Kalmar slott

Medeltida ursprung och utveckling

Kalmar slotts historia börjar vid 1100-talets slut med uppförandet av ett runt befästningstorn, en kastal, på den befolkade Slottsholmen. Detta skedde under kung Knut Erikssons tid. Under kung Magnus Ladulås ledning på 1280-talet byggdes en försvarsborg med ringmur runt det ursprungliga tornet, som då blev slottets kärntorn. Denna befästning räknades tillsammans med Tre kronor, Viborgs slott och Älvsborgs fästning till ett av Sveriges fyra viktigaste fästen. År 1337 genomförde kung Magnus Eriksson en betydande om- och tillbyggnad av slottet, där åtminstone bottenvåningarna till flyglarna uppfördes. Ytterligare en ringmur med småtorn och ett framskjutande portvärn byggdes också utanför slottet under denna period.

Kalmarunionen och Gustav Vasas tid

År 1397 stod Kalmar slott i centrum för en av de viktigaste politiska händelserna i Norden, nämligen bildandet av Kalmarunionen. Unionen, som skapades av drottning Margareta, förenade de nordiska länderna under en gemensam monark. Under det svenska upproret mot Danmark år 1520 förknippas änkan Anna Eriksdotter (Bielke) med slottet, då hon som befälhavare enligt vissa källor vänligt tog emot Gustav Vasa vid hans återkomst till Sverige. Journalisten Herman Lindqvist ifrågasätter dock denna berättelse. År 1523 var Kalmar slott den plats, efter Stockholm, där trupper höll ut längst mot de svenska upprorsstyrkorna. Efter hemliga förhandlingar mellan Kalmarborna och de belägrande svenska trupperna under Arvid Gustafsson Västgöte föll staden genom ett överraskningsanfall fjärde dag pingst. Slottet kapitulerade åtta dagar senare, vilket möjliggjorde erövringen av Öland. År 1525 belägrades och intogs slottet med storm av kungliga trupper efter att fogden Berent von Mehlen fallit i onåd, vilket ledde till svåra förluster på båda sidor.

Omvandling till renässansslott

Den medeltida borgen ansågs vid mitten av 1500-talet vara föråldrad, och år 1535 inleddes en omfattande omvandling till ett renässansslott under ledning av Henrik von Cöllen. De fyra runda hörntornen anlades och slottet försågs med nya flyglar. Stora trappan byggdes mellan 1555 och 1559 av Jacob Richter. Åren 1557 till 1560 var slottet residens för hertig Erik XIV, som fortsatte byggnadsverksamheten även efter att han lämnat det som bostad. Under hans tid lades tyngdpunkten på inredningsarbeten. Hans bror, Johan III, drev sedan på arbetet ytterligare. Arkitekterna Johan Baptista Pahr och från 1575 hans bror Dominicus Pahr var verksamma. Under denna period revs det gamla kärntornet och nya längor byggdes, medan tre befintliga torn byggdes om till flyglar, bland annat Vattentornet. Övriga torn försågs med huvar i renässansstil. Slottskyrkan tillkom mellan 1589 och 1592, och bönstolarna installerades 1619. Många andra ombyggnationer genomfördes, som portaler och brunnsbyggnaden på den inre borggården. Salarna fick omfattande inredningar, och slottets olika delar fogades samman till en enhetlig förening av försvarsfästning och bostadsslott. Från 1601 verkade Peter Dionisius som slottsbyggmästare. Även de fyra rundtornen i halvöns hörn, som påbörjats av Gustav Vasa, fullbordades under början av 1600-talet, vilket gjorde att slottets bestyckning uppgick till 287 kanoner.

Belägringar, krig och förfall

Under Kalmarkriget år 1611 intogs staden Kalmar av en dansk här, samtidigt som en svensk här under Karl IX tågade söderut. Slottet belägrades och dess nyutsedde hövitsman, Christer Somme, kapitulerade, antingen på grund av brist på ammunition eller av förräderi. Slottet återgick till Sverige år 1613. Mycket av bestyckningen var förstörd men återställdes snart, och under andra hälften av 1600-talet kunde slottet fortfarande anses vara en stark befästning. Slottet skadades svårt under belägringen och drabbades även av en brand år 1642. Vid slutet av 1600-talet upphörde slottet att vara kungaborg, vilket inledde en lång period av förfall. Det anrika byggnadsverket hade belägrats 22 gånger under 394 år men hade aldrig tagits genom stormning. Medan det inre fick förfalla, upprätthölls fästningsverken nödtorftigt. På 1740-talet byggdes slottsravelinen på landsidan. År 1766 beslutades om en upprustning, men då var tornöverbyggnaderna uppruttna, golven ruttna och murarna delvis sammanfallna. Därefter upphörde slottet att vara fästning och blev istället kronobränneri. Delar av slottet användes också som fängelse, där förhållandena var vidriga. Bland fångarna fanns radikalpietisten Thomas Leopold, som satt fängslad mellan 1736 och 1741. Fångarna led av skörbjugg, saknade ordentliga kläder och ved under vintern, vilket föranledde många klagomål, även från landshövdingen.

Den stora upprustningen

Under 1850-talet påbörjades en omfattande upprustning av Kalmar slott. Kung Oscar I lät år 1850 återställa brunnsöverbyggnaden på borggården. Erik XIV:s gemak upprustades mellan 1855 och 1862, även om renoveringarna var ganska hårda. Fångarna flyttades från slottet år 1852, och riksdagen beviljade 80 000 kronor till en yttre restaurering. Under denna fick tornen nya huvar, slottets inre rensades upp och den gamla dekoreringen återställdes. Det 1870 av Volmar Sylvander grundade Kalmar museum kom att inrymmas på slottet. Renoveringsarbetena fortsattes på 1880-talet av arkitekt Helgo Zettervall, som varit elev till Fredrik Wilhelm Scholander som initierat arbetet 1856. År 1921 satte professor Martin Olsson igång ett noggrant restaureringsarbete, som även omfattade en undersökning av slottets äldre byggnadsförhållanden. Arbetet med att återställa vallar, vallgrav, bro och vindbrygga pågick fram till 1941, då slottet återigen omgavs av vatten. Sedan dess har slottet underhållits och är idag öppet för allmänheten.

Slottet som sevärdhet

Kalmar slott beskrivs idag som Sveriges bäst bevarade renässansslott. Bland de enskilda sevärdheterna i renässansstil märks Kung Eriks gemak med rik intarsia- och stuckdekor samt en färglagd fris med jaktmotiv. Andra höjdpunkter är de skulpterade portalerna, den förnäma brunnen från 1578 på borggården och en jättelik öppen spis med plats för en riddare till häst. Slottet har fortsatt att vara en viktig kulturplats, vilket illustreras av att SVT:s Luciamorgon i december 2023 firades i slottet. Landshövdingen i Kalmar län innehar traditionellt även titeln som Ståthållare på Kalmar slott och ingår i de Icke tjänstgörande hovstaterna vid Kungliga hovet, en återblick till tiden då slottet var landshövdingens residens.

Vanliga frågor om Kalmar slott

Vad är Kalmar slott mest känt för?

Kalmar slott är mest känt för att vara platsen där Kalmarunionen bildades år 1397. Denna union, skapad av drottning Margareta, förenade de nordiska länderna Danmark, Norge och Sverige under en gemensam monark. Dessutom är slottet känt som Sveriges bäst bevarade renässansslott. Denna status uppnåddes efter en omfattande omvandling under 1500-talet, då den medeltida borgen ombyggdes till ett praktfullt palats av kungarna Gustav Vasa, Erik XIV och Johan III. Slottet har historiskt sett också kallats för Rikets nyckel på grund av sin strategiska betydelse.

När och varför byggdes Kalmar slott?

De första byggnaderna på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet, då ett runt försvarstorn (en kastal) byggdes på Slottsholmen. Anledningen var strategisk. Platsen låg vid den medeltida hamnen och Kalmarsund, vilket gjorde den till en nyckelposition för försvaret av riket. Under 1200-talet, särskilt på 1280-talet under kung Magnus Ladulås, byggdes en fullständig försvarsborg med ringmur och rundhörnstorn runt det ursprungliga tornet. Denna befästning utvecklades till ett av Sveriges fyra viktigaste fästen, tillsammans med Tre kronor, Viborgs slott och Älvsborgs fästning.

Vilka kungar var involverade i att bygga om slottet till renässansstil?

Omvandlingen av den medeltida borgen till ett renässansslott initierades av Gustav Vasa och drevs sedan vidare av hans söner. Hertig Erik XIV, som bodde på slottet 1557–1560, lade stor vikt vid inredningsarbeten. Hans bror, Johan III, var särskilt aktiv och initierade ett omfattande renoveringsprogram strax efter sin trontillträde. Under Johan IIIs regeringstid arbetade arkitekterna Johan Baptista Pahr och Dominicus Pahr med att ge slottet dess renässansprägel, inklusive nya flyglar, ombyggda torn och en ny slottskyrka.

Hur skadades slottet och varför förföll det?

Slottet skadades svårt under Kalmarkriget, särskilt under belägringen år 1611, och drabbades också av en brand år 1642. Trots reparationer inleddes en lång period av förfall mot slutet av 1600-talet, när slottet upphörde att vara en kunglig borg. Det användes därefter som kronobränneri och fängelse, där byggnaden försummades. Vid en inspektion 1766 konstaterades att tornen var förfallna, golven ruttna och murarna delvis sammanfallna.

Hur restaurerades Kalmar slott till dess nuvarande skick?

En stor upprustning inleddes på 1850-talet. Kung Oscar I startade arbetet, och fångarna flyttades ut 1852. Riksdagen beviljade medel för en yttre restaurering där tornen fick nya huvar. Arkitekterna Fredrik Wilhelm Scholander och senare hans elev Helgo Zettervall ledde arbeten under 1800-talet. Ett särskilt noggrant restaureringsarbete inleddes 1921 av professor Martin Olsson, som också undersökte slottets historiska byggnadsdetaljer. Arbetena, som inkluderade att återställa vallgraven, pågick fram till 1941.

Vad kan man se på Kalmar slott idag?

Idag är Kalmar slott ett välbevarat museum och turistattraktion. Besökare kan se praktfulla renässansinteriörer som Kung Eriks gemak med intarsia- och stuckdekorer, skulpterade portaler och en stor öppen spis. På den inre borggården står en förnäm brunn från 1578. Slottet hyser också Kalmar museum. Dessutom används det fortfarande för kulturevenemang, som när SVT:s Luciamorgon sändes därifrån i december 2023.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.