Skandia (biograf)
Skandia-Teatern, ofta kallad Bio Skandia, är en av Stockholms mest kända och arkitektoniskt betydelsefulla biografer. Den invigdes 1923 i Warodellska huset vid Drottninggatan 82 och är formgiven av arkitekten Gunnar Asplund. Biografen är en så kallad atmosfärsbiograf, utsmyckad av flera framstående konstnärer, och har genom åren genomgått flera förändringar och renoveringar. Idag drivs den av Stockholms filmfestival och är en av få kvarvarande singelbiografer i huvudstaden.
Bakgrund och tillkomst
Filmaktiebolaget Skandia förvärvade Warodellska huset vid Drottninggatan 82 år 1918. Huset hade ritats av Fredrik Wilhelm Scholander och stod klart 1854. Uppdraget att rita en biograf i huset gick först till arkitekt Ragnar Hjorth 1919. Han placerade salongen på bakgården för att få plats med en stor teaterlokal. Biografen planerades som en premiärbiograf för Filmindustri AB Skandia, men innan den stod färdig hade bolaget slagits ihop med Svenska Biografteatern till Svensk Filmindustri. Charles Magnusson från det nya bolaget kom att genomföra projektet. Byggarbetena stoppades av strejker och konflikter och kunde först återupptas 1922. Då hade Ragnar Hjorth fått andra uppdrag och Gunnar Asplund tog över som arkitekt med hjälp av Uno Åhrén och Kjell Westin.
Gunnar Asplund gestaltade Skandia-Teatern mellan 1922 och 1923 i en stil som kallas tjugotalsklassicism. Han arbetade samtidigt med Stockholms stadsbibliotek. Biografens konstnärliga utsmyckning, med verk av konstnärer som Hilding Linnqvist, Leander Engström, Alf Munthe, Stig Blomberg, Einar Forseth och Ivar Johnsson, väckte stor uppmärksamhet vid öppningen. Asplund skapade en atmosfärsbiograf, där salongen skulle ge publiken känsla av en festlig utomhusmiljö. För byggarbetena stod byggmästaren Carl Wiktor Andrén. Det färdiga resultatet hyllades av konstkritiker och betecknades som ett mästerverk.
Den ursprungliga interiören
Entréhallens väggar målades i ljusgrått och smyckades med nymfer och sirener av Stig Blomberg. Trappuppgången pryddes av takmålningar av Leander Engström. Salongens textila utsmyckning hade komponerats av Alf Munthe och Hilding Linnqvist. Vid sidorna om scenen placerades Ivar Johnssons förgyllda träskulpturer som föreställde Adam och Eva. Salongens mest genomarbetade del var det välvda, mörkblått målade taket, som förde tanken till en nattlig himmel. Från taket hängde vita ljusglober som skulle ge intryck av fri rymd, men dessa avlägsnades senare.
Övrig inredning i salongen hölls i röda nyanser, och stolarna var klädda i ljusröd plysch. Balkongernas barriärer och ornamentik utfördes i större skala för att optiskt minska salongens volym. I balkongerna på långsidorna stod salongsdörrarna fram som små husfasader med guldlistverk på svarta och röda ytor. Biografen var ursprungligen en stumfilmsbiograf med plats för 852 besökare. År 1926 utrustades den med en Wurlitzerorgel som kunde imitera ljudeffekter till filmerna. Organisten satt i vit smoking och hela anläggningen kunde höjas ur golvet. Denna orgel användes även som konsertorgel och finns idag i Reaktorhallen på KTH.
Invigning och tidiga år
Skandia-Teatern invigdes den 19 september 1923. Vid invigningen hölls en prolog av Ernst Ahlberg, varefter Skandiaorkestern med tjugo musiker spelade. Därefter framförde Skandiarevyn ett kinematografiskt kåseri med titeln Äro den svenska filmens kvinnor fula? En teknisk nyhet var den första radiokonserten som sändes via trådlös telefoni efter pausen. Premiärfilmen var folklustspelet Närkingarna, regisserad av Gustaf Edgren. Svenska Dagbladet kommenterade dagen efter att det gjorde ett bisarrt intryck att se denna gammaldags film i den nya miljön. Den då okände skådespelaren Fridolf Rhudin fick dock beröm för sin insats. Inträdesbiljetterna kostade 1 kronor och 25 öre respektive 1 kronor och 70 öre. I sin invigningsskrift skrev Gunnar Asplund att en biografsalong måste vara något festligt med glitter och glans, en smula ytligt och inbjudande för publiken som kommer in från vinterkylan eller höstrusket.
Ombyggnader och förändringar
Den första stora ombyggnaden av Skandia skedde 1942. Då utrustades entrén med en lång baldakin med neonslingor och ordet Skandia i neon med skrivstil. Inne i salongen genomfördes stora förändringar, bland annat gjordes golvet mer sluttande och Asplunds mörkblå natthimmel ommålades i vit fårg. På läktaren ersattes halvrunda balkonger av så kallade fästmanssoffor. Dessa förändringar kritiserades hårt i pressen. År 1962 fick baldakinen en enklare form och biografskylten förenklades. Vid denna tid visades filmer som Mannen som sköt Liberty Valance. När biografen renoverades 1968 installerades utrustning för 70 mm film och namnet ändrades till Look. Salongens tak och väggar ommålades återigen.
Från slutet av 1980-talet började Svensk Filmindustri arbeta med att återställa lokalerna till ursprungligt skick. År 1988 togs baldakinen bort och ersattes med tre SF-märken i neon på fasaden. År 1991 renoverades entréhall och foajé där originalfärgerna togs fram, och salongen fick nya fåtöljer i ädelträ med röd klädsel. I samband med detta återfick biografen sitt ursprungliga namn, Skandia-Teatern. Den 1 augusti 2000 lades den reguljära biografverksamheten ner och vestibulen hyrdes ut till ett café.
Renovering och återöppnande 2001
I maj 2000 förordnade Länsstyrelsen i Stockholms län om anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen för Skandia. Det innebar att inga förändringar som påtagligt minskade biografens kulturhistoriska värde fick göras utan tillstånd. Skandia-Teatern återöppnades för allmänheten den 19 december 2001 efter en renovering som återställde dess ursprungliga utseende. SF Bio AB hyrde då lokalen på ett femårigt kontrakt med fastighetsägaren Hufvudstaden. Från våren 2002 var biografen öppen mestadels som en veckoslutsbiograf. Övriga dagar användes den för uthyrningar, galor, förhandsvisningar och konferenser. Sedan 2005 pågick en antikvarisk restaurering av SF Bio med bidrag från Länsstyrelsens antikvariska enhet. Stora delar av den ursprungliga stuckaturlustron togs fram, salongens textilier restaurerades och målningarna i promenoaden återställdes. I januari 2011 renoverades damernas väntrum samt ett angränsande rum kallat stjärnrummet. År 2009 hade salongen 570 sittplatser, vilket var färre än den ursprungliga kapaciteten på 852.
Skandia i modern tid
I mars 2016 stängde Skandia ännu en gång för den reguljära allmänheten. Därefter öppnade den endast för större evenemang, Filmstadens specialvisningar och för Stockholms filmfestivals årliga upplagor. Vid slutet av 2023 riskerade biografen att stängas då Filmstadens hyreskontrakt höll på att löpa ut. Stockholms filmfestival startade då en insamlingskampanj för att rädda biografen. Kända personer som Ethan Hawke, Maya Hawke och Stellan Skarsgård uttryckte sitt stöd. I december 2023 meddelade filmfestivalen att de lyckats samla in tillräckligt med medel för att ta över hyreskontraktet. I januari 2024 stod det klart att Bio Skandia skulle återöppna för allmänheten med filmvisningar varje vecka. Planerna inkluderade också installation av ett uppgraderat ljudsystem.
Vanliga frågor om Skandia (biograf)
Vad är Skandia-Teatern och var ligger den?
Skandia-Teatern, även känd som Bio Skandia eller Skandiabiografen, är en klassisk biograf i Stockholm. Den ligger i det Warodellska huset vid Drottninggatan 82. Huset ritades ursprungligen av Fredrik Wilhelm Scholander och byggdes 1854. Biografen invigdes i byggnaden den 19 september 1923 och har sedan dess varit en viktig del av Stockholms film- och kulturhistoria.
Vem designade Skandia-Teatern?
Biografens huvudsakliga arkitekt var Gunnar Asplund, som tog över projektet 1922. Han gestaltade biografen i en stil som kallas tjugotalsklassicism, samtidigt som han arbetade med Stockholms stadsbibliotek. Till sin hjälp hade han arkitekterna Uno Åhrén och Kjell Westin. Den ursprungliga planeringen hade gjorts av arkitekt Ragnar Hjorth, men efter att byggarbetena avbrutits övertogs uppdraget av Asplund.
Vad är en atmosfärsbiograf och hur såg Skandia ut innanför?
En atmosfärsbiograf är en typ av biografsalong som ska ge publiken känsla av att sitta i en festlig utomhusmiljö. Skandias salong hade ett välvt, mörkblått målat tak som föreställde en nattlig himmel. Ursprungligen hängde vita ljusglober från taket för att efterlikna stjärnor. Väggarna och stolarna var i röda nyanser, och stolarna kläddes i ljusröd plysch. Entréhallen smyckades med målningar av nymfer och sirener av Stig Blomberg, och trappan hade takmålningar av Leander Engström.
Vilka konstnärer medverkade i utsmyckningen?
Skandia-Teatern är rikt utsmyckad med verk av flera betydande svenska konstnärer. Stig Blomberg skapade nymfer och sirener i entréhallen. Leander Engström gjorde takmålningarna i trappuppgången. Textilierna i salongen komponerades av Alf Munthe och Hilding Linnqvist. Ivar Johnsson skapade de förgyllda träskulpturerna Adam och Eva som placerades vid scenen. Även konstnären Einar Forseth var involverad i utsmyckningsarbetet.
Har biografen bytt namn eller stängts någon gång?
Ja, Skandia-Teatern har genomgått flera förändringar. Mellan 1968 och 1991 hette den Look, efter en renovering då utrustning för 70 mm film installerades. År 1991 återfick den sitt ursprungliga namn. Den reguljära biografverksamheten lades ner den 1 augusti 2000, men återöppnades redan i december 2001 efter en renovering. Återigen stängde den för allmänheten i mars 2016 och var därefter endast öppen för evenemang. Efter en framgångsrik insamlingskampanj 2023 planerar Stockholms filmfestival att återöppna den för regelbunden visning 2024.
Vem driver Bio Skandia idag och vad visas där?
Från och med 2024 drivs Bio Skandia av Stockholms filmfestival, efter att ha tagit över hyreskontraktet från Filmstaden. Planerna innebär att biografen ska ha filmvisningar varje vecka för allmänheten. Dessutom kommer den att användas för filmfestivalens evenemang och andra specialvisningar. Biografen kommer också att få ett uppgraderat ljudsystem. Under många år användes lokalen inte bara för filmvisningar utan även för konferenser, galor och uthyrningar.
Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.
