Cheerleading

Historik och utveckling

Cheerleading utvecklades vid amerikanska universitet från slutet av 1800-talet. Ursprungligen var alla utövare män och deras insats bestod av att leda hemmapublikens hejaramsor vid idrottsevenemang, främst amerikansk fotboll. Den organiserade cheerleadingen sägs ha födelsedatum den 2 november 1898, när Johnny Campbell vid University of Minnesota ledde en publik i en specifik ramsa. Termen cheerleader hade dock använts redan 1897 vid Princeton University. Under 1900-talets första hälft var cheerleading fortfarande en huvudsakligen manlig aktivitet, men efter andra världskriget började kvinnor att delta i allt större utsträckning. Under efterkrigstiden fick cheerleading sin moderna utformning som kombinerar avancerade trick, uniformer och hejaramsor. Gradvis etablerades det också som en fristående sport med egna tävlingar, särskilt från 1960-talet och framåt.

Cheerleading spreds internationellt och är idag organiserat i många länder. Det globala genomslaget underlättades av sändningar av internationella tävlingar och populärkulturella fenomen som filmen Bring It On från år 2000. Det internationella förbundet International Cheer Union (ICU) har 120 medlemsländer på sex kontinenter och organiserar tävlingar på världsnivå. ICU blev provisoriskt erkänt av Internationella olympiska kommittén (IOK) 2016 och erhöll permanent erkännande den 20 juli 2021. Detta innebär att cheerleading betraktas som en sport av IOK och kan i framtiden komma att ingå i de olympiska spelen.

Sportens innehåll och tävlingsformer

Cheerleading kan idag både vara en form av hejarklacksledning vid matcher i lagsporter och en fristående tävlingssport. Ett tävlingsprogram varar vanligtvis mellan två och tre minuter och utförs på en speciell cheerleadingmatta framför domare. Programmet åtföljs av specialgjord tävlingsmusik i högt tempo. Traditionell cheerleading, som kallas cheer i tävlingssammanhang, är en kombination av flera element. Dessa inkluderar stunt eller bygg, vilket är lyft som utförs av två till fem personer där en topp lyfts eller kastas av baser. Ytterligare element är mänskliga pyramider som består av flera sammankopplade stunts, volter som kallas tumbling, explosiva rörelsemönster, olika typer av hopp samt inledande ramsor som ofta innehåller lagets namn eller färger. Ramsorna kan åtföljas av rekvisita som pompoms, skyltar eller megafoner för att engagera publiken.

Förutom traditionell cheerleading finns disciplinen performance cheer. Denna gren skiljer sig genom att enbart rörelsemönster och hopp bedöms, och den kan tävlas i undergenrer som hiphop, jazz och freestyle pom. Inom performance cheer utförs dansen i högt tempo med skarpt avgränsade och spända rörelser. I Sverige används ett internationellt system med tolv tävlingsklasser fördelade på tre ålderskategorier. Tävlingar arrangeras på distriktsnivå (DM), riksnivå (RM) och som svenska mästerskap (SM). Sverige deltar också i europeiska och världsmästerskap samt klubb-VM.

Cheerleading i Sverige

Cheerleading har utövats som tävlingssport i Sverige sedan 1980-talet. Det första svenska mästerskapet arrangerades 1989 under Svenska Amerikanska Fotbollsförbundet. Svenska Cheerleadingförbundet (SCF) bildades 1995 och ingick då ett samarbetsavtal med Svenska Gymnastikförbundet. Förbundet har över 13 000 licensierade utövare fördelade på 60 medlemsföreningar i fyra distrikt: Norra, Mellersta, Södra och Stockholm. SCF arrangerar årligen distriktsmästerskap (DM), riksmästerskap (RM) och svenska mästerskap (SM) i disciplinerna cheerleading och performance cheer. Sverige är genom SCF medlem i både International Cheer Union (ICU) och European Cheer Union (ECU). Svenska Cheerleadingförbundet röstades in som medlem i Riksidrottsförbundet 2019 och blev permanent erkänt i Svenska Olympiska Kommittén (SOK) den 26 april 2022. De flesta svenska utövarna av cheerleading är kvinnor. Inom performance cheer finns i Sverige fyra dansklasser: pom minior, förberedande pom, samt freestyle pom junior och freestyle pom senior.

Svenska landslag och internationella framgångar

Sverige har fyra landslag som representerar nationen i olika klasser vid världsmästerskap. Dessa är Team Sweden Coed, Team Sweden Allgirl, Team Sweden Allgirl junior och Team Sweden Cheer Pom. Team Sweden Coed och Team Sweden Allgirl junior har riksintag, vilket innebär att idrottare från hela Sverige väljs ut till ett landslag som tränar på neutral ort. Team Sweden Allgirl och Team Sweden Cheer Pom är däremot klubbaserade, vilket betyder att landslagsverksamheten är förlagd till den klubb där de utsedda tränarna är verksamma. Sverige har uppnått flera internationella framgångar. Den första VM-medaljen var ett silver i Performance Cheer 2001 i Tokyo. År 2011 tog det svenska all-girl landslaget brons på VM. Juniorlandslaget tog brons på junior-VM 2017 och guld på junior-VM 2019, båda gångerna i Orlando, Florida. Guldet 2019 var Sveriges första JVM-guld i cheerleading. På klubb-VM-nivå tog laget Wildcats från Gothenburg Cheer One brons 2017 och 2018 i kategorin All-girl level 6. År 2024 tog Sveriges damlandslag silver på VM i Orlando, vilket var landets första VM-silver i den klassen.

Organisation och tävlingsstruktur

På internationell nivå organiseras cheerleading av International Cheer Union (ICU), som har 120 medlemsländer. ICU ansvarar för bland annat världsmästerskap. Nationellt i Sverige sköts organisationen av Svenska Cheerleadingförbundet (SCF). Förbundet är indelat i fyra geografiska distrikt: Norra med 11 föreningar, Mellersta med 16 föreningar, Södra med 23 föreningar och Stockholm med 10 föreningar. Tävlingsverksamheten är omfattande och sträcker sig från distriktsmästerskap (DM) till svenska mästerskap (SM) och riksmästerskap (RM). Tävlingsklasserna i svensk cheerleading följer det internationella systemet med levels. Det finns totalt tolv tävlingsklasser fördelade på tre olika åldersindelningar. Ett tävlingsprogram bedöms av domare på faktorer som stunt, pyramider, volter, rörelsemönster, hopp och ramsor. Samarbete, koordination, fysisk styrka och teknisk färdighet är avgörande för att utföra ett komplett och framgångsrikt program. Inom performance cheer, som är en dansinriktad gren, bedöms enbart rörelsemönster och hopp.

Vanliga frågor om Cheerleading

Vad är cheerleading för en sport?

Cheerleading är en sport som ursprungligen kom från USA och som kombinerar hejarklacksledning vid idrottsevenemang med en fristående tävlingsform. Som tävlingssport består den av ett två till tre minuter långt program som innehåller element som lyft (stunt/bygg), mänskliga pyramider, volter (tumbling), hopp, dans, explosiva rörelsemönster och inledande ramsor. Programmet utförs på en speciell matta till specialgjord musik och bedöms av domare. Sporten kräver samarbete, koordination, fysisk styrka och teknisk färdighet.

När startade cheerleading i Sverige?

Cheerleading har utövats som tävlingssport i Sverige sedan 1980-talet. Det första svenska mästerskapet arrangerades år 1989 under Svenska Amerikanska Fotbollsförbundet. Det svenska förbundet, Svenska Cheerleadingförbundet (SCF), bildades år 1995. Sedan dess har sporten växt och SCF har över 13 000 licensierade utövare fördelade på 60 medlemsföreningar runt om i landet.

Vilka är de största svenska meriterna i cheerleading?

Sverige har flera internationella meriter i cheerleading. Den första VM-medaljen var ett silver i Performance Cheer år 2001 i Tokyo. Det svenska all-girl landslaget tog brons på VM 2011 och 2018. Juniorlandslaget tog brons på junior-VM 2017 och historiskt guld på junior-VM 2019, båda i Orlando. På klubb-VM tog Wildcats från Gothenburg Cheer One brons 2017 och 2018. År 2024 tog Sveriges damlandslag silver på VM i Orlando, vilket var det första VM-silvret i den klassen.

Hur många cheerleadingföreningar finns det i Sverige?

Det finns 60 cheerleadingföreningar i Sverige, fördelade på fyra distrikt. I distrikt Norra finns det 11 föreningar, i distrikt Mellersta finns 16 föreningar, i distrikt Södra finns 23 föreningar och i Stockholm finns 10 föreningar. Dessa föreningar är alla medlemmar i Svenska Cheerleadingförbundet (SCF). Förbundet har över 13 000 licensierade utövare. De flesta svenska utövarna av cheerleading är kvinnor.

Vad är skillnaden mellan cheer och pom?

Inom cheerleading tävlingssport finns två huvuddiscipliner: traditionell cheer (cheerleading) och performance cheer (ofta kallad pom). Traditionell cheer är en blandning av lyft (stunt), pyramider, volter, hopp, dans och ramsor. Performance cheer, däremot, fokuserar enbart på rörelsemönster och hopp, utan lyft eller pyramider. Denna gren kan tävlas i undergenrer som hiphop, jazz och freestyle pom. I Sverige finns fyra dansklasser inom pom: pom minior, förberedande pom, freestyle pom junior och freestyle pom senior.

Är cheerleading en olympisk sport?

Cheerleading är inte ännu en olympisk gren, men det internationella förbundet International Cheer Union (ICU) är permanent erkänt av Internationella olympiska kommittén (IOK) sedan den 20 juli 2021. Detta erkännande innebär att IOK betraktar cheerleading som en sport. Det är en förutsättning för att sporten i framtiden ska kunna ansöka om att bli upptagen i det olympiska programmet, men det kräver ytterligare förhandlingar och en ökad internationell popularisering. ICU hade fått ett provisoriskt erkännande redan 2016. ICU har 120 medlemsländer på sex kontinenter.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.