Portugisisk vattenhund

Historia och ursprung

Den portugisiska vattenhunden härstammar från Portugal och är en av flera nationella varianter av den alleuropeiska vattenhunden. Rasen anses stå nära pudel och irländsk vattenspaniel. Under århundraden var den en viktig följeslagare för fiskare längs Portugals kust och runt hela norra Atlanten. Hundarna följde fiskebåtarna även till isiga vatten vid Island och Newfoundland, dit portugisiska fiskare begav sig på 1600- och 1700-talet. Deras huvudsakliga uppgifter var att apportera förlorade fisknät och andra redskap samt att fungera som simmande rapporthundar mellan båt och land. Det sägs att de även kunde dresseras att valla fisk in i näten och dyka efter fiskar som lyckats rymma.

När det inte var fiskesäsong kunde hundarna följa med fåren och livnära sig själva, främst på vildkaniner. Mot 1920-talet förändrades fiskemetoderna mot ett mer storskaligt fiske, vilket minskade antalet fiskare och behovet av hundarna. De återstående hundarna koncentrerades till Algarvekusten. Rasens fortlevnad under 1900-talet förtjäns främst tillskrivas insatserna av redaren Vasco Bensaude på 1930-talet och dr Anthony Cabral på 1950-talet. Trots deras arbete fanns det på 1960-talet bara omkring ett 50-tal hundar kvar. En rasklubb bildades i USA redan 1972 och många av de kvarvarande hundarna exporterades dit. Den första portugisiska vattenhunden importerades till Sverige år 1979.

Arbetsförmåga och användningsområden

Den portugisiska vattenhunden är en apporterande vattenhund som var en viktig följeslagare för fiskaren. Förutom att hjälpa till under själva fisket fungerade den också som vakthund för att försvara båt, ägodelar och last. Under arbete var hunden mycket uppmärksam och skulle den få order hoppade den i vattnet för att fånga upp tappad fisk eller redskap, även genom att dyka under vattnet om det behövdes. En tränad hund kan dyka ner till sex meters djup, även om fyra meter traditionellt ansågs tillräckligt.

Rasen är väl lämpad för moderna hundsporter som lydnad, bruksprov och agility. Det finns även rasrepresentanter som används i småviltjakt som stötande och apporterande fågelhund samt som servicehund. I både Europa och USA finns flera godkända räddningshundar av rasen. Vissa linjer har ett väl utvecklat vallanlag, och det finns portugisiska vattenhundar som används i praktiskt vallarbete på nötboskap. Naturligtvis används de även som rena sällskapshundar. I USA är vattenarbete, så kallade water trials, populärt bland rasen, och även i Portugal är sådana prov officiella för portugisisk vattenhund.

Utseende och päls

Portugisisk vattenhund finns i två olika typer av hårlag. Den ena har en ganska lång, vågig, glansig och luftig päls, kallad Cão de Agua de Pelo Ondulado. Den andra varianten har en krulligare, mattare päls av pudeltyp som verkar vara kortare, kallad Cão de Aqua de Pelo Encaradolado. Rasen har ingen underull. Färgen kan vara svart eller brun i olika nyanser från mörk choklad till creme, ibland i kombination med vitt. I Portugal tillåter rasstandarden inte mer än 30 procent vita markeringar.

Rasen har en enkellagerpäls som inte fäller, vilket gör den mer tolererad bland personer med hundallergier, även om det inte finns vetenskapligt stöd för att den skulle vara helt hypoallergen. Hanhundar väger vanligtvis mellan 18 och 27 kilogram och har en mankhöjd på 51 till 58 centimeter. Tikar väger mellan 16 och 23 kilogram och har en mankhöjd på 43 till 53 centimeter. Portugisiska vattenhundar har utpräglade simhud mellan tårna som hjälper dem att simma.

Klippning och vård

Om pälsen lämnas oklippt växer den obegränsat, vilket kan leda till problem som hår som växer framför ögonen och tovbildning som ger hudirritationer. Därför måste hunden klippas ungefär varannan månad och borstas varannan dag. Två traditionella klippningsstilar är vanliga. Den traditionella lejonklippningen innebär att håret på nosen, bakdelen och större delen av svansen klipps mycket kort, medan huvud, bål och den yttersta tredjedelen av svansen lämnas med full päls. Denna klippning har sitt ursprung i hundarnas arbete på fiskebåtarna, där den gav rörelsefrihet vid simning, skyddade vitala organ och fungerade som flythjälp. Den andra vanliga stilen är retrieverklippningen, där pälsen klipps till ungefär en tum (2,5 centimeter) längd jämnt över hela kroppen, med undantag för en vippa på svansspetsen. Denna stil är mer modern och uppkom för att göra rasen mer tilltalande för köpare. Oavsett klippning är det vanligt att lämna ungefär en tredjedel av svanshåret långt, vilket kallas för en flagga, för att förstärka svansens funktion som roder.

Lynne och beteende

Portugisiska vattenhundar är kärleksfulla, självständiga och intelligenta hundar som är lätta att träna i lydnad och agility. De är generellt sett vänliga mot främlingar och tycker om att bli klappade. Som arbetshundar är de vanligtvis nöjda med att vara vid sin ägares sida och vänta på instruktioner. De lär sig snabbt, verkar tycka om träningen och har ett gott minne för namnen på föremål.

Rasen har ett brett register av läten och tenderar att vara tysta hundar, men de varnar när någon närmar sig hemmet och kommunicerar sina önskemål vokalt och genom beteende till sin ägare. Deras skall är högt och distinkt. De kan använda sig av uttrycksfull flåsning, en distinkt ”ha-ha-ha-ha”-ljud, som en inbjudan till lek eller för att indikera ett begär efter mat. På grund av sin lydnad, höga intelligens och benägenhet att vokaliseras vid specifika larm är rasen lämplig som servicehund för personer med hörselnedsättning.

Kända ägare och popularitet

Portugisisk vattenhund är en relativt ovanlig ras. Till exempel var bara 36 portugisiska vattenhundar anmälda till Crufts tävlingar i Storbritannien år 2013. Rasen har dock fått ökad uppmärksamhet internationellt genom några kända ägare. Den amerikanske presidenten Barack Obama hade två portugisiska vattenhundar, Bo och Sunny. Bo var en gåva från senator Ted Kennedy. Även skådespelaren Raymond Burr och journalisten Stina Lundberg Dabrowski har hapt portugisiska vattenhundar. Rasens icke-fällande päls har bidragit till dess popularitet bland personer som är känsliga för hundallergier, även om det inte finns vetenskapliga bevis för att någon hundras är helt hypoallergen. I USA är det vanligt med hundar med så kallad ”parti”-färgning, med större vita markeringar, medan den traditionella portugisiska rasstandarden begränsar den vita färgningen.

Vanliga frågor om Portugisisk vattenhund

Vad är skillnaden mellan en portugisisk vattenhund och en pudel?

Portugisisk vattenhund och standardpudel är nära släkt och delar många egenskaper, som intelligens, krullig päls, simhud mellan tårna och icke-fällande päls. Portugisisk vattenhund är dock mer robust byggd med kraftiga ben och kan även ha en vågig pälsvariant, inte bara tätt krullig. Dess kroppsbyggnad är kraftigare och muskulösare, och den är något längre än den är hög, till skillnad från pudelns mer kvadratiska proportioner. Den portugisiska vattenhundens ögon kan vara svarta eller olika nyanser av bruna, och dess päls finns i färgerna svart, brun, svart och vit eller brun och vit.

Hur klipper man en portugisisk vattenhund?

Det finns två huvudsakliga klippningsstilar för portugisisk vattenhund. Den traditionella lejonklippningen innebär att håret på nosen, bakdelen och större delen av svansen rakas eller klipps mycket kort, medan huvud, bål och svansspetsen lämnas med full päls. Den andra stilen är retrieverklippningen, där all päls klipps till ungefär en tums längd jämnt över kroppen. Oavsett stil lämnas ofta en vippa på svansspetsen. Pälsen måste klippas regelbundet, ungefär varannan månad, för att den annars växer obegränsat och kan orsaka problem. Lejonklippningen minskade den initiala kyla som hunden upplevde när den hoppade i vattnet och gav värme till de vitala organen, medan den rakade bakdelen gav rörelsefrihet.

Är portugisisk vattenhund hypoallergen?

Portugisisk vattenhund har en enkellagerpäls som inte fäller på samma sätt som många andra raser, vilket gör att den ofta tolereras bättre av personer med hundallergier. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att någon hundras är helt hypoallergen, och påståendet om att portugisisk vattenhund skulle vara det saknar sådan evidens. Deras icke-fällande päls har dock bidragit till en ökad popularitet bland allergiker. Obama-familjen valde rasen bland annat för dess jämförelsevis hypoallergena natur, även om detta är en uppfattning och inte ett vetenskapligt faktum.

Vilka färger finns hos portugisisk vattenhund?

Portugisisk vattenhund kan vara helsvart eller brun i olika nyanser från mörk choklad till en ljusare creme-färg. Den kan också vara svart eller brun i kombination med vita markeringar. I Portugal tillåter rasstandarden inte mer än 30 procent vitt på hunden. Vita markeringar på bröst och ben är vanligt på svarta eller bruna hundar. Den vita färgen är den mest ovanliga, medan svart med vita markeringar på hakan och bröstet är den vanligaste färgkombinationen. I USA är så kallade "parti"-hundar med större vita områden allt vanligare.

Vad användes portugisisk vattenhund till historiskt?

Historiskt var portugisisk vattenhund en viktig hjälpreda för fiskare längs Portugals kust. Hundarna arbetade på fiskebåtarna och hade uppgifter som att apportera tappade fisknät och annat redskap som föll överbord. De fungerade också som simmande rapporthundar som kunde bära meddelanden mellan båtar eller mellan båt och land. Det sägs att de kunde dresseras att valla fisk in i näten och även dyka efter fisk som lyckats fly. När det inte var fiskesäsong kunde de följa med fåren och jaga vildkaniner. Varje fiskebåt hade traditionellt en eller två vattenhundar som noggrant iakttog när näten halades ombord.

Hur stor blir en portugisisk vattenhund?

Portugisisk vattenhund är en medelstor hund. Hanhundar väger vanligtvis mellan 18 och 27 kilogram och har en mankhöjd på 51 till 58 centimeter. Tikar är något mindre och väger mellan 16 och 23 kilogram med en mankhöjd på 43 till 53 centimeter. Rasen är robust och muskulöst byggd med starka ben och en kropp som är något längre än den är hög. Den har en kraftig benstomme som varken är förfinad eller grov, och en solid, muskulös kropp.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.