Juha Valjakkala

Åmselemorden 1988

Händelseförloppet som ledde till Åmselemorden började den 1 maj 1988 när Juha Valjakkala frigavs från ett fängelse i Åbo, Finland. Han vandrade därefter tillsammans med sin dåvarande flickvän Marita Routalammi genom Sverige och Finland. Den 3 juli 1988 anlände paret till samhället Åmsele i norra Sverige. Under kvällen stal Valjakkala en cykel som tillhörde en familj bosatt nära kyrkan. När familjefadern och en av hans söner sökte upp Valjakkala och bad om cykeln tillbaka, sköt Valjakkala ihjäl dem båda på en kyrkogård med ett avsågat hagelgevär. Modern i familjen gav sig senare ut för att leta efter sin man och son. Valjakkala jagade då in henne i skogen, slog ner henne med gevärskolven och skar sedan halsen av henne med en kniv, vilket ledde till hennes omedelbara död. Ett omfattande polispådrag inleddes och Valjakkala och Routalammi greps slutligen på järnvägsstationen i Odense i Danmark något över en vecka efter morden. Polisen hade kunnat spåra paret genom en bilstöld i Pajala som kunde kopplas till Valjakkala.

Vid rättegången i Sverige anklagade Valjakkala och Routalammi varandra för att ha utfört morden. Domstolen fann Routalammis version trovärdig. En rättspsykiatrisk utredning bedömde båda som tillräkneliga för rättegång, men konstaterade att Valjakkala led av en psykopatisk personlighetsstörning och var mycket aggressiv. Åmselemorden var Valjakkalas tolfte dom för brott. Den 9 februari 1989 dömdes Juha Valjakkala av svensk domstol till livstids fängelse för tre mord och utvisning från Sverige på livstid. Marita Routalammi dömdes till två års fängelse för medhjälp till misshandel och släpptes efter att ha avtjänat hälften av strafftiden.

Fängelsetid och upprepade rymningsförsök

Efter domen i Sverige överfördes Juha Valjakkala 1989 till Finland för att avtjäna sitt livstidsstraff. Hans fängelsevistelse kom att präglas av ett extremt stort antal rymningsförsök. Det första försöket gjorde han redan 1991, men han greps nästan omedelbart. I april 1994 rymde han från Riihimäki fängelse. Denna gång tog han fängelsets engelsklärare som gisslan och flydde beväpnad med bil norrut. Polisen lyckades dock gripa honom redan i Tavastehus, och gisslan hade inte kommit till skada. Ytterligare ett rymningsförsök gjordes från Åbo fängelse 1997.

Den 13 maj 2002 rymde Valjakkala från ett fängelse i Pyhäselkä nära Joensuu under en obevakad permission. Tillsammans med sin fru Minna-Maria Huttunen tog han sig till Sverige, men greps av polis dagen därpå i Långträsk efter en stor polisinsats. Efter att ha förts tillbaka till fängelset försökte Valjakkala i sin cell begå självmord genom hängning med sängkläder, men han blev inte allvarligt skadad. Ytterligare ett försök gjordes 2004 från Sukeva fängelse tillsammans med en medfånge, men vakterna sprang ikapp dem efter bara några hundra meter.

Natten mot den 28 november 2006 rymde Valjakkala från en öppen anstalt i Fredrikshamn. Ett rikslarm utfärdades i flera länder, inklusive Sverige. Han greps på kvällen den 30 november i Månsas utanför Helsingfors av polisens insatsstyrka Karhuryhmä. Natten mot den 23 november 2011 rymde han återigen, denna gång från fängelset i Kervo där han satt för ett kortare straff för rattfylleri och olaga hot. Han greps den 1 december i Helsingfors. Hans sista kända rymning skedde den 25 oktober 2022 från det öppna fängelset i Kervo, genom att inte återvända från ett läkarbesök. Han greps av polisen samma dag.

Nådeansökningar och villkorlig frigivning

Juha Valjakkala ansökte många gånger om benådning från Finlands högsta domstol. Hans första ansökningar avslogs, men i januari 2006 bedömdes han till sist kunna benådas. Ärendet låg sedan hos Finlands president, där både allmän opinion och svenska myndigheter motsatte sig en eventuell frigivning. Efter rymningen i november 2006 såg hans möjligheter till frigivning mindre lovande ut och ärendet sköts upp. I oktober 2007 avslog president Tarja Halonen en ny nådeansökan. Trots detta meddelade Helsingfors hovrätt den 3 december 2007 att Valjakkala hade benådats. Hans livstidsstraff omvandlades till ett tidsbestämt straff, och han släpptes villkorligt fri den 25 februari 2008.

Denna frihet varade inte länge. Den 10 maj 2008 avvek Valjakkala från sin övervakade frihet. Efter en biljakt på 30 kilometer greps han utanför Laanila nära Enare i norra Finland. Helsingfors hovrätt beslutade i juni 2008 att han inte skulle släppas fri igen och angav inget nytt frigivningsdatum. Valjakkala överklagade, och Finlands högsta domstol beslutade i december 2008 att han skulle bli villkorligt frigiven igen i februari 2009. Denna frigivning genomfördes slutgiltigt den 2 februari 2009.

Brottslig verksamhet efter frigivningen och död

Efter sin slutgiltiga frigivning 2009 upphörde inte Juha Valjakkalas brottsliga bana. Sommaren 2012 dömdes han av Helsingfors tingsrätt till två års fängelse för brott som bland annat innefattade misshandel av två personer och anläggande av en brand, händelser som hade inträffat ungefär ett år tidigare. Under ett senare fängelsestraff 2015 avvek Valjakkala efter en permission. Han var fri i en månad innan han återfanns gömd på en vind i ett hus i Helsingfors. Under sin tid som fri man bytte Valjakkala namn flera gånger. År 2008 antog han namnet Nikita Joakim Fouganthine och 2013 bytte han namn till Nikita Bergenström. Han avled den 27 februari 2023, 57 år gammal. Varken platsen för hans död eller dödsorsaken har gjorts offentlig.

Kulturellt efterspel

Åmselemorden och Juha Valjakkalas person har fått ett stort kulturellt efterspel. Redan 1991 regisserade den svenske filmaren Jan Troell filmen Il Capitano om händelserna, där Antti Reini spelade Valjakkala. Fallet har även behandlats i flera böcker, som David Lagercrantz Änglarna i Åmsele (1998), Pelle Svenssons Utan nåd (2005) och Victoria Larssons Ett norrländskt trauma (2014). Valjakkala nämns också i en jämförelse mellan brottslingars profiler i filmen The Girl Who Played with Fire. En episod av den danska TV-serien Rejseholdet bygger på Åmselemorden, vilket visar på fallets långvariga inflytande i nordisk populärkultur.

Vanliga frågor om Juha Valjakkala

Vad var Åmselemorden?

Åmselemorden var ett trippelmord som begicks den 3 juli 1988 i Åmsele i norra Sverige. Juha Valjakkala sköt ihjäl en far och hans tonårsson med ett hagelgevär efter en konflikt om en stulen cykel. Senare samma natt skar han halsen av modern i familjen när hon letade efter dem. Brottet chockade både Sverige och Finland och ledde till ett omfattande internationellt polisjakt. Offren var familjemedlemmarna Sten, Fredrik och Ewa Nilsson.

Vem var Marita Routalammi?

Marita Routalammi var Juha Valjakkalas flickvän och medbrottsling vid tidpunkten för Åmselemorden. Hon var med honom under vandringen genom Sverige och var närvarande under morden. Vid rättegången anklagade de båda varandra, men domstolen fann Routalammis version trovärdig. Hon dömdes för medhjälp till misshandel och fick ett straff på två års fängelse, vilket hon avtjänade hälften av innan hon släpptes. Hennes roll i brottet var således betydligt mindre än Valjakkalas enligt domen.

Hur många gånger försökte Valjakkala rymma från fängelse?

Juha Valjakkala gjorde ett mycket stort antal rymningsförsök under sin fängelsetid. Kända försök finns dokumenterade från åren 1991, 1994, 1997, 2002, 2004, 2006, 2011 och 2022. Försöken varierade från snabbt avbrutna flykter till mer organiserade utbrytningar med gisslantagning. Ett försök 2004 från Sukeva fängelse varade bara 19 minuter och nådde mindre än en kilometer från fängelsemurarna. Trots detta greps han varje gång, ofta inom mycket kort tid efter rymningen.

När och hur släpptes Juha Valjakkala fri från livstidsstraffet?

Efter flera nådeansökningar beslöt Helsingfors hovrätt den 3 december 2007 att benåda Valjakkala och omvandla hans livstidsstraff till ett tidsbestämt straff. Han släpptes villkorligt fri för första gången den 25 februari 2008. Efter att ha avvikit från villkoren och gripits igen, beslutade Finlands högsta domstol i december 2008 att han skulle släppas villkorligt fri igen. Den slutgiltiga frigivningen skedde den 2 februari 2009. Denna process var omtvistad och möttes av motstånd från både allmänheten och svenska myndigheter.

Begick Valjakkala fler brott efter att han släppts fri 2009?

Ja, Juha Valjakkala fortsatte att begå brott även efter sin frigivning 2009. Sommaren 2012 dömdes han till två års fängelse för bland annat misshandel av två personer och anläggande av en brand i Helsingfors. Enligt domstolen hade han anlagt branden och misshandlat offren cirka ett år tidigare. Under ett senare fängelsestraff 2015 avvek han efter en permission och var fri i en månad innan han återfanns gömd på en vind i ett hus i Helsingfors. Hans brottsliga karriär varade således långt efter Åmselemorden.

Finns det filmer eller böcker om fallet?

Ja, fallet har skildrats i flera kulturella verk. Den svenske regissören Jan Troell gjorde 1991 filmen Il Capitano om Åmselemorden, där Antti Reini spelade Valjakkala. Fallet har också behandlats i böcker som David Lagercrantz Änglarna i Åmsele (1998), Pelle Svenssons Utan nåd (2005) och Victoria Larssons Ett norrländskt trauma (2014). Dessutom nämns Valjakkala i en jämförelse mellan brottslingars profiler i filmen The Girl Who Played with Fire. En episod av den danska TV-serien Rejseholdet bygger också på händelserna.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.