Djävulen bär Prada
Djävulen bär Prada är en amerikansk komedi- och dramafilm från 2006 i regi av David Frankel. Filmen producerades av Wendy Finerman och bygger på Lauren Weisbergers roman med samma namn från 2003. Huvudrollerna spelas av Meryl Streep som den skräckinjagande modechefen Miranda Priestly och Anne Hathaway som den unga aspirerande journalisten Andy Sachs. Filmen följer Andy som får ett jobb som Miranda Priestlys assistent på den prestigefyllda modetidningen Runway i New York City. Den skildrar hennes kamp för att anpassa sig till den krävande modedjungeln och balansera sitt privatliv med karriären.
Filmens handling och tematik
Djävulen bär Prada kretsar kring den unga och ambitiösa Andrea Andy Sachs, spelad av Anne Hathaway. Hon har nyligen tagit examen från Northwestern University och vill bli journalist. Trots att hon saknar intresse för och kunskap om modeindustrin får hon jobb som junior personlig assistent åt Miranda Priestly, den fruktade chefredaktören för den exklusiva modetidningen Runway i New York. Andy accepterar jobbet med målet att tolerera sin chefs misshandlande behandling tills hon kan använda kontakterna från Runway för att hitta ett jobb inriktat på journalistik.
Andy anpassar sig dåligt till den ytliga och modefixerade arbetsmiljön, särskilt i förhållande till Miranda brittiska seniorassistent Emily Charlton. Hon kämpar med att möta Miranda irrationella krav. Efter att ha misslyckats med att ordna transport för Miranda från Miami under en orkan blir hon tillrättavisad. Hon vänder sig då till tidningens konstnärlige direktör Nigel för råd, och han hjälper henne att välja stilrena kläder som passar den extremt mode medvetna arbetsplatsen.
Denna förändring leder till att Miranda börjar märka Andys ökade engagemang och delegerar viktigare uppgifter till henne. Andy överträffar snart Emily, som längtar efter att få följa med Miranda till Paris modevecka. I förberedelse för evenemanget följer Emily extrema dieter som äventyrar hennes hälsa. När Emily kommer till jobbet sjuk och glömmer namnen på viktiga gäster på en välgörenhetsgala, kliver Andy in och räddar Miranda från att hamna i en pinsam situation. Miranda väljer därefter ut Andy att följa med henne till Paris Fashion Week.
Emily är förfärad över att Andy accepterade Mirandas erbjudande. Efter att Andy väser åt sin pojkvän Nate, gör han slut med henne, besviken över att hon har blivit en av de ytliga, egocentrerade kvinnor hon en gång förlöjligade. I Paris får Andy veta att Mirandas man har begärt skilsmässa. Samma kväll berättar Nigel för Andy att han har accepterat ett jobb som kreativ chef för den framgångsrike designern James Holt. Andy tillbringar natten med journalisten Christian Thompson, som avslöjar att Jacqueline Follet, Mirandas motpart som chefredaktör för franska Runway, förbereds för att ersätta Miranda.
Andy försöker varna Miranda, som avfärdar henne. Vid en lunchpresentation meddelar Miranda att Jacqueline blir Holts nya kreativa chef och avslöjar senare att hon redan kände till planen att ersätta henne och offrade Nigels ambitioner för att bevara sitt eget jobb. Andy är frånstött av Mirandas förräderi mot sin vän, men Miranda påpekar att Andy gjorde exakt samma sak mot Emily. Rädd för att bli den typ av person Miranda är, stormar Andy iväg. När Miranda försöker ringa henne, kastar Andy sin telefon i Fontaines de la Concorde.
Tillbaka i New York träffar Andy Nate, som berättar att han fått ett nytt jobb som souschef i Boston, och de kommer överens om att hålla kontakten. Samma dag har Andy en intervju på tidningen New York Mirror. Redaktören berättar att när han ringde Runway för en referens, sa Miranda till honom att Andy var den största besvikelsen hon någonsin haft som assistent och att han skulle vara en idiot om han inte anställde henne. Efter att ha fått jobbet ringer Andy Emily och erbjuder henne kläderna hon skaffade i Paris. Medan hon går förbi Runways kontorsbyggnad ser Andy Miranda och vinkar till henne. Miranda erkänner inte henne, men ler för sig själv när hon sätter sig i sin bil.
Rollbesättning och karaktärer
Filmen bärs upp av en stark ensemble. Meryl Streep gestaltar Miranda Priestly, den iskalla och manipulative modechefen vars minsta nickning är lag för hennes personal. Streeps tolkning, som kombinerar kall elegans med undertryckt makt, blev hyllad och belönades med en Golden Globe. Anne Hathaway spelar huvudpersonen Andy Sachs, vars resa från naiv outsider till en del av systemet och slutligen till självinsikt är filmens ryggrad.
Emily Blunt gör en minnesvärd roll som Miranda brittiska seniorassistent Emily Charlton, vars liv kretsar kring jobbet och som går till extrema längder för att behaga chefen. Stanley Tucci spelar den snälla och stilmedvetne konstnärlige direktören Nigel, som blir Andys guide och vän i modedjungeln. Adrian Grenier spelar Andys pojkvän Nate Cooper, medan Simon Baker spelar journalisten Christian Thompson. Tracie Thoms och Rich Sommer medverkar som Andys vänner Lily och Doug. Flera personligheter från modevärlden har cameoroller som sig själva, inklusive Heidi Klum, Valentino Garavani och Bridget Hall. Robert Verdi dyker upp som en modejournalist i Paris som intervjuar Miranda. Ocrediterade medverkanden inkluderar Giancarlo Giammetti och romanens författare Lauren Weisberger, som spelar tvillingarnas barnflicka.
Produktion och förlaga
Djävulen bär Prada är baserad på Lauren Weisbergers roman med samma namn från 2003. Filmbolaget 20th Century Fox köpte rättigheterna till en filmatisering redan innan boken var färdigskriven. Carla Hacken, som då var studions verkställande vicepresident, hade bara sett de första hundra sidorna av manuskriptet och en disposition för resten av handlingen. Regissören David Frankel och producenten Wendy Finerman hade läst The Devil Wears Prada i form av en bokförfrågan. Det är allmänt känt att karaktären Miranda Priestly är inspirerad av Anna Wintour, chefredaktören för amerikanska Vogue, för vilken Weisberger själv en gång arbetade som personlig assistent. Denna koppling skapade initialt en viss tveksamhet inom modevärlden att samarbeta med filmen, av rädsla för vad Wintour skulle kunna göra som vedergällning för ett synligt samarbete med produktionen. Wintour har dock uppgett att hon gillade filmen, särskilt Streeps tolkning.
När boken blev en bästsäljare, införlivades element av handlingen i filmmanuset. Många tog sin inspiration från Ben Stillers film Zoolander från 2001, som satiriserar modeindustrin. David Frankel anlitades som regissör trots hans begränsade erfarenhet av långfilm, han hade bara gjort en spelfilm, Miami Rhapsody, samt avsnitt av Sex and the City och Entourage. Han citerade dokumentären Unzipped från 1995 om designern Isaac Mizrahi som sin modell för filmens attityd till mode, både löjlig och seriös.
Vid ett möte med Finerman sa Frankel att han tyckte att berättelsen i onödan straffade Miranda. Han förberedde sig för att gå vidare och överväga fler manus. Två dagar senare övertalade hans manager honom att ompröva och leta efter något han gillade som han kunde forma filmen till. Han tog jobbet och gav Finerman omfattande anteckningar om manuset och lade fram en detaljerad vision för filmen. Fyra manusförfattare arbetade med projektet. Peter Hedges skrev den första utkastet, en annan författare tackade nej. Paul Rudnick arbetade med några av Mirandas scener, följt av en omskrivning av Don Roos. Aline Brosh McKenna, som kunde relatera till huvudkaraktären, gav slutligen manuset sin slutgiltiga form. Inspelningen pågick under 57 dagar från september till december 2005, med huvudsaklig lokalisering i New York City och ytterligare scener filmade i Paris. Frankel minns upplevelsen som att ha höga insatser, eftersom det var det största projekt de hade försökt sig på hittills, med knappt tillräckliga resurser. Projektet fick inte klartecken förrän Streep var klar för rollen.
Mottagande och utmärkelser
Filmen hade sin premiär på LA Film Festival den 22 juni 2006 och hade biopremiär i USA den 30 juni 2006. Den blev en stor publik- och kritikerframgång. Den spelade in över 327 miljoner dollar världen över mot en budget på mellan 35 och 41 miljoner dollar. Meryl Streeps prestation fick särskild berömmelse och hon vann en Golden Globe för bästa skådespelerska i en musikal eller komedi. Hon nominerades även till en Oscar (Academy Award) för bästa kvinnliga huvudroll, en BAFTA Award, en Screen Actors Guild Award (SAG) och en Critics Choice Award för samma roll. Filmen i sin helhet hyllades för sin skarpa dialog, sin underfundiga satir över modevärlden och sina starka kvinnliga karaktärer. Den har sedan dess fått status som en modern klassiker inom genren.
Kulturell betydelse och arv
Djävulen bär Prada har haft ett bestående kulturellt inflytande långt efter sin premiär. Den har blivit en referenspunkt för diskussioner om toxiska arbetsplatser, karriärsambitioner, självförverkligande och den svåra balansen mellan privatliv och arbete. Miranda Priestlys karaktär har gett upphov till otaliga citat och memes, och hennes namn används ofta som en metafor för en krävande och skräckinjagande chef. Filmen satte även en standard för hur mode kan porträtteras på film, både som en seriös konstform och som en arena för absurditet och social satir. Den påverkade senare TV-serier och filmer som skildrar liknande miljöer, och jämförs ofta med TV-serien Ugly Betty som också utforskar en outsiders perspektiv på modevärlden. Enligt anteckningarna släpptes en uppföljare med titeln The Devil Wears Prada 2 i maj 2026.
Vanliga frågor om Djävulen bär Prada
Vad handlar filmen Djävulen bär Prada om?
Filmen handlar om den unga, nyutexaminerade journalisten Andy Sachs som får ett jobb som personlig assistent åt den fruktade redaktören Miranda Priestly på modetidningen Runway i New York. Trots sin brist på modemedvetenhet och erfarenhet tvingas hon lära sig att navigera i den krävande arbetsmiljön. Hennes karriär tar fart efter att hon får hjälp med sin stil av konstnärlige direktören Nigel, men hennes privatliv lider när relationer med vänner och pojkvän Nate går förlorade. Slutligen lämnar hon jobbet för att söka en mer autentisk karriär inom journalistik efter att ha bevittnat de etiska kompromisser som krävs för att överleva i Mirandas värld.
Vilka är huvudrollsinnehavarna i filmen?
Huvudrollerna i Djävulen bär Prada innehas av Anne Hathaway som den unga aspirerande journalisten Andrea 'Andy' Sachs. Meryl Streep spelar den mäktiga och krävande redaktören Miranda Priestly. Emily Blunt medverkar som Mirandas brittiska seniorassistent Emily Charlton, och Stanley Tucci spelar den snälla konstnärlige direktören Nigel Kipling. Andra viktiga roller inkluderar Adrian Grenier som Andys pojkvän Nate Cooper, Simon Baker som författaren Christian Thompson, samt Tracie Thoms och Rich Sommer som Andys vänner Lily och Doug.
Var och när spelades filmen in?
Huvudinspelningen av Djävulen bär Prada ägde rum under 57 dagar mellan september och december 2005. Den huvudsakliga inspelningsplatsen var New York City. Ytterligare scener spelades in i Paris för att skildra sekvenserna kring Paris Fashion Week som är en central del av filmens handling. Produktionen hade en budget på mellan 35 och 41 miljoner dollar och släpptes av 20th Century Fox.
Är filmen baserad på en verklig person eller händelse?
Filmen är baserad på Lauren Weisbergers roman från 2003, som själv är löst inspirerad av författarens erfarenheter. Weisberger arbetade tidigare som personlig assistent åt Anna Wintour, redaktören för den amerikanska utgåvan av Vogue. Karaktären Miranda Priestly anses allmänt vara inspirerad av Wintour, även om detta aldrig officiellt bekräftats. Många inom modebranschen var försiktiga med att medverka i filmen av rädsla för att stöta sig med Wintour, men hon har själv uttryckt att hon gillade filmen och särskilt Meryl Streeps prestation.
Vilka utmärkelser fick filmen?
Djävulen bär Prada fick generellt positiva recensioner, med särskilt beröm för Meryl Streeps skildring av Miranda Priestly. För sin roll vann Streep en Golden Globe för Bästa kvinnliga huvudroll i en musikal eller komedi. Hon nominerades också till en Oscar i kategorin Bästa kvinnliga huvudroll, samt till en BAFTA Award, en Screen Actors Guild Award och en Critics' Choice Award. Filmen blev också en kommersiell framgång med en global box office-intäkt på 327 miljoner dollar mot sin budget.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.





