Järvsöfaks
Järvsöfaks var en svensk kallblodig travhäst, född den 23 juni 1994 och död den 19 oktober 2020. Han tävlade mellan 1997 och 2009 och tränades samt kördes av sin uppfödare och ägare Jan-Olov Persson under hela karriären. Hästen satte flera världsrekord för kallblod, bland annat för flest segrar i rad (42) och på kort- och medeldistans. Han vann totalt 201 av 234 lopp, sprang in drygt 21 miljoner kronor och blev trefaldig Årets häst vid Hästgalan 2003, 2004 och 2005.
Karriär och rekord
Järvsöfaks tävlade från treårsåldern 1997 fram till sin sista start i december 2009. Under denna period startade han i 234 lopp och segrade i hela 201 av dem, vilket gav en vinstprocent på drygt 85 procent. Han sprang in drygt 21 miljoner kronor i prispengar. En av hans mest noterbara bedrifter var att vinna 42 lopp i rad, ett världsrekord för kallblod som stod sig till 2019 då den spanska hästen Trebol tog sin 43:e raka seger. Han tangerade det svenska rekordet i antal segrar, som hölls av Sabin, den 5 december 2008 på Romme travbana. Knappt tre veckor senare, den 26 december 2008, slog han Alm Svartens världsrekord genom att ta sin 184:e seger på Bergsåkers travbana.
Järvsöfaks satte även världsrekord på kort- och medeldistans för kallblod. Detta rekord sattes den 12 juli 2005 på Gävletravet, där han travade distansen 1640 meter på tiden 1.17,9. Han slog därmed det tidigare rekordet på 1.18,6 som hölls av den norske hästen Spikeld. Detta tidsrekord stod sig i nästan 20 år, fram till den 1 augusti 2025 då Brenne Borken slog det med tiden 1.17,7. Under V75-systemets historia, från 1993 och framåt, blev Järvsöfaks den mest segerrika hästen med totalt 48 V75-vinster. Hans rekord i totala segrar noteras dock ofta som ett världsrekord för kallblod, trots att de finska kallbloden Reipas med 348 segrar och Vonkaus med 317 segrar har fler.
Sjuka och comeback
År 2004 drabbades Järvsöfaks av en allvarlig och ovanlig tarmsjukdom som kallas Baron Gruff-sjukan, uppkallad efter en annan travhäst. Sjukdomen är känd för att ha ett akut och snabbt dödsförlopp. Tack vare att han fick snabb veterinärbehandling lyckades Järvsöfaks dock tillfriskna helt. Han gjorde en framgångsrik comeback i tävlingssammanhang redan i slutet av samma år. Efter tillfrisknandet blev han en populär ambassadör för travsporten utanför banan och lånades bland annat ut till Beridna högvakten och Livgardet för ceremoniella uppdrag.
Hästen ställde också upp på evenemang som Globen Horse Show. Året efter sin rekordresa, 2005, skrev journalisten Robert Opku tillsammans med Jan-Olov Persson en bok om Järvsöfaks. Boken slutfördes bara dagarna efter att världsrekordet på Gävletravet hade satt. Denna bok dokumenterade hans exceptionella karriär och popularitet.
Sista lopp och liv efter karriären
Järvsöfaks avslutade sin tävlingskarriär på ett sätt som var värdigt en legend. Den 28 december 2009 på Romme travbana gjorde han sin 234:e och sista start. Han segrade i loppet och tog därmed sin 201:a karriärseger. Efter karriären fortsatte han att vara en synlig profil och deltog i uppvisningar. Den 3 juli 2010 ägde ett uppmärksammat uppvisningslopp rum på Kattvikskajen i centrala Hudiksvall. Där tävlade Järvsöfaks mot skidåkaren Charlotte Kalla över 100 meter, där Kalla hade ett skidspår och Järvsöfaks en grusbana. Kalla ledde under 99 meter av loppet, men Järvsöfaks hann förbi och vann en meter före mållinjen. Även senare framträdde han vid större travarrangemang, som inför Elitkampen 2012 på Solvalla där han defilerade tillsammans med andra travprofiler som Jim Frick och Stig H. Johansson.
Avel och avkommor
Järvsöfaks var inte bara en framstående tävlingshäst utan också en mycket framgångsrik avelshingst. Han var svensk avelschampion och fick totalt 759 registrerade avkommor. Tillsammans sprang dessa in över 163 miljoner kronor i prispengar. Bland hans mest kända och duktiga avkommor märks derbyvinnaren Hallsta Lotus, Åkre Lurifax, Sundbo Kravall, Fakse och Faksen J:r. Det anmärkningsvärda är att flera av hans söner, inklusive Hallsta Lotus, Åkre Lurifax och Fakse, även besegrade sin egen far i travlopp, vilket visar på kvaliteten i avlen. Hans avelsarv lever vidare i flera generationer, till exempel som farfar till den norska hästen Lannem Silje. Genom sin omfattande och framgångsrika avel, där han från 2000 till 2013 var verksam som avelshingst, har Järvsöfaks satt en bestående prägel på den svenska kallblodstraven.
Utmärkelser och arv
Järvsöfaks mottog många av travsportens främsta utmärkelser. Vid den årliga Hästgalan röstades han fram till Årets häst tre år i rad, 2003, 2004 och 2005. Dessutom utsågs han till Årets kallblod hela tolv år på raken, från 1998 till och med 2009. År 2013 blev han invald i travsportens Hall of Fame, en ära som bekräftar hans betydande bidrag till sporten. Hans meriter sträcker sig även till internationella framgångar. Han vann Elitkampen fem år i följd från 2002 till 2006. Han tog tio svenska mästartitlar, vann fem internationella matcher, Norskt Derby och Tapiolan Erkon Pokaali tre gånger, senast 2007. Järvsöfaks kombination av uthållighet, hastighet och karisma gjorde honom till en publikfavorit och förknippad med svensk travsport.
Bakgrund och uppfödning
Järvsöfaks föddes den 23 juni 1994. Han var avkomma till stoet Järvsö Anna och hingsten Trollfaks. Hans blodslinjer inkluderade både svenska och norska kallblodiga travare. Sedan födseln fanns han hos sin uppfödare, Jan-Olov Persson, som också kom att bli hans ägare, tränare och kusk under hela livet. Persson, som är född och uppvuxen i Järvsö men drev ett stall i Hudiksvall, var den enda som körde hästen i tävling, vilket skapade ett nära samarbete. Denna kontinuitet i omgivning och hantering anses ofta ha varit en nyckel till hästen långa och framgångsrika karriär. Järvsöfaks tävlingsdebut skedde som treåring 1997, och han förblev i Perssons vård ända fram till sin död 2020.
Sista tiden och död
I oktober 2020, vid 26 års ålder, började Järvsöfaks visa tydliga tecken på ålderdom och försämrad hälsa. Hans tränare och ägare Jan-Olov Persson meddelade den 18 oktober att hästen åldrats mycket och att det beslutats om att avliva honom den 22 oktober för att skona honom från lidande. Hästen avlivades dock redan dagen därpå, den 19 oktober 2020, i Hudiksvall. Han begravdes i en specialbyggd minneslund på Jan-Olov Perssons gård. Där vilar han bredvid två av sina mest framgångsrika avkommor, Faksen J:r och Hallsta Lotus. Hans bortgång markerade slutet för en av svensk travsports mest älskade och dekorerade karriärer.
Vanliga frågor om Järvsöfaks
Vilka världsrekord satte Järvsöfaks?
Järvsöfaks satte flera världsrekord för kallblodiga travhästar. Han satte världsrekord för flest segrar i rad, närmare bestämt 42 stycken, ett rekord som stod sig till 2019. Han slog även världsrekordet i antal segrar totalt för kallblod den 26 december 2008 med sin 184:e seger, vilket överträffade Alm Svartens rekord på 183. Dessutom innehar han världsrekordet på kort- och medeldistans för kallblod med tiden 1.17,9ak över 1640 meter, satt den 12 juli 2005. Det tidsrekordet höll i tjugo år, till den 1 augusti 2025.
Hur många lopp vann Järvsöfaks och hur mycket prispengar sprang han in?
Järvsöfaks startade i sammanlagt 234 travlopp under sin karriär mellan 1997 och 2009. Av dessa lopp vann han 201 stycken, vilket ger en vinstprocent på drygt 85 procent. Han kom på andra plats i 16 lopp och på tredje plats i 4 lopp. Genom sina framgångar sprang han in totalt drygt 21 miljoner kronor i prispengar. Hans sista seger, den 201:a, kom i hans sista tävlingsstart den 28 december 2009 på Romme travbana.
Vem tränade och körde Järvsöfaks?
Järvsöfaks tränades och kördes under hela sin tävlingskarriär av Jan-Olov Persson. Persson var inte bara tränare och kusk utan även hästen uppfödare och ägare. Relationen var därför mycket nära, och hästen fanns hos Persson sedan födseln. Jan-Olov Persson, som är född och uppvuxen i Järvsö men numera verksam i Hudiksvall, driver ett av Sveriges mest framgångsrika travstall. Tillsammans skrev Persson och journalisten Robert Opku även en bok om Järvsöfaks år 2005.
Vilka var Järvsöfaks mest kända avkommor?
Järvsöfaks fick många framgångsrika avkommor. De mest kända inkluderar derbyvinnaren Hallsta Lotus, Åkre Lurifax, Sundbo Kravall, Fakse och Faksen J:r. Dessa hästar har inte bara vunnit betydande lopp utan har också, som en notering om deras kvalitet, alla besegrat sin far Järvsöfaks i travlopp. Totalt fick Järvsöfaks 759 avkommor som tillsammans sprungit in över 163 miljoner kronor, vilket gör honom till en av Sveriges mest framgångsrika avelshingstar.
Vad gjorde Järvsöfaks efter att hans tävlingskarriär tog slut?
Efter sin sista tävling i december 2009 fortsatte Järvsöfaks att vara en populär offentlig figur. Den 3 juli 2010 deltog han i ett uppmärksammat uppvisningslopp mot skidåkaren Charlotte Kalla på Kattvikskajen i Hudiksvall, som han vann. Han var även utlånad till Beridna högvakten och Livgardet för ceremoniella uppdrag och deltog i evenemang som Globen Horse Show. Dessutom defilerade han tillsammans med Jim Frick och Stig H. Johansson inför Elitkampen 2012 på Solvalla. Han var aktiv i avel fram till 2013.
Spel om pengar är för personer som fyllt 18 år. Spelar du för mycket kan du få stöd hos Stödlinjen, 020-81 91 00, och stänga av dig från spel hos alla licensierade bolag via Spelpaus.se.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.




