Det är något som inte stämmer
Det är något som inte stämmer är en svensk dramakomedifilm från 2025. Filmen regisserades av Martina Haag, som även skrev manus tillsammans med Peter Arrhenius. Den är baserad på två av Haags egna romaner, Det är något som inte stämmer från 2015 och Livet går så fort. Och så långsamt från 2017. Filmen kretsar kring huvudpersonen Petra, vars liv följs både som 50-åring under en skilsmässa och som 15-åring under 1980-talet. Den hade biopremiär i Sverige den 29 augusti 2025 och distribuerades av SF Studios.
Bakgrund och produktion
Filmen Det är något som inte stämmer är baserad på två självbiografiskt inspirerade romaner av Martina Haag. Den första boken, som gav filmen dess titel, handlar om författarens skilsmässa från Erik Haag, medan den andra boken, Livet går så fort. Och så långsamt, skildrar hennes uppväxt. Martina Haag har själv regisserat filmen och skrivit manus tillsammans med Peter Arrhenius.
Produktionen sköttes av bolaget Bigster, med Calle Jansson och Mathias Gruffman som producenter. Sara Askelöf och Helena Larand var exekutiva producenter för Viaplay. Filmen är inspelad i Stockholm. Ursprungligen var planen att filmen skulle släppas direkt på streamingtjänsten Viaplay under 2023, men planerna sköts upp på grund av ekonomiska problem hos Viaplay. Istället fick filmen en traditionell biopremiär i Sverige i augusti 2025, distribuerad av SF Studios. Redan innan premiären fick filmen internationell uppmärksamhet genom att vinna priset för bästa film, Den gyllene nymfen, vid den 63:e TV-festivalen i Monte Carlo i juni 2024.
Handling och teman
Filmen är en berättelse om att finna sig själv och bli den person man alltid var menad att vara. Den kretsar kring huvudpersonen Petra och utspelar sig i två parallella tidsperioder som vävs samman. I nutiden är Petra 50 år och går igenom en smärtsam skilsmässa från sin make Anders, en musiker som hon varit tillsammans med sedan ungdomen. Paret har två döttrar. Deras till synes perfekta familjeliv börjar spricka när Petra upptäcker små tecken på att något inte står rätt till, som en felplacerad ljusstake. Detta leder till att hon får reda på att Anders har en affär med sin kollega Klara Bohman.
Petra måste utstå att se sin make och hans älskarinna uppträda i tv tillsammans samt bli trakasserad av kvällstidningar med frågor om relationen. Den andra tidslinjen följer Petra som 15-åring på Lidingö under 1980-talet, där hon drömmer om att bli skådespelare samtidigt som hon tvingas genomlida sina föräldrars separation. Här skildras en tuff vardag med dåliga betyg, olycklig förälskelse, föräldrar som bråkar, en mamma som försöker begå självmord och en sliskig chef på Petras praoplats som försöker utnyttja henne sexuellt. Tematiskt handlar filmen om hur både gammal och ny smärta formar en människa. Den är en varm, ömsint och samtidigt brutalt ärlig skildring av livskriser och överlevnad. Filmen följer Petras känslor genom livet, från djup sorg till jublande livsglädje.
Rollbesättning och karaktärer
Huvudrollen som Petra spelas av två skådespelerskor som fångar karaktären i olika livsskeden. Alexandra Rapaport spelar den 50-åriga Petra, medan Ella Hammarsten Liedberg gestaltar Petra som 15-åring. Shanti Roney spelar Petras make Anders, en musiker som gradvis blir kallare mot sin fru. Karaktären beskrivs som praktiskt taget utklädd till Martina Haags verklige exmake Erik Haag, både i klädsel och karaktärsdrag.
I övriga roller syns Hanna Dorsin som Marina, 50 år, Hanna Hedlund som Emma, Gustaf Hammarsten som Syon, och Henrik Norlén som Bosse Grahn. Adrian Macéus spelar Alexander Liljegren. Jessica Liedberg har en uppmärksammad roll som Petras alkoholiserade mamma i tillbakablickarna, en roll som särskilt har lyfts fram av kritiker. Ytterligare medverkande inkluderar Kardo Razzazi som terapeut, Thomas Hedengran som läkare, Melina Pascalidou som Sara, Moa Nåsander som Wilhelmina, Bathina Philipson som Tara och Emilia Grönvall som Anni.
Mottagande och kritik
Filmen har fått ett blandat mottagande av kritiker. Å ena sidan har den hyllats för sina starka skådespelarprestationer, sin befriande tragikomik och Martina Haags absoluta gehör för sorg. Alexandra Rapaport och Jessica Liedberg har särskilt lyfts fram för sina insatser. Filmen beskrivs som stjärnspäckad och autentisk i sitt sätt att skildra emotionella upplevelser. En recension beskrev den som en varm, ömsint och samtidigt brutalt ärlig skildring.
Å andra sidan har filmen kritiserats för att bli en traumaorgie där jobbiga situationer avlöser varandra i en spretig handling. Kritiker har menat att filmen vill beröra men att resultatet blir onyanserat och tillrättavisande. En recension gav filmen betyget 1 och kallade den katastrofal. Tillbakablickarna har beskrivits som något udda och hackiga, med ett oklart syfte. Berättarrösten som förekommer har gett filmen en nästan dokumentär känsla, vilket för vissa kritiker skapar en absurd dokusåpekänsla, jämförbar med Wahlgrens värld. Den personliga berättelsen, som är direkt hämtad från författarens liv, har ansetts bli för personlig och självupptagen i vissa recensioner. Det har noterats att det märks att man velat arbeta med hög igenkänningsfaktor och autenticitet, men att detta inte räddar slutprodukten enligt vissa bedömare. Samtidigt har andra hyllat filmen just för sin ärlighet och igenkänningsfaktor.
Stil och berättarteknik
Filmen kombinerar drama och komik i en tragikomisk stil, där hemskheter varvas med lättare stunder. Den använder sig av en vävande berättarteknik där två tidsperioder flätas samman för att visa hur upplevelser från barndomen formar den vuxna människan. 1980-talsmiljöerna på Lidingö skildras med tydliga klassklyftor mellan rika villabarn i dunjacka och arbetarklassungar, komplett med hemmafester där Gyllene tider spelas på högsta volym och starköl dricks. En berättarröst används genom filmen, vilket förstärker den självbiografiska känslan och i vissa avseenden ger produktionen en dokumentärliknande prägel. Filmen arbetar med hög igenkänningsfaktor och autenticitet, inte minst genom att karaktärerna och situationerna har tydliga paralleller till författarens verkliga liv. Det personliga berättandet har dock av vissa kritiker ansetts bli alldeles för personligt. Skildringen av Petras vuxenliv inkluderar detaljer som en felplacerad ljusstake som tecken på att något är fel, och hur hon som offentlig person måste utstå mediebevakning och trakasserier från kvällstidningar under skilsmässan. I tillbakablickarna får publiken följa en olycklig förälskelse och en praochef som försöker utnyttja Petra.
Jämförelse med källmaterialet
Filmen är en direkt filmatisering av Martina Haags två romaner, som vävs samman till en enda berättelse. Den första boken, Det är något som inte stämmer från 2015, handlar om skilsmässan från Erik Haag och ligger till grund för den vuxna Petras historia om otrohet och separation. Den andra boken, Livet går så fort. Och så långsamt från 2017, skildrar hennes uppväxt och ger material till 1980-talssekvenserna.
Enligt kritiker blir resultatet av att väva samman dessa två berättelser spretigt. Medan böckerna var separata verk, försöker filmen skapa en helhet av dem, vilket har lett till diskussion om berättelsens struktur. Det autentiska i skildringen, med karaktärer som direkt motsvarar verkliga personer som Erik Haag, har både hyllats för sin ärlighet och kritiserats för att skapa en känsla av att titta på en dokusåpa snarare än en fiktiv film. Den självbiografiska grunden är alltså mycket tydlig, vilket är en av filmens mest framträdande drag och en central punkt i både dess beröm och kritik.
Vanliga frågor om Det är något som inte stämmer
Vem har regisserat och skrivit manus till filmen?
Filmen är regisserad av Martina Haag. Hon har också skrivit manuset tillsammans med Peter Arrhenius. Martina Haag har filmatiserat två av sina egna romaner, vilka ligger till grund för historien. Detta är hennes regiarbete med denna berättelse, som har starka personliga inslag från hennes liv.
När och var hade filmen biopremiär?
Filmen hade sin biopremiär i Sverige den 29 augusti 2025. Den distribuerades av SF Studios på bio. Ursprungligen planerades filmen att släppas på streamingtjänsten Viaplay under 2023, men den sköts upp på grund av ekonomiska problem hos Viaplay. Inspelningen av filmen ägde rum i Stockholm.
Vilka skådespelare spelar huvudrollerna som Petra?
Alexandra Rapaport spelar Petra som 50-åring i filmen. Ella Hammarsten Liedberg spelar Petra som 15-åring under 1980-talssekvenserna. Båda skådespelarna bär huvudansvaret för att porträttera huvudkaraktären i olika livsskeden. Rollistan inkluderar även Shanti Roney som maken Anders och Jessica Liedberg som Petras alkoholiserade mamma.
Bygger filmen på en verklig händelse eller författarens liv?
Filmen är baserad på två av Martina Haags egna romaner, som i sin tur har starka personliga inslag. Den ena romanen handlar om skilsmässan från hennes dåvarande make Erik Haag. Den andra romanen skildrar hennes egen uppväxt och familjeförhållanden. Detta gör att filmen har en dokumentärliknande känsla med hög autenticitet. Karaktären Anders är till exempel tydligt inspirerad av Erik Haag i både klädsel och personlighet.
Vilka utmärkelser har filmen vunnit?
Filmen fick pris som bästa film i juni 2024. Den belönades med Den gyllene nymfen vid den 63:e upplagan av TV-festivalen i Monte Carlo. Detta skedde innan filmens biopremiär år 2025. Utmärkelsen visar att filmen uppmärksammats internationellt inom filmbranschen.
Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-05.



