Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Handling och tema

Filmen handlar om den fjortonårige Karl-Bertil Jonsson, en stor beundrare av Robin Hood. På julafton tar han på sig sin fars för stora tomtekläder och använder sitt feriearbete på postens paketavdelning för att stjäla julklappar adresserade till rika människor. Han kontrollerar mottagarnas inkomster i taxeringskalendern och delar sedan ut paketen till fattiga personer i slumkvarteren.

Karl-Bertils far, varuhusdirektör Tyko Jonsson, blir upprörd över sonens brottsliga tilltag. När brottet uppdagas tvingar han sonen att följa med och besöka alla stöldoffer för att bekänna. Till deras förvåning visar sig de bestulna, rika mottagarna vara glada över att ha blivit av med onödiga julklappar och ser Karl-Bertils handling som något fint. Historien utforskar teman som klasskillnader, generositet och hyckleri i det borgerliga samhället.

Rollfigurer och karaktärer

Huvudpersonen är den idealistiske tonåringen Karl-Bertil Jonsson. Hans far, varuhusdirektör Tyko Jonsson, är en stor, tjock och rödbrusig man med god inkomst. Han är hård i sin uppfostringsstil men försöker vara rättvis. När Karl-Bertils brott uppdagas låter han inte sonen komma undan, men utsätter också sig själv för det pinsamma i att besöka stöldoffren. Genom detta får han uppleva sonens rehabilitering när ingen av de bestulna blir ledsna.

Karl-Bertils moder är en öm hemmafru som bjuder honom på frukost på sängen och gråter när maken skäller ut sonen. Efter julmiddagen hindrar hon sin make från att köra sonen till jobbet eftersom han har druckit glögg. En central bifigur är byrådirektör H.K. Bergdahl, som har mahognyport och husa. Han blir bestulen på en tändstickstavla med motiv av Bodens fästning. När han får veta sanningen utbrister han att det är det finaste han hört sedan sin konfirmation och erbjuder Karl-Bertil ett fikon. Han kallas H.K. Bergdahl i taxeringskalendern, men på hans port står H.H.K. Bergdahl, där H före personnamn är en förkortning för Herr.

Andra roller som nämns i filmen är gatflickan Beda Larsson, den medellöse Harald Ljungström, den ensamma änkan Lisbeth Blomkvist samt byrådirektör Bergdahls hustru, mor och husa. I den engelska versionen från 1987 har Tyko Jonsson fått namnet Charles Jonsson.

Produktion och bakgrund

Berättelsen skrevs ursprungligen av Tage Danielsson direkt för förlaget Wahlström & Widstrand, som skickade ut den som en julhälsning till sina anställda. Den publicerades senare i den andra utgåvan av Danielssons bok Sagor för barn över 18 år från 1964, illustrerad av Per Åhlin. Idén till en film kom i februari 1975 när Sveriges Radio-TV ville ha en julsaga. Först tänkte man sig en spelfilm, men Danielsson tvekade på grund av svårigheten att gestalta en obestämd tidsperiod och höga kostnader. På Danielsons initiativ kontaktades istället tecknaren Per Åhlin för att göra en tecknad film till julen 1975.

Produktionstiden var kort, bara nio månader, och arbetet utfördes av ett team på 13 personer, varav tio var färgläggare och tre var animatörer. Bakgrunderna skapades med hjälp av fotograferade pappersmodeller i olika vinklar och med olika ljussättningar. För att spara tid ritades figurernas konturer med spritpenna istället för tusch, vilket ledde till tekniska problem då spritfärgen löstes upp och animationscellerna fastnade i varandra. Detta resulterade i att den version som hade premiär på julafton 1975 var slarvigt tecknad. En förbättrad version gjordes efter julen och har visats sedan dess. Per Åhlin har sagt att han inspirerades av Winsor McCays tecknade serie Lilla Nemo.

Stil, tidsepok och inspirationskällor

Filmen är tecknad i en karakteristisk stil där Per Åhlin bland annat lät sig inspireras av Winsor McCay. Figurerna sägs likna Åhlin och hans kompisar från 1930- och 1940-talen. Den tecknade Karl-Bertil har en viss likhet med en ung Tage Danielsson, men enligt Åhlin är alla figurer påhittade och Danielsson hade inte samma familjebakgrund som Karl-Bertil.

Filmen innehåller flera anakronismer som gör att tidsperioden är obestämd. Vissa detaljer, som en bild på En svensk tiger, gengasaggregat på bilar och nazistflaggor i flaggspelet på en taxibil, tyder på andra världskriget. Taxeringskalendern Karl-Bertil använder för att kontrollera årsinkomster är från 1942. Det nämns också att Karl-Bertil studerar i läroverket, en benämning som avskaffades med enhetsskolans införande under efterkrigstiden.

Samtidigt pekar andra detaljer mot en senare tid. Radiotjänsts reguljära TV-sändningar startade 1956, Jean-Paul Sartres självbiografi utkom 1964, och Bosse Larssons Nygammalt premiärsändes 1971. Den svartvita film som Tyko Jonsson tittar på är Lilla helgonet från 1944, med Åke Söderblom, Thor Modéen och Marguerite Viby. Julsången som Karl-Bertil sjunger, Nu så kommer julen, är en dikt av Zacharias Topelius tonsatt av Ellen Heijkorn och publicerad 1920.

Musik, röster och versioner

Filmmusiken är komponerad av jazzmusikern Gunnar Svensson och framförs av honom tillsammans med Arne Domnérus och Sture Åkerberg. Musiken ger filmen en speciell atmosfär. Julsången som Karl-Bertil sjunger är alltså Nu så kommer julen.

Filmen finns i flera versioner med olika berättarröster. Det finns två engelska versioner. I den ena läser Tage Danielsson själv alla roller, och i den andra läser den brittiske skådespelaren Bernard Cribbins. I de engelska versionerna heter huvudpersonen Christopher. På den engelska DVD-utgåvan från 2004 saknas scenen med gatflickan Beda Larsson som trycker den randiga sidenslips hon fått i julklapp mot sin barm.

Filmen har även översatts till andra språk. Sagan med Per Åhlins teckningar gavs ut på engelska och italienska 2018 och i en tysk version 2020.

Distribution och kulturell påverkan

Sedan premiären 1975 har filmen visats varje julafton i Sveriges Television, vilket gjort den till en fast jultradition. Den visas också årligen i norsk TV och då och då i dansk TV samt i Finska TV. Filmen släpptes på DVD i Storbritannien 2004 och i Sverige den 23 november 2011.

Filmen har haft ett stort kulturellt inflytande. Den är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker som gavs ut 2009. I december 2002 fanns Karl-Bertil på svenska postens julfrimärken. Samma år såldes originalfilmceller ur filmen på Seriegalleriet i Stockholm. Berättelsen har även omvandlats till andra format. Operasagan Snäll rebell från 2004, av Daniel Buckard och Samuel Jarrick, bygger på sagan. År 2018 och 2019 spelades Karl-Bertil Jonssons julafton som musikal på Scalateatern i Stockholm, med nyskrivna sångnummer av Henrik Dorsin, och regi och koreografi av Anna Vnuk. År 2021 släpptes en ny spelfilmversion regisserad av Hannes Holm med skådespelare som Jonas Karlsson, Lotta Ramel och Vanna Rosenberg.

Mottagande, debatt och etikett

Filmen har varit föremål för en svensk debatt om dess moraliska karaktär, särskilt i början av 2000-talet när den började sändas årligen i SVT. Vissa kritiker har hävdat att den är för politisk och att handlingen, som glorifierar stöld, inte passar den traditionella julstämningen. Andra har försvarat filmen och dess sociala budskap. Tage Danielsson själv var besvärad över att sagan blev föremål för alltför allvarliga analyser.

Trots debatten har Karl-Bertil Jonssons julafton förblivit en omtyckt och väletablerad del av den svenska julen. Dess unika kombination av humor, samhällsskildring, vemodig julstämning och tekniska innovationer inom animation har säkrat dess plats som en modern klassiker. Filmen fungerar både som en rolig saga och en reflektion över klass och välgörenhet, vilket fortsätter att resonera med publiken.

Vanliga frågor om Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Varför visas Karl-Bertil Jonssons julafton varje år?

Filmen har visats varje julafton i Sveriges Television sedan premiären 1975, vilket har etablerat den som en fast och omtyckt svensk jultradition. Dess årliga visning har gjort den välkänd för generationer av tittare.

Vilken tid utspelar sig historien i?

Filmen innehåller flera anakronismer som gör tidsperioden obestämd. Vissa detaljer som gengasbilar och nazistflaggor tyder på andra världskriget, medan andra inslag som TV-sändningar pekar på en senare tid, möjligen 1950- eller 1960-talet. Taxeringskalendern Karl-Bertil använder är från 1942.

Finns filmen på DVD eller att streama?

Ja, filmen släpptes på DVD i Sverige den 23 november 2011. En engelsk DVD-utgåva släpptes redan 2004. Filmen finns också att se via SVT Play.

Vad heter Karl-Bertil på engelska?

I de engelska versionerna av filmen heter huvudpersonen Christopher. Hans far, Tyko Jonsson, har i den engelska versionen från 1987 fått namnet Charles Jonsson.

Vem har gjort musiken till filmen?

Musiken är skriven av jazzmusikern Gunnar Svensson och framförs av honom tillsammans med Arne Domnérus och Sture Åkerberg. Julsången som Karl-Bertil sjunger är Nu så kommer julen, med text av Zacharias Topelius och musik av Ellen Heijkorn.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-09-26.