Skriet

Motivet och dess ursprung

Skriet är ett expressionistiskt motiv som Edvard Munch återkom till under flera år. Verket ingår i en serie målningar där Munch utforskade olika sinnestillstånd, ofta med patologiska eller obalanserade undertoner. Munch beskrev själv upplevelsen som låg till grund för målningen i en dagboksanteckning från Nice 1892. Han skrev om en promenad vid solnedgång då himlen plötsligt blev blodröd och han kände ett oändligt skrik som gick genom naturen. Han kände sig trött och sjuk och stannade vid ett staket medan hans två vänner gick vidare, och han stod kvar darrande av ångest.

Landskapet som avbildas är Oslofjorden sedd från Ekeberg, öster om Oslos centrum. Den exakta platsen är dock svår att bestämma eftersom motivet är en minnebild och inte målat direkt efter naturen, och uppvuxen vegetation har förändrat området. Flera teorier har framförts för att förklara den onaturligt röda himlen. En teori är att den orsakades av vulkaniskt stoft från Krakataus utbrott 1883, som färgade solnedgångar röda i västra världshalvklotet i månader. Munchs skräckfyllda solnedgångsupplevelse skulle i så fall ha inträffat 1883 eller 1884, ungefär ett decennium innan han målade den första versionen. Andra förslag inkluderar nacreous moln, som är vanliga på norska breddgrader, eller en psykologisk reaktion hos Munch till en omgivning som inkluderade ett slakteri och ett mentalsjukhus där hans syster Laura Catherine var intagen. Munch var en expressiv målare och var inte primärt intresserad av att återge en exakt bild av vad han sett, vilket gör att de olika teorierna om himlens färg kan samexistera.

Versionerna av Skriet

Edvard Munch skapade totalt fyra huvudsakliga versioner av Skriet samt en litografi. Den första versionen är en osignerad skiss i pastell från 1893 som mäter 74 gånger 56 centimeter och förvaras på Munchmuseet i Oslo. En version i olja, tempera och pastell på pannå från samma år, mätande 91 gånger 73,5 centimeter, finns på Nasjonalmuseet i Oslo. En pastellversion från 1895, mätande 79 gånger 59 centimeter, är i privat ägo och såldes på auktion 2012. Slutligen finns en version i tempera på pannå från 1910, mätande 83,5 gånger 66 centimeter, på Munchmuseet. Litografin skapades 1895, mäter 49,4 gånger 37,3 centimeter och förvaras också på Munchmuseet. Munch återbesökte alltså motivet vid flera tillfällen under en period på nästan tjugo år.

Versionen på Nasjonalmuseet har en finstilt text inskriven med blyerts i övre vänstra hörnet. Texten lyder 'Kan kun være malet af en gal Mand', vilket betyder 'Kan endast vara målat av en galen man'. Texten upptäcktes först 1904, elva år efter att målningen skapats, när den visades i Köpenhamn. Den allmänna uppfattningen idag är att det inte var Munch själv som skrev detta, utan en kritisk person som såg målningen innan 1904. Versionen från 1895 som såldes på auktion 2012 hade tidigare ägts av Thomas Olsen och Henriette Olsen samt av Petter Olsen. Den första målade versionen skapades 1893 under en resa från Berlin till Åsgårdstrand i Norge, efter att Munch fått inspiration under en vistelse i Nice.

Stölder och återförvärv

Skriet har varit inblandat i två mycket uppmärksammade konststölder. Den 12 februari 1994 stals versionen från Nasjonalmuseet i Oslo. Efter att betalning av lösensumma hade avvisats återbördades tavlan i maj samma år efter en insats av norsk polis i samarbete med brittisk polis och Getty-museet i Los Angeles. Den norske mannen Pål Enger dömdes till sex års fängelse för denna stöld. Den 22 augusti 2004 stals temperaversionen från 1910 från Munchmuseet av beväpnade rånare. Samtidigt stals också Munchs målning Madonna från samma museum.

Båda tavlorna återfanns av norsk polis i augusti 2006, efter drygt två år. Skriet-målningen från Munchmuseet hade under sin försvinnande tid fått fukt- och slitageskador på grund av vårdslös hantering. Dessa skador går inte att reparera helt, men tavlan har konserverats och åter ställts ut på Munchmuseet. Dessa spektakulära händelser ökade verket och dess värde i det offentliga medvetandet avsevärt och underströk det enorma symboliska och monetära värde som verket förknippas med.

Auktionsrekord och kulturell betydelse

Den 2 maj 2012 auktionerades pastellversionen från 1895 ut på Sotheby's i New York av Petter Olsen. Det vinnande budet, som gavs via telefon av en anonym köpare, låg på 107 miljoner amerikanska dollar. Med en provision på tolv procent blev slutpriset 119,9 miljoner dollar. Detta gjorde Skriet till den dyraste målning som dittills hade sålts på en offentlig auktion. Köparen visade sig senare vara den amerikanske företagaren och miljardären Leon Black. Denna försäljning slog det tidigare auktionsrekordet för ett konstverk.

Skriet har blivit en ikon för modern konst och beskrivits som en 'Mona Lisa för vår tid'. Dess bild har tolkats som en representation av den universella ångesten hos den moderna människan. Motivet har också fått ett brett kulturellt genomslag utanför konstvärlden. Till exempel finns ansiktsmasker som påminner om målningen, så kallade Skriet-masker, i butiker för skämtartiklar. Dessa maskar baseras dock på figuren Ghostface från filmen Scream från 1996 och är inte en direkt hyllning till Munch. Vid en Greenpeace-demonstration i Stockholm i mars 2011 mot slutförvaring av radioaktivt avfall användes en ansiktsmask i form av ett modifierat varningsmärke för radioaktivitet som påminde om Skriet. Verket hade en formande inverkan på expressioniströrelsen.

Konstnärlig kontext och influenser

Skriet är en del av Munchs större serie verk som han kallade Livsfrisen, där han utforskade teman som liv, kärlek, ångest och död. Innan den första versionen av Skriet skapades hade Munch utnyttjat en liknande skräckupplevelse i ett motiv kallat Förtvivlan, som finns i flera versioner med den äldsta från 1892. Grundkompositionen i Förtvivlan är densamma som i Skriet, men textens 'jag' har här den plats i förgrunden som Munch senare gav till den skrikande figuren. På Thielska galleriet i Stockholm finns en version av Förtvivlan från 1893. Ett annat relaterat motiv är Ångest från 1894, som visar en samling uttryckslösa ansikten som stirrar mot betraktaren mot samma bakgrund som Skriet.

Flera teorier har framförts om specifika visuella influenser bakom figurens utseende. Munchforskaren Robert Rosenblum föreslog 1978 att den skrumpna figuren kan ha inspirerats av en peruansk mumie som Munch kan ha sett på Exposition Universelle i Paris 1889. Samma mumie inspirerade också Paul Gauguin i mer än tjugo av hans målningar. En annan teori från antropologen Piero Mannucci pekar på en mumie i Florens museum, men Munch besökte inte Florens förrän efter att han målade den första versionen av Skriet. Verkets bildspråk har också jämförts med upplevelsen av depersonalisationsstörning, en känsla av förvrängning av omgivningen och självet. Flera forskare har, baserat på Munchs beskrivning, spekulerat i att han beskrev en panikattack.

Material, teknik och utställningshistoria

De olika versionerna av Skriet är utförda i olika tekniker, vilket visar på Munchs experimenterande. Versionen på Nasjonalmuseet är utförd i olja, tempera och pastell på pannå. En materialanalys av denna version från 2010 avslöjade användningen av pigment som kadmiumgult, vermiljon, ultramarin och viridian, vilka alla var vanliga på 1800-talet. Pastellversionerna är mer direkta och spontana i sitt uttryck, och den från 1895 kan ha varit en preliminär studie. Temperaversionen från 1910 visar hur Munch återvände till äldre kompositioner under en senare period i sitt liv för att bearbeta dem på nytt.

Skriet har sällan rest på utställning, men vissa versioner har visats utanför Norge. Den 1895 års pastellversion ställdes ut på Museum of Modern Art i New York från oktober 2012 till april 2013, efter försäljningen. Pastellskissen från 1893 har visats på Van Gogh-museet i Amsterdam år 2015. Dessa tillfällen är undantag, eftersom verken generellt hålls på sina heminstitutioner på grund av deras värde och ömtålighet, särskilt efter stölderna. Den litografiska versionen har gett upphov till flera tryck, men endast ungefär fyra dussin tryck gjordes innan den ursprungliga stenen bearbetades om av tryckaren i Munchs frånvaro. En digital kopia av versionen från 1910 förvaras på Arctic World Archive.

Vanliga frågor om Skriet

Vad föreställer målningen Skriet?

Skriet föreställer en androgyn, skrikande figur som står på en bro eller stig med händerna mot huvudet mot en landskapsbakgrund. Bakgrunden visar Oslofjorden med två skepp, sedd från Ekeberg öster om Oslo, under en intensivt färgad himmel i rött, gult och grönt. Munch beskrev att verket återger en upplevelse av ett oändligt skrik som passerar genom naturen. Den förtvivlan och fasa som upplevs av gestalten kan förnimmas i landskapet och himmelen, som våndas i förtvivlade strimmor. Verket är ett expressionistiskt verk som fångar ett sinnestillstånd av existentiell ångest snarare än en realistisk scen.

Hur många versioner av Skriet finns det och var finns de?

Edvard Munch skapade fyra huvudsakliga målade versioner av Skriet. En pastellskiss från 1893 finns på Munchmuseet i Oslo. En version i olja, tempera och pastell från 1893 finns på Nasjonalmuseet i Oslo. En pastellversion från 1895 är i privat ägo efter att ha sålts på auktion 2012. En temperaversion från 1910 finns på Munchmuseet i Oslo. Utöver dessa skapade Munch en litografi 1895, varav flera tryck finns, och originalet förvaras på Munchmuseet. Den digitala kopian av 1910-versionen förvaras på Arctic World Archive. Versionerna har sällan rest på utställning, men pastellversionen från 1895 har visats i New York och skissen från 1893 i Amsterdam.

Varför är himlen så röd i målningen? Finns det en vetenskaplig förklaring?

Den intensivt röda himlen i Skriet har gett upphov till flera teorier, både naturvetenskapliga och psykologiska. En populär teori är att den orsakades av vulkaniskt stoft från Krakataus kraftiga utbrott 1883, som färgade solnedgångar röda i västra världshalvklotet under månader 1883 och 1884. En annan naturförklaring är fenomenet nacreous moln, som kan ses på norska breddgrader och liknar himlen i målningen. Forskare har också föreslagit att färgvalet är ett expressionistiskt uttryck för blod och lidande, eller att det har en psykologisk koppling till att Munchs syster var intagen på ett mentalsjukhus vid foten av Ekeberg. Munch själv beskrev att solen satts och molnen vändes blodröda, och att han målade molnen som faktiskt blod.

Har Skriet blivit stulet och återfunnits?

Ja, Skriet har blivit stulet vid två separata tillfällen från olika museer i Oslo. Den 12 februari 1994 stals versionen från Nasjonalmuseet. Tavlan återfanns i maj samma år efter en polisinsats där betalning av lösensumma avvisats, och stöldmannen Pål Enger dömdes till fängelse. Den 22 augusti 2004 stals temperaversionen från 1910 från Munchmuseet av beväpnade rånare, som samtidigt stal målningen Madonna. Dessa tavlor återfanns av norsk polis i augusti 2006, efter över två år. Skriet-målningen från Munchmuseet hade fått fukt- och slitageskador som inte helt går att reparera, men den har konserverats och åter ställts ut.

Vad betyder texten 'Kan kun være malet af en gal Mand' och vem skrev den?

Texten 'Kan kun være malet af en gal Mand' betyder 'Kan endast vara målat av en galen man' och finns skriven med blyerts i övre vänstra hörnet på versionen av Skriet som förvaras på Nasjonalmuseet. Texten är finstilt och kan bara ses vid noggrann granskning. Den upptäcktes först 1904 när målningen visades i Köpenhamn, elva år efter att den skapats. Den allmänna uppfattningen bland experter idag är att det inte var Edvard Munch själv som skrev detta. Istället anses texten ha skrivits av en kritisk person, förmodligen en besökare eller recensent, som var negativ till målningen innan 1904.

Vilket auktionsrekord innehar Skriet och vem köpte det?

Den 2 maj 2012 såldes pastellversionen av Skriet från 1895 på Sotheby's i New York för ett rekordpris. Det vinnande budet var 107 miljoner amerikanska dollar, och med en provision på tolv procent blev slutpriset 119,9 miljoner dollar. Detta gjorde Skriet till den dyraste målning som dittills hade sålts på en offentlig auktion. Budet gavs via telefon av en anonym köpare, som senare visade sig vara den amerikanske företagaren och miljardären Leon Black. Tavlan auktionerades ut av Petter Olsen, vars familj (Thomas och Henriette Olsen) tidigare ägt verket. Detta rekordpris underströk verket exceptionella status och värde på konstmarknaden.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.