Helikopterrånet i Västberga

Händelseförloppet den 23 september 2009

Under natten till den 23 september 2009 stals en helikopter av modellen Bell 206 Jet Ranger från Roslagens helikopterflyg i Norrtälje. För att försvåra för polisen hade rånarna placerat ut fotanglar på vägarna kring värdedepån i Västberga. Dessutom hade de ställt ett bombliknande föremål vid polisens helikopterbas på Myttinge på Värmdö, vilket effektivt hindrade polisens två helikoptrar från att lyfta under flera timmar. Strax efter klockan fem på morgonen anlände den stulna helikoptern ovanför G4S värdedepån. Tre eller fyra maskerade personer landsattes på taket.

Rånarna använde en slägga för att slå sönder en ruta i en pyramidformad taklanternin och ta sig in i byggnaden. Inne i depån detonerade de sprängladdningar, men ingen av de anställda som befann sig där kom till fysisk skada. Ett antal säckar med pengar lastades ombord på helikoptern, som stod kvar på taket med motorn igång. Ungefär en kvart efter att rånet inletts anlände en polispatrull som spärrade av området. Patrullen begärde tillstånd att få skjuta mot helikoptern, men ledningen nekade med hänvisning till säkerhetsrisker, bland annat risken att helikoptern skulle välta eller falla från taket.

Några minuter senare lyfte helikoptern med alla rånare och bytet ombord och försvann från platsen. Flygvapnet hade Jas 39 Gripen-plan i beredskap över Östersjön, men de fick order att inte ingripa eftersom rånet var en polisiär och inte militär fråga. Klockan åtta på morgonen hittades den övergivna helikoptern i ett skogsbryn på ett fält i Arninge, cirka tjugo kilometer norr om Stockholm. Vid trettontiden oskadliggjordes bombliknande föremålet vid polisbasen, som visade sig vara en attrapp.

Polisutredning och gripanden

Dagen efter rånet utlyste G4S en belöning på sju miljoner kronor för information som ledde till gripanden eller återfinnande av bytet. Den 27 september anhölls sex personer misstänkta för delaktighet, varav tre senare släpptes på grund av bristande bevis. I samband med utredningen gav Rikskriminalen medvetet felaktig information till Stockholmspolisen om att man hittat flygbiljetter till Asien hos en anhållen. När denna information publicerades i Expressen tolkade Rikskriminalen det som en bekräftelse på läckor inom Stockholmspolisen. Justitieminister Beatrice Ask kommenterade händelsen med ett uttalande om att hon hoppades polisen höll käften och gjorde sitt jobb.

Serbiens inrikesminister Ivica Dacic rapporterade den 29 september att serbisk polis redan en månad före rånet hade varnat svenska myndigheter via ambassaden i Belgrad om att en kriminell grupp planerade ett rån i Stockholm. En av de senare dömda var från Serbien. Polisen identifierade och grep snabbt flera misstänkta. Två dagar efter rånet flög Safa Kadhum till Dominikanska republiken, där han greps på svenska myndigheters begäran och fördes tillbaka till Sverige med ett chartrat plan. Alexander Eriksson greps istället på Kanarieöarna av en svensk specialenhet. Polisen identifierade Goran Bojovic som den som ledde rånet.

Rättegång och domar

Åtal väcktes den 19 juli 2010 vid Södertörns tingsrätt mot fem personer för grovt rån och mot fem andra för medhjälp till grovt rån. Huvudförhandlingen inleddes den 2 augusti och dom meddelades den 7 oktober. Tingsrätten dömde Alexander Eriksson och Safa Kadhum till sju års fängelse vardera för grovt rån. Charbel Charro och Mikael Södergran dömdes till fem års fängelse vardera för medhjälp, medan Goran Bojovic fick tre år och Marcus Axelsson två år. Ytterligare en person dömdes för skyddande av brottsling. Tre av de åtalade frikändes helt. De dömda dömdes även att betala nära 10 miljoner kronor i skadestånd till G4S, 370 000 kronor till flygbolaget samt mindre summor till depåpersonalen.

Både åklagare och de dömda överklagade tingsrättens domar till Svea hovrätt. Hovrättens dom meddelades den 16 februari 2011. Straffen för Eriksson och Kadhum skärptes då till åtta års fängelse vardera, och Bojovics straff skärptes till fyra års fängelse. Övriga domar fastställdes. Tre av de dömda överklagade vidare till Högsta domstolen, som vägrade pröva målen. Polisen misstänkte att ytterligare upp till tio personer varit inblandade, men deras identiteter förblev okända.

Efterspel och samhällsdebatt

Rånet utlöste en omfattande debatt om polisens beredskap och metodik. Polisen kritiserades för att deras helikoptrar kunde sättas ur spel relativt enkelt med en bombattrapp, och för att samarbete med Flygvapnet inte kom till stånd. En granskning från Rikspolisstyrelsen visade att polisens kommenderingschef hade begärt stöd från Flygvapnet, men att detta inte kunde ges. En direkt följd av rånet var att den nya skyddslagen, som trädde i kraft året efter, gav skyddsvakter utökade befogenheter att ingripa vid grova rån.

Kulturella avtryck och bearbetningar

Rånet har gett upphov till flera kulturverk. År 2013 utkom boken Helikopterpiloten av Håkan Lahger, som skildrar rånet med fokus på Alexander Eriksson. År 2017 publicerade Jonas Bonnier romanen Helikopterrånet, en semifiktionaliserad berättelse baserad på intervjuer med fyra av de inspärrade gärningsmännen. Samma år sände Sveriges Television en dokumentärserie i sex avsnitt med samma titel. En uppmärksammad populärkulturell referens finns i datorspelet Grand Theft Auto V från 2013, där ett uppdrag med intrång genom en glaspyramid på ett tak är löst inspirerat av rånet. Den 22 november 2024 hade en Netflix-miniserie med titeln Helikopterrånet, skapad av Ronnie Sandahl och baserad på Bonniers bok, premiär. Redan 2016 rapporterades det om förhandlingar om filmrättigheter med Netflix, där Jake Gyllenhaal nämndes för en roll.

Vanliga frågor om Helikopterrånet i Västberga

Vad var Helikopterrånet i Västberga?

Helikopterrånet i Västberga var ett grovt rån som begicks den 23 september 2009 mot en G4S värdedepå i södra Stockholm. Rånarna använde en stulen helikopter för att landsätta på byggnadens tak, ta sig in genom en taklanternin och fly med ett stort penningbyte. Det var första gången en helikopter användes vid ett rån i Sverige. Rånet fick stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt, till exempel på BBC, CNN och i tyska ARD.

Hur mycket pengar stal rånarna och hittades de?

Enligt en uppgift till TT var bytet från rånet 39 miljoner kronor. Ingen del av dessa pengar har någonsin återfunnits. Dagen efter rånet utlyste G4S en belöning på sju miljoner kronor för information som kunde leda till att gärningsmännen greps eller att bytet återfanns. Denna belöning ledde dock inte till att pengarna hittades, och de förblev försvunna. Polisen misstänkte att upp till tio fler personer kunde ha varit inblandade, men deras identiteter förblev okända.

Varför kunde inte polisen stoppa rånet med sina helikoptrar?

Polisens möjlighet att ingripa med helikoptrar förhindrades genom att rånarna hade placerat ett bombliknande föremål, en attrapp, vid ingången till polisens helikopterbas på Myttinge på Värmdö. Detta hindrade de två polishelikoptrarna från att lyfta under flera timmar. Polisen på plats begärde även tillstånd att skjuta mot rånarnas helikopter men nekades. Anledningen var att man bedömde att skador på rotorbladen kunde få helikoptern att välta eller falla från taket och orsaka stor skada. En granskning visade senare att polisen även hade begärt stöd från Flygvapnet, men att detta inte kunde ges.

Vilka dömdes för Helikopterrånet och vilka straff fick de?

Sju män dömdes slutligen för sin delaktighet i rånet. I Svea hovrätts dom från februari 2011 dömdes Alexander Eriksson och Safa Kadhum till åtta års fängelse vardera för grovt rån. Charbel Charro och Mikael Södergran dömdes till fem års fängelse vardera för medhjälp. Goran Bojovic dömdes till fyra års fängelse, Marcus Axelsson till två års fängelse och en person dömdes till ett års fängelse för skyddande av brottsling. De dömdes även att betala skadestånd på totalt nära 10 miljoner kronor till G4S. Tre av de ursprungligen åtalade frikändes helt från alla anklagelser.

Vad hände med helikoptern efter rånet?

Efter att ha lämnat depön flög helikoptern till olika platser enligt utredningen. Den flög först till Draget och Kullen utanför Norsborg för att dumpa byte eller rånare. Därefter flögs den till Kanaans badplats i Grimsta naturreservat för ytterligare en dumpning. Slutligen lämnades helikoptern intill ett skogsbryn på ett fält mellan Skavlötens motionsspår och Rönninge by i Arninge. Den övergivna helikoptern hittades där klockan 08:15 samma morgon, cirka tjugo kilometer norr om Stockholm.

Finns det filmer eller böcker om Helikopterrånet?

Ja, rånet har bearbetats i flera kulturverk. År 2017 sändes en svensk dokumentärserie i sex avsnitt på SVT med titeln Helikopterrånet. Samma år gav Jonas Bonnier ut romanen Helikopterrånet, baserad på intervjuer med fyra av de dömda. En miniserie baserad på den boken, skapad av Ronnie Sandahl, hade premiär på Netflix den 22 november 2024. Även boken Helikopterpiloten från 2013 skildrar rånet. Ett uppdrag i datorspelet Grand Theft Auto V från 2013, där man bryter sig in genom en glaspyramid på ett tak, är löst inspirerat av händelsen.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.