Skolattacken i Trollhättan

Attackens förlopp

Klockan 10:06 på förmiddagen den 22 oktober 2015 marscherade Anton Lundin Pettersson in i skolans kafé. Han var klädd i en svart slängkappa, en svartmålad tysk arméhjälm från andra världskriget, en ansiktsmask, svarta kängor och hade ett vitt sminkat ansikte. Hans utseende jämfördes med Star Wars-figuren Darth Vader. I kaféet attackerade han omedelbart den 20-årige elevassistenten Lavin Eskandar, som dog på plats. Hans stödelev, 14-årige David Issa, träffades av svärdets bredsida på armen men lyckades fly. Därefter letade Lundin Pettersson i skolan under tio minuter efter fler offer.

Nästa offer blev den 15-årige eleven Ahmed Hassan, som stacks i magen i en trappa. Uppe på övervåningen lät sig gärningsmannen fotograferas tillsammans med två elever som trodde det var ett halloweenskämt. När den 42-årige läraren Nazir Amso bad honom ta av sig masken, attackerade Lundin Pettersson även honom med ett stick i magen. Det sista offret blev eleven Wahed Kosa, 15 år, som attackerades när han öppnade ett klassrumsdörr. Trots svåra skador lyckades Kosa mota bort gärningsmannen och låsa dörren. Under attacken lyssnade Lundin Pettersson på Rob Zombies låt Dragula (Hot Rod Herman Remix) i loop.

Polisens ingripande och omedelbart efterspel

Det första larmsamtalet kom till polisen klockan 10:08. Den första polispatrullen anlände till skolan klockan 10:16 och såg genast gärningsmannen. När poliserna ropade åt honom att släppa svärdet gick han mot dem med höjt vapen. De båda poliserna sköt samtidigt varsitt skott, och ett av skotten träffade Lundin Pettersson i buken. Han avled senare av sina skador. En förundersökning inleddes mot poliserna, men den lades ner efter några veckor. Totalt attackerades två anställda och tre elever, alla män. Förutom Lavin Eskandar dog Ahmed Hassan samma dag på sjukhus. Läraren Nazir Amso avled av sina skador sex veckor senare, den 3 december. Skolan stängdes omedelbart och återöppnades först den 2 november med höjd säkerhet.

I dagarna efter attacken, som inföll nära halloween, varnade polisen allmänheten för att bära imitationer av vapen med sina halloweenkostymer för att undvika farliga missförstånd. En förundersökning konstaterade att Anton Lundin Pettersson agerade ensam. Trollhättan har beskrivits som en av Sveriges mest etniskt segregerade städer och har en historia av tidigare hatbrott, som en mordbrand på en moské på 1990-talet. Våldsamma attacker med dödlig utgång är ovanliga i svenska grundskolor, och denna attack krävde näst flest dödsoffer i svensk skolhistoria.

Gärningsmannens motiv och bakgrund

Dagen efter attacken, den 23 oktober, uppgav polisen att de var övertygade om att dådet var ett hatbrott med rasistiska motiv. Detta grundades på husrannsakan och ett handskrivet avskedsbrev som Lundin Pettersson lämnat hemma. I brevet skyllde han dådet på invandringen och samhället. Polisen noterade att alla utvalda offer hade utländsk härkomst och var mörkhyade, medan han skonade elever med etniskt svenskt utseende. Skolan låg i Kronogården, ett område med hög andel invånare med invandrarbakgrund, vilket polisen såg som ytterligare bevis för motivet.

Anton Lundin Pettersson, född den 22 juni 1994, hade inget tidigare straffregister och var inte medlem i något politiskt parti. Han hade dock gillat en petition från Sverigedemokraterna om folkomröstning i invandringsfrågan. Han hade besökt högerextrema webbplatser som hyllade Adolf Hitler och Nazityskland och varit medlem i en Facebook-grupp som motsatte sig invandring till Sverige. Säkerhetspolisen inkopplades för att utreda dessa fynd. Tidigare klasskamrater beskrev honom som ensam och att han levde i sin egen värld. Det fanns starka indikationer på att han hade autism, men hans föräldrar hade inte velat ha en officiell diagnos.

Gärningsmannens förberedelser och mentala tillstånd

Innan attacken hade Anton Lundin Pettersson förberett sig noggrant. Förutom avskedsbrevet hemma skrev han ett privat meddelande till en 25-årig man i Nederländerna, som han kallade sin enda vän i världen. I meddelandet skrev han att han hatade sig själv och hoppades att poliserna skulle sikta rätt så att han dog. Han besökte också sin bror för att lämna sin plånbok med sina sista pengar. Han bar en oanvänd tantōkniv som reservvapen under attacken.

Han hade sparat material om hopplöshet, självhat, våld och död, och material som antydde osäkerhet kring sin sexuella identitet. Självskadeärr hittades på hans armar, och han hade gjort ett onlinetest för depression samt sett videor på människor som begick självmord. Han hade tagit inspiration från Columbinemassakern, bland annat genom att bära en trench coat. Dagen före attacken såg han en videomontage med nazistiskt militärmaterial och lyssnade på låten When Evil Speaks av Suicide Commando.

Reaktioner och manifestationer

Statsminister Stefan Löfven besökte Trollhättan och kallade dagen en svart dag för Sverige. Integrationsminister Anders Ygeman uttryckte sorg och bestörtning. Kung Carl XVI Gustaf sade att kungafamiljen tog emot nyheterna med stor bestörtning och sorg. Söndagen den 25 oktober hölls manifestationer och en nationell tyst minut klockan 14.00. Ett upprop på Facebook fick en kvarts miljon svar. Den 29 oktober anordnade SSU i Stockholms län en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm mot rasistiskt våld, där bland andra Mona Sahlin, Philip Botström och Gustav Fridolin talade.

Attacken i ett större sammanhang

Skolattacken i Trollhättan var en ovanlig händelse i svensk skolhistoria. Före denna attack hade senast en elev dödats på en skola i Sundsvall 2001, och innan dess på en skola i Biskopsgården 1979 där en lärare dog. Attacken i Trollhättan krävde näst flest dödsoffer i svensk skolhistoria. Polisen hade infört nya rutiner efter skolskjutningar i andra länder, inspirerade av den kanadensiska Active Shooter-protokollet, som syftade till att snabbt lokalisera och konfrontera en gärningsman. Dessa rutiner hade tränats in med mer verklighetsnära övningar sedan 2012. År 2017 publicerades reportageboken Det som aldrig fick ske: skolattentatet i Trollhättan av Åsa Erlandsson. Boken avslöjade tidigare okända detaljer, som det privata meddelandet till den nederländska vännen som gärningsmannens familj inte kände till. Författaren intervjuade även Anton Lundin Petterssons bror.

Vanliga frågor om Skolattacken i Trollhättan

Vad hände under skolattacken i Trollhättan?

Den 22 oktober 2015 attackerade en maskerad man, Anton Lundin Pettersson, personal och elever på Kronans grundskola i Trollhättan med svärd. Han dödade elevassistenten Lavin Eskandar på plats och skadade flera andra. Eleven Ahmed Hassan avled senare samma dag på sjukhus, och läraren Nazir Amso avled sex veckor senare av sina skador. Gärningsmannen sköts av anländande poliser och avled av sina skador. Två elever skadades men överlevde.

Vem var gärningsmannen och vad var hans motiv?

Gärningsmannen var den 21-årige Anton Lundin Pettersson. Polisen fastställde dagen efter attacken att dådet var ett rasistiskt hatbrott. Motivet var opposition mot invandring. Detta bekräftades av ett avskedsbrev han lämnade hemma, där han skyllde dådet på invandringen, samt av att han endast attackerade personer med utländsk bakgrund och skonade etniskt svenska elever. Han hade även ett intresse för nazistiskt material på nätet. Han hade inget straffregister och var inte partipolitiskt aktiv.

Hur stoppades attacken?

Polisen anlände till skolan klockan 10:16, tio minuter efter att attacken inletts. När de konfronterade gärningsmannen och beordrade honom att släppa svärdet, gick han mot dem med höjt vapen. De båda poliserna sköt samtidigt varsitt skott. Ett skott träffade Anton Lundin Pettersson i buken, vilket ledde till hans död. En rutinmässig förundersökning mot poliserna lades ner efter några veckor. Attacken varade totalt i cirka tio minuter från inträdet till polisens ingripande.

Vilka var offren i attacken?

Tre personer dödades förutom gärningsmannen. Det var den 20-årige elevassistenten Lavin Eskandar, den 15-årige eleven Ahmed Hassan och den 42-årige läraren Nazir Amso. Två andra personer skadades: den 14-årige eleven David Issa och den 15-årige eleven Wahed Kosa. Alla offren var män med utländsk bakgrund. Ahmed Hassan var av somalisk härkomst, medan Wahed Kosa var av syrisk härkomst.

Finns det en bok om händelsen?

Ja, år 2017 publicerades reportageboken Det som aldrig fick ske: skolattentatet i Trollhättan av författaren och journalisten Åsa Erlandsson. Boken innehåller information som tidigare inte varit offentlig, bland annat om ett privat meddelande som gärningsmannen skickade till en vän strax före attacken. Författaren intervjuade även gärningsmannens bror. Boken publicerades av förlaget Norstedts och har även varit föremål för akademisk analys i Journal of Forensic Sciences.

Vad gjorde polisen och samhället efter attacken?

Polisen klassificerade snabbt attacken som ett rasistiskt hatbrott. Skolan stängdes och öppnade igen den 2 november med höjd säkerhet. Polisen varnade allmänheten för att bära imitationer av vapen till halloween. Nationella manifestationer och en tyst minut hölls den 25 oktober. Statsminister Stefan Löfven besökte Trollhättan och uttryckte landets sorg. Flera politiska manifestationer mot rasism hölls, bland annat av SSU på Medborgarplatsen i Stockholm den 29 oktober.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.