Lotteri

Definition och grundläggande funktion

Ett lotteri är ett spel där slumpen ensam avgör vem eller vilka som vinner, och detta kan ske i många olika former. Exempel på sådana former är klassiska lottdragningar, lyckohjul, bingospel, automatspel, roulettspel och tärningsspel. Grundprincipen för de flesta lotterier är att de är hasardspel, där vinsten utgörs av pengar eller saker. Spelet bygger på att det alltid finns många fler lotter eller deltagare än det finns vinster, vilket säkerställer att arrangören har en fördel. De lotter som inte ger någon vinst kallas traditionellt för nitlotter.

Traditionella lotterier och försäljningsmetoder

De traditionella lotterierna som fortfarande är mycket vanliga vid föreningsfester och liknande evenemang bygger på att man köper en fysisk lott. Vinsten kan antingen ges direkt utifrån numret på lotten, eller så sker en dragning först när alla lotter är slutsålda. Försäljningen sker ofta via tombola eller genom en lottring. På en lottring sitter lotterna i form av hoprullade papperslappar, där köparen får ena delen medan den andra delen med samma lottnummer sitter kvar på ringen för framtida verifiering. Denna typ av lottförsäljning är vanlig inom idrottsföreningar, bland skolklasser som samlar in pengar, och på marknader och nöjesparker. Ofta sker försäljningen från ett speciellt lotteristånd som är uppsatt för ändamålet.

Informella lotterier som julklappslotteri

Förutom de mer formella lotterierna finns det informella varianter som ofta har en social funktion. Ett vanligt exempel är julklappslotteriet, som förekommer bland vuxna vid juletid. Istället för att varje person köper en specifik julklapp till en annan specifik person, samlas alla julklappar på ett högt. Klapparna lottas sedan ut slumpmässigt till de närvarande deltagarna. Begreppet julklappslotteri kan även syfta på de kommersiella varuutlottningar som handeln anordnar som en marknadsföringsaktivitet inför julhandeln. Dessa lotterier skiljer sig från de statligt reglerade genom sin informella karaktär och sin direkta koppling till en social sammankomst eller en säsongsbetonad handelsperiod.

Lotteriets antika och medeltida ursprung

De första registrerade tecknen på ett lotteri är keno-lotter från den kinesiska Handynastin mellan 205 och 187 före Kristus. Dessa tidiga lotterier tros ha hjälpt till att finansiera större statliga projekt som exempelvis Kinesiska muren. Från det kinesiska 'Shijing' (Sångernas bok) från det andra årtusendet f.Kr. finns en referens till ett slumpspel som beskrivs som 'dragningen av trä', vilket i sammanhanget tycks beskriva en lottdragning. I Europa dök de första kända lotterierna upp under Romarriket, främst som en form av underhållning vid middagspartier. Varje gäst fick en lott, och priserna bestod ofta av lyxiga föremål som serviser, med garantin att varje lottinnehavare skulle vinna någonting. Det tidigaste registrerade lotteriet som erbjöd lotter till försäljning organiserades av den romerske kejsaren Augustus för att samla in medel till reparationer i staden Rom, där vinnarna fick priser i form av föremål med ojämnt värde.

Medeltidens pengalotterier i Europa

De första registrerade lotterierna som erbjöd lotter till försäljning med penningpriser hölls i Nederländerna under 1400-talet. Olika städer anordnade offentliga lotterier för att samla in pengar till stadens befästningsverk och för att hjälpa de fattiga. Stadsarkiv från Gent, Utrecht och Brygge indikerar att lotterier kan vara ännu äldre. Ett dokument daterat den 9 maj 1445 från L'Ecluse hänvisar till insamling av medel för att bygga murar och stadsbefästningar, genom ett lotteri med 4 304 lotter och en total prissumma på 1737 floriner. Under 1600-talet var det ganska vanligt i Nederländerna att organisera lotterier för att samla in pengar till de fattiga eller för att finansiera ett brett spektrum av allmännyttiga ändamål. Dessa lotterier visade sig vara mycket populära och hyllades som en smärtfri form av beskattning. Det nederländska statliga Staatsloterij är det äldsta fortlöpande lotteriet, grundat 1726. Det engelska ordet 'lottery' är härlett från det nederländska substantivet 'lot', som betyder 'öde'.

Det första registrerade italienska lotteriet hölls den 9 januari 1449 i Milano, organiserat av den Gyllene Ambrosianska republiken för att finansiera kriget mot Republiken Venedig. Det var dock i Genua som spelet 'Lotto' blev särskilt populärt. Där brukade folk satsa på namnen från medlemmarna i Stora rådet, vilka drogs slumpmässigt, fem av nittio kandidater vart sjätte månad. Denna typ av spel kallades Lotto eller Semenaiu. När folk ville spela oftare än två gånger per år började man ersätta kandidaternas namn med nummer, och det moderna lotto-spelet var fött. Både moderna legala lotterier och det olagliga nummerspelet kan spåra sitt ursprung till denna utveckling.

Utveckling i Frankrike och England under tidig modern tid

Kung Frans I av Frankrike upptäckte lotterierna under sina kampanjer i Italien och beslutade att organisera ett sådant i sitt kungarike för att hjälpa till med statens finanser. Det första franska lotteriet, Loterie Royale, hölls 1539 och auktoriserades genom ediktet av Châteaurenard. Detta försök blev ett fiasko, eftersom biljetterna var mycket kostsamma och de samhällsklasser som hade råd med dem motsatte sig projektet. Mellan 1757 och 1836, under en period på omkring 80 år med vissa avbrott under franska revolutionen, drev den franska staten ett lönsamt Loterie. Projektet föddes ur en serie initiativ för att finansiera École militaire. Nyckelpersoner vid lotteriets tillkomst var Giacomo Casanova och bröderna Calzabigi (Giovanni och Ranieri). Casanova försvarade projektet i en serie samtal med Madame de Pompadour, den franske matematikern Jean d'Alembert, Joseph de Pâris Duverney (intendent för École militaire) och den franske utrikesministern. Till skillnad från moderna lotterier där staten aldrig kan förlora, kunde den franska staten gå med förlust i detta lotteri, men ett klokt val av utbetalningsstruktur gjorde förluster så osannolika att en vinst för staten säkrades.

Även om engelsmännen förmodligen först experimenterade med lotterier och liknande hasardspel, var det första registrerade officiella lotteriet bemyndigat av drottning Elisabet I, år 1566, och drogs 1569. De 400 000 utfärdade biljetterna kostade 10 shilling (£0.50) var, vilket ungefär motsvarade tre veckors löner för vanliga medborgare, med ett huvudpris värt ungefär £5 000. Detta lotteri var designat för att samla in pengar till 'reparation av hamnar och rikets styrka, och för andra allmännyttiga arbeten', inklusive återuppbyggnad av hamnar och nya skepp för den kungliga flottan. Varje biljettinnehavare vann ett pris, och det totala värdet av priserna motsvarade de insamlade pengarna. Priserna var i form av både 'kontanter' och värdefulla varor som silverfat, gobelänger och fint linne. Dessutom beviljades varje deltagare immunitet från en arrest, 'så länge brottet inte var sjöröveri, mord, grova brott eller förräderi'. Lotteriet marknadsfördes genom rullar uppsatta över hela landet som visade skisser av priserna.

Modern historia och statlig reglering

Under 1800-talet och början av 1900-talet blev de flesta former av spel, inklusive lotterier och tävlingar, olagliga i USA och större delen av Europa samt många andra länder. Denna situation kvarstod långt efter andra världskriget. Under 1960-talet började kasinon och lotterier åter dyka upp över hela världen som ett sätt för regeringar att höja intäkter utan att höja skatter. Lotterier förekommer i många format, till exempel kan priset vara ett fast belopp i kontanter eller varor. I det formatet finns det en risk för arrangören om otillräckligt många biljetter säljs. Vanligare är att prispotten är en fast procentandel av intäkterna. En populär form av detta är '50–50'-dragningen, där arrangörerna lovar att priset kommer att vara 50% av intäkterna. Många moderna lotterier tillåter köpare att välja siffrorna på lotten, vilket resulterar i möjligheten för flera vinnare. I England fungerade de insamlade lotterimedlen som ett räntefritt lån till regeringen under de tre år som biljetterna såldes. Senare sålde regeringen lotterirättigheterna till mäklare, som i sin tur anställde agenter och löpare för att sälja dem. Dessa mäklare blev med tiden de moderna värdepappersmäklarna för olika kommersiella företag. De flesta människor hade inte råd med hela kostnaden för en lott, så mäklarna sålde andelar i en lott, vilket resulterade i att biljetter utfärdades med en notering som 'Sjuttonde' eller 'Tredje klass'.

Regelverk för lotterier i Sverige

I Sverige krävs tillstånd från myndigheten Lotteriinspektionen för att bedriva lotterier som omfattar mer än ett län. Sådana tillstånd kan endast lämnas till öppna ideella organisationer, vilket utesluter kommersiella bolag från att arrangera större lotterier. Per januari 2018 fanns det 44 giltiga tillstånd utgivna till följande 18 olika ideella organisationer. Denna strikta reglering syftar till att säkerställa att lotteriverksamheten i första hand gynnar allmännyttiga och ideella ändamål, i linje med den historiska användningen av lotterier för att finansiera samhällsgagnande projekt. Den svenska modellen speglar en medveten avvägning mellan att tillåta spel för nöjes skull och insamling, samtidigt som man vill begränsa de negativa effekterna av hasardspel och säkerställa att vinsterna går till goda ändamål.

Vanliga frågor om Lotteri

Vad är skillnaden mellan ett lotteri och andra hasardspel?

Ett lotteri är en specifik typ av hasardspel där slumpen helt avgör vinnarna, ofta genom en dragning av nummer. Andra hasardspel kan inkludera element av skicklighet eller strategi, medan ett rent lotteri endast bygger på tur. Vanliga lotteriformer är lottdragning, lyckohjul, bingo, automatspel, roulett och tärningsspel. Gemensamt för de flesta lotterier är att de är hasardspel där vinsten utgörs av pengar eller varor, och att det finns fler deltagare än vinster. Denna grundläggande struktur med köpta lotter och en slumpmässig dragning skiljer lotteriet från många andra spelformer.

Hur sålde man lotter i det första engelska statslotteriet?

Det första engelska statslotteriet, bemyndigat 1566, utfärdade 400 000 biljetter som kostade 10 shilling var, ungefär tre veckors löner för en vanlig medborgare. Lotteriet marknadsfördes genom uppsatta rullar över hela landet som visade skisser av de olika priserna. Eftersom de flesta människor inte hade råd med en hel biljett, sålde de mäklare som förvärvat rättigheterna från staten andelar i en lott. Detta ledde till att biljetter utfärdades med noteringar som 'Sjuttonde' eller 'Tredje klass'. Dessa mäklare anställde i sin tur agenter och löpare för att sälja biljetterna, och de blev med tiden föregångare till moderna värdepappersmäklare. Varje biljettinnehavare var garanterad en vinst, och prispotten motsvarade exakt de insamlade medlen.

Varför användes de första lotterierna historiskt?

De första lotterierna användes främst för att finansiera offentliga projekt och välgörenhet. I det antika Kina under Handynastin tros keno-lotter ha finansierat stora statliga byggnadsverk som Kinesiska muren. Kejsar Augustus i Rom använde ett lotteri för att samla in pengar till stadsreparationer. Under medeltiden i Europa, särskilt i Nederländerna på 1400-talet, anordnades offentliga lotterier för att samla in pengar till stadens befästningsverk och för att hjälpa de fattiga. I England 1569 var syftet med det första statslotteriet att finansiera reparationer av hamnar och bygga nya skepp till flottan. Lotterier ansågs alltså vara ett smärtfritt sätt att beskatta befolkningen eller samla in medel för allmännyttiga ändamål.

Vad är ett '50–50'-lotteri?

Ett '50–50'-lotteri är ett specifikt format där arrangörerna lovar att prispotten kommer att vara exakt 50 procent av de totala intäkterna från lottförsäljningen. Detta är ett exempel på ett lotteri där prisfonden är en fast procentandel av intäkterna, vilket är en vanligare modell än lotterier med ett fast penningpris. I formatet med fast pris finns det en risk för arrangören om för få biljetter säljs, medan procentuella prispottar minskar denna risk. Många moderna lotterier tillåter dessutom köpare att välja sina egna nummer på lotten, vilket ökar möjligheten för flera personer att dela på en vinst. Dessa olika format visar på lotteriernas utveckling och anpassning till olika arrangemang och riskprofiler.

Vad hände med lotterierna under 1900-talet?

I början av 1900-talet var de flesta former av spel, inklusive lotterier och tävlingar, förbjudna i USA och i större delen av Europa samt många andra länder. Denna restriktiva hållning kvarstod långt efter andra världskriget. En förändring kom under 1960-talet, då kasinon och lotterier började åter etablera sig runt om i världen. Anledningen till denna återkomst var att regeringar såg lotterier som ett effektivt sätt att höja statliga intäkter utan att direkt höja skatterna på medborgarna. Denna utveckling markerade en shift från att se lotterier enbart som ett moraliskt tvivelaktigt spel till att även erkänna deras potential som en statlig inkomstkälla för allmännyttiga ändamål.

Vilka organisationer får driva lotterier i Sverige idag?

Enligt svensk lag får endast öppna ideella organisationer erhålla tillstånd att bedriva lotterier som omfattar mer än ett län. Tillståndet utfärdas av myndigheten Lotteriinspektionen. Detta innebär att kommersiella bolag inte kan få tillstånd för sådan verksamhet. Per januari 2018 fanns det 44 giltiga tillstånd utgivna till totalt 18 olika ideella organisationer. Denna strikta reglering syftar till att säkerställa att vinsterna från större lotterier går tillbaka till samhällsnyttiga eller ideella ändamål, vilket är i linje med den historiska användningen av lotterier för att finansiera allmännyttiga projekt och hjälpa behövande grupper.

Spel om pengar är för personer som fyllt 18 år. Spelar du för mycket kan du få stöd hos Stödlinjen, 020-81 91 00, och stänga av dig från spel hos alla licensierade bolag via Spelpaus.se.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.