Entrén var ursprungligen direkt från Birger Jarlsgatan. Platsen hade en lång biografhistoria, eftersom biografen Piccadilly fanns på samma adress innan Spegeln byggdes. Piccadilly invigdes 1917 och stängde 1934 när huset revs. Efter en ombyggnad 1964 integrerades biografens entré med ingången till tunnelbanestationen Östermalmstorg. Denna förändring innebar att den ursprungliga entrén med baldakin försvann från gatunivån.

Vem ritade biografen Spegeln och hur såg den ut?

Biografen Spegeln ritades av arkitekten Gustaf Clason. Han var son till den berömde arkitekten Isak Gustaf Clason. Byggnaden var en funktionalistisk skapelse och inhystes i en ny kontorsfastighet för Städernas allmänna brandstodsbolag. Clasons design inkluderade en stram baldakin på rostfria stålpelare ovanför entrén och en modernistisk neonskylt med biografens namn skrivet i gemener. Konstnären Gunnar Torhamn stod för den konstnärliga utsmyckningen genom att gestalta biografens ridå. Denna arkitektur var typisk för den modernistiska stilen under 1930-talet.

Vilken film hade premiär när Spegeln öppnade och vilka andra viktiga filmer visades där?

När biografen Spegeln invigdes den 23 oktober 1935 var invigningsprogrammet filmen Valborgsmässoafton. Denna film var regisserad av Gustaf Edgren. En annan mycket betydelsefull filmpremiär ägde rum på Spegeln den 22 mars 1943. Då visades Sveriges första långfilm i färg enligt Agfacolors system. Denna film hette Den gyllene staden och var regisserad av Veit Harlan. Filmen producerades av det tyska filmbolaget UFA. Dessa två premiärer illustrerar biografens roll som en plats för både svensk film och internationella tekniska innovationer.

Hur förändrades Spegeln över åren och varför stängde den?

Spegeln genomgick flera betydande förändringar. Den största ombyggnaden skedde 1964, då den ursprungliga funktionalistiska entrén från Birger Jarlsgatan försvann och blev en del av entrén till tunnelbanestationen Östermalmstorg. Samtidigt ändrades skyltningen från skrivstil till versaler. 1979 renoverades biografen igen, nya fåtöljer installerades och antalet platser minskades från det ursprungliga 712 till 569. Trots dessa förnyelser lades biografen slutligen ned 1995. Nedläggningen markerade slutet på en epok för denna specifika biograf, men dess namn och minne lever kvar i historiska dokument och Stockholms kulturarv.

Används namnet Spegeln för något annat i Stockholm idag?

Ja, namnet Spegeln används för andra ändamål i Stockholm efter biografens nedläggning. Det finns en daglig verksamhet för vuxna som heter Spegeln, som vänder sig till personer med en funktionsvariation och behov av tydlighet. Denna verksamhet har plats för tio deltagare. Inom filmvärlden förekommer namnet fortfarande i samband med visningar arrangerade av Cinemateket, som kan ha sina visningar på en biograf med detta namn. Biljetter till Cinematekets visningar på en biograf vid namn Spegeln kan köpas på plats eller via biografens hemsida, med olika priser för ordinarie och ungdomsbiljetter.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.